Ämne: Återladdning

[Patrik_f]

Håller med om det. Det är egentligen två problem med anläggningen. Det ena är det höga effektuttaget per meter borrhål som gör att det skulle bli låga köldbärartemperaturer även om borrhålen låg väldigt långt ifrån varandra. Det andra problemet är att borrhålen ligger så nära varandra att det behövs återladdning av berget.

Sen blir inte värmeuttaget 84 W/m som jag skrev i mitt förra inlägg utan ca 55 W/m om man räknar på pumparnas nominella effekt. Jag glömde att ta hänsyn till att det är ca 2/3 av värmen som tas från berget.

Ska jag tolka det som att du håller med om att konsulten föreningen anlitar är fel ute när det gäller att kunna lasta den befintliga kollektorn med de nya kraftigare värmepumparna, trots återladdning?? Den enda utvägen för oss, som jag ser det är att utöka bergkollektorn.
Jag håller med om att återladdning kan behövas men är lite skeptisk inför tanken på ett fläktaggregat som en kmk innebär. Området ligger inte vid nån starkt trafikerad väg så det är ganska tyst här på kvällarna..

[Patrik_f]

Ååå skittt, läser nu först att ni redan har installerat Thermiapumparna. 

Ja, då är det till att plocka reda på frånluften i alla fall. Ni har väl några kanske tre samlingsbrunnar där ni kan ansluta slangar till ventilationsbatterierna.

Det tillsammans med kylmedelkylare modell stor, då de lever om vid full fläkthastighet.

Jag tror inte att det är realistiskt. Huskropparna är utspridda över flera hundra meter, men bergkollektorn finns i ett hörn av fastigheterna liksom.

[Lexus]

Jag gissar att det finns samlingsbrunnar utspridda i linjen med borrhålen.

Hur många kvadratmeter lägenhetsytor finns i de fastigheter som fått anslutningsrör inritad?

Vad känner du ska vara en lämplig åtgärd för att lösa problemet?

[944_Driver]

Går det att minska förbrukningen? Isolering, fönster etc?

Ladda med solfångare? Det är iallafall tyst, men ger ju väldigt klent med effekt på vintern. Men kanske det går att iallafall tina upp hålen helt på sommaren?

// Magnus

[Patrik_f]

Jag gissar att det finns samlingsbrunnar utspridda i linjen med borrhålen.

Hur många kvadratmeter lägenhetsytor finns i de fastigheter som fått anslutningsrör inritad?

Vad känner du ska vara en lämplig åtgärd för att lösa problemet?

Det är kanske halva fastigheten, typ 7000 m2.
Har varit i kontakt med tre st entreprenörer inom bergvärme(förutom "vår" konsult), och de är samstämmiga i att nya borrhål behövs. Helst en fördubbling av kollektorns storlek. Den jag har haft mest kontakt med har också sagt att återladdning i nån form kan vara gynnsamt i längden för att undvika fallande temperaturer på årsbasis. Jag är ju bara en amatör men av vad jag har försökt läsa mig till så är det långt ifrån självklart att det går att räkna hem återladdning ekonomiskt. Läste en rapport som jag tror hette Bergvärme kombinerat med uteluftkonvektor. Och enligt den var det bara lönsamt för så täta borrhålskonfigurationer att de kan likna borrhålslager, och då enbart under vissa förutsättningar.

[Lexus]

Om man tittar på ritningen så kan inte jag se att det finns någon yta att borra på, som har ostört berg d.v.s. berg som inte redan är nerkyld.

Många av de borrmeter som nu är borrad, är drabbad av "termisk influens" som betyder att energibrunnarna påverkar varandra negativt och då speciellt borrhål 1-3 samt 21-30. Även när de gradad så är det ett antal meter som blir påverkad.

Det geoenergilager som ni har, kommer blir kallare och kallare varje år som går, om det inte återladdas.

Från 7000 m² går det att återvinna 350-400 MWh.

[Patrik_f]

Det som syns på ritningen är alltså ungefär halva ytan av föreningens mark. Resten ligger högerut från bilden sett.

[Josth]

Det är kanske halva fastigheten, typ 7000 m2.

Anade att det måste vara bara drygt halva föreningen man ser på borrhålskartan då eftersom avstånden inte ser så långa ut mellan byggnaderna. Det borde betyda att det finns mer berg att borra i längre bort på föreningens mark(?) Man får flytta ut vissa av värmepumparna till dessa byggnader tillsammans med nya borrhål.

[Lexus]

Det som syns på ritningen är alltså ungefär halva ytan av föreningens mark. Resten ligger högerut från bilden sett.

Men dÃ¥ är det ju inga problem. 

[B]

Anade att det måste vara bara drygt halva föreningen man ser på borrhålskartan då eftersom avstånden inte ser så långa ut mellan byggnaderna. Det borde betyda att det finns mer berg att borra i längre bort på föreningens mark(?) Man får flytta ut vissa av värmepumparna till dessa byggnader tillsammans med nya borrhål.

Det är inte ett förslag jag skulle lagt .
Nu har inte hela underlaget visats
Men man kan utgå från vissa standard lösningar som
Är gjorda .

Vp har sin plats i UC . Ytterst få fastigheter har plats
För yttre vp . Det medför massor med problem

Mvh
B

[Patrik_f]

Det finns inte på kartan att sväva iväg med dyra och komplexa lösningar för oss. Vårt problem är att det inte har gjort en grundlig utredning som har förankrats i föreningen utan det har gått väldigt snabbt. Pumpar för ca tre miljoner har beställts innan förslag har godkänts av stämma och så vidare. Styrelsen, med sin konsult, har en lösning där 1600 MWh värme per år ska hämtas ur 6300 meter borrhål av värmepumpar med hjälp av återladdning på sommaren. Jag vill veta om styrelsens konsult kan har rätt, fast han verkar vara ensam om sin idé, eller om jag ska lyssna på övriga sakkunniga jag har talat med(som föreslår utökad borrning).
Konsulten i fråga har inte presenterat något tekniskt underlag eller beräkningar tyvärr. Bara sagt hur mycket vi kommer att tjäna genom att inte behöva köpa olja i framtiden.

[Roland]

Går det att minska förbrukningen? Isolering, fönster etc?

Ladda med solfångare? Det är iallafall tyst, men ger ju väldigt klent med effekt på vintern. Men kanske det går att iallafall tina upp hålen helt på sommaren?

// Magnus

Jag är ju bara en amatör men av vad jag har försökt läsa mig till så är det långt ifrån självklart att det går att räkna hem återladdning ekonomiskt. Läste en rapport som jag tror hette Bergvärme kombinerat med uteluftkonvektor. Och enligt den var det bara lönsamt för så täta borrhålskonfigurationer att de kan likna borrhålslager, och då enbart under vissa förutsättningar.

Det stämmer, för ett enstaka borrhål är återladdning inte ekonomiskt försvarbart. Det kostar en hel del att få ner värmen i berget, el till pumpar och fläktar. I och med att det i det här fallet skulle bli en rätt stor anläggning kan det bli problem med fläktljud.
 

Det som syns på ritningen är alltså ungefär halva ytan av föreningens mark. Resten ligger högerut från bilden sett.

Det betyder väl att föreningens mark sträcker sig betydligt längre österut än till gatunummer 106. Är det ända bort till 90?

[Patrik_f]

Föreningens mark sträcker sig till 106. Så det är snarare 1/3 av marken som inte syns.
Vi har fått förslag om att borra 20 nya hål som är lite djupare än de befintliga så jag tycker ändå att det känns rimligt att kunna utöka kollektorn så.
Ett alternativ skulle kanske kunna vara att borra nya hål tätt mitt i den befintliga kollektorn och återladda. Så att kollektorn blir mer som ett värmelager?
Hursomhelst är jag lite skeptisk till en stor kmk mitt i ett område med bostadshus. Det kommer att vara boende som får fläkten(buller) nära respektive inte berörs alls vilket leder till dålig stämning. Gärna nån form av återladdning på ett genomtänkt sätt.

[Lexus]

Jag känner inte att det är en fråga om ekonomi i det här fallet. Föreningen har dragit på dig ett problem...ett stort problem. Det är att det står 6 st. 88 kW värmepumpar med 30 st. 220 meter djupa borrhål som delvis är drabbad av termisk influens samt är nerkyld av 13 års drift.

Jag känner mer för att lösa ett problem i första hand, och inte i första skedet hitta en lösning som inriktad på bästa ekonomin. Det är ju bra om det kan kombineras, men jag känner att föreningen är på väg att klämma slangarna i de befintliga borrhålen innan en vettig återladdning är skapad. Och en klämd kollektorer innebär ett nytt borrhål, då en skadad kollektor oftast inte går att hissa upp.

Jag skrev tidigare att kylmedelkylaren bör vara att större modell, för att kunna reducera fläktarna till en vettig ljudnivå. Väggar runt kylaren bör också byggas för att isolera bort ljud d.v.s. kylaren bör stå på högre ben så att luften kan släppas in under väggarna.

Att borra i befintligt energilager, funkar bara om ni kan återföra förbrukad energi d.v.s. återladda så att nettouttaget är noll. Men att borra i befintligt energilager, och därefter koppla på Thermiapumparna, så har ni skapat stora problem. Ni måste först återställa temperaturen i berget. Som tur är så finns det inte så många borrhål i omgivningen.

Återvinna frånluften som bör vara runt 100 kW eller runt 700 MWh/år känns helt rätt. Ett alternativ är att stoppa in en värmepump i källaren under varje frånluftshuv som finns på taket, samt ansluta värmepumpens värmebärare till den befintliga värmekretsen returledning. På sommaren används energin till förvärmning av kallvattnet, för att temperaturen till radiatorerna inte ska stiga över börvärdet.

[Patrik_f]

För en förening är allt en fråga om ekonomi. Om föreslagen lösning med återladdning genomförs och inte funkar så kommer det att eldas med olja. Jag är inte orolig för att anläggningen ska köras sönder pga frysning.