0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Tittar man i Excelarket som det länkas till under tabellen hittar man inga större städer i den undre halvan. Umeå finns på 14:e plats.
... fast egentligen handlar väl allt om samma sak, fast från olika perspektiv?Sthlmarna känner sig lite bortkomna när dom hamnar på landsbygden och inte förstår koderna, och kompenserar med att tala om hur mycket bättre allt är i Sthlm, och landsortsborna uppför sig likadant när dom kommer till storstan. Helt naturligt alltså. Problemet är att huvuddelen av beslutsfattarna lever större delen av sina liv i Sthlm och då har svårt att förstå hur besluten påverkar folk som inte bor i Sthlm utan på landsbygden. Det är ungefär som med dubbdäcksförbud i en stadskärna, med motiveringen att dubbarna inte behövs eftersom vägarna är så bra underhållna och dessutom finns ju kollektivtrafik. Ja visst, fast inte om man bor nån mil utanför stadskärnan...
Jag har lite svårt att se det kontroversiella i det hon sade. Om man med smartare menar mer begåvade som det brukar mätas med tester är det bara ett konstaterande av ett faktum. Det gäller inte bara Stockholm, det gäller generellt större städer som växer världen över. Det gäller med säkerhet också Umeå. Det vore märkligt om befolkningen i snitt i en universitetsstad inte skulle vara smartare än ett snitt av landsbygdsbefolkning. Anledningen är ju, som vilken kommunalpolitiker som helst från en avfolkningsbygd kan intyga, att ungdomarna flyttar från bygden för att skaffa sig en utbildning. Få kommer tillbaka. Det flesta bosätter sig efter studier i städerna. Om man inte tror att det finns ett positivt samband mellan utbildningsnivå och begåvning behöver man inte bry sig om den här tabellen: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____332175.aspxTittar man i Excelarket som det länkas till under tabellen hittar man inga större städer i den undre halvan. Umeå finns på 14:e 9:e plats.
Utbildningsnivå och begåvning har ju inget direkt samband, det man med säkerhet vet är att föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska status i stort avgör om barnen går vidare till höga studier eller "nöjer" sig med en gymnasial utbildning.Dessutom vill jag inte påstå att de som arbetar t.ex. inom finansmarknaden verkar vara särskilt begåvade.
Om detta med intelligens vore så enkelt och så ärftligt som en del tror, och dessutom kopplat till utbildning, så skulle befolkningen i genomsnitt bli dummare och dummare eftersom högutbildade i genomsnitt får färre barn och dessutom senare i livet än lågutbildade. Det betyder att en allt mindre andel av befolkningen kommer utgöras av de intelligenta, högutbildade.Så det är tur att det inte funkar riktigt så enkelt...
Befolkningen anpassar sej efter politiken. Lönar det sej inte att studera, så låter man bli, etc.....