Skrivet av: lunk Umeå
« skrivet: 10 februari 2012, 16:52:36 »
Jag har för få och för små radiatorer på bottenvåningen och det gör att jag just nu måste köra på en hög huskurva för att kunna hålla ca 20,5 ºC i köket.
Vid -8 är framledningen 53, returen ca 46, men VPin blir ca 48 styrsystemet. VPin-stopp är 51.
Vid -10 är framledningen 55, returen ca 48, och VPin blir ca 50. Men i det läget har effekten på pumpen börjat sjunka så den stannar när VPin är 49.
I det läget får VPn väldigt korta gångtider. När temperaturen ute hamnar kring 8-10 minus så startar pumpen, går i 5-10-15 minuter, värmer pannan några grader och stoppar på för hög VPin. Efter 10 min startar den igen, och proceduren upprepas. Pumpen sliter ont, övre elpatronen går för fullt för att hålla framledningen i närheten av börvärdet. I det läget har jag, såvitt jag förstår, två val: antingen bromsar jag övre patronen så att den knappt klarar att hålla framledningen (och får därmed lägre temp i nedre pannan och längre gångtider på pumpen) och accepterar att temperaturen inne sakta börjar sjunka en aning. Eller också ställer jag om Min utetemp så att pumpen spärras när det blir kallare än -8 och bränner el och har varmt inne.
Det går att trixa med övre patronen, typ sätta ner till 1,5 eller 3 kW (erp har en bra beskrivning av hur man gör), men om temperaturen då brakar ner till -25 som den gjorde för någon dag sen och jag inte är hemma och kan ställa om patronen, så blir det 16 grader i köket. Det uppskattas inte av resten av familjen.
Så för husfridens och bekvämlighetens skull så har jag satt -8 som lägsta temp denna vinter.