Ämne: Nibes reglering

[Rickard]

Överslängen i ett vattenburet system värmt av en on/off-värmepump blir i alla fall mindre än i ett hus med konventionella elradiatorer.
I alla fall blev det det i vårt hus, trots att jag tänjt allt som går på reglerparametrarna för att få så få start/stopp som möjligt på min anläggning.

Framledningen sjunker till returledningens temperatur inom några sekunder efter att kompressorn stängts av, den lilla energi som finns i varma sidans värmeväxlare är det enda som kan ge ett ytterligare värmetillskott efter att kompressorn stannat. (däremot kan det ta nån minut innan vbF-tempgivaren stabilisterat sig på returledningens temperatur)

Att returtempen skulle fortsätta stiga kan nog vara möjligt, den stiger antagligen lite till under den tid det tar för vattnet att omsättas i systemet, i mitt fall i 2-3 minuter.

[Lexus]

1. Är det för att det är varmare i rummet, vilket minskar temperaturskillnaden mellan radiator och rum, vilket minskar värmeutbytet från radiatorn?

Nej

2. Är det för att termostaten i radiatorn stryper värmen in i radiatorn?

Nej

3. Tredje frågan jag tog upp formulerade jag som "Ditt föreslagna svar på den fråga du ställde här, innan du kommer med nästa följdfråga". Med det menade jag svaret på frågan "Mats...hur menar du att regleringen funger med rumsgivare och styrning på framledningen", fast med ordet "Mats" utbytt mot dig och "framledningen" utbytt mot "returledningen".

Hur menar jag att regleringen fungerar med rumsgivare och styrning på returledningen?
Jag menar att det fungerar bra.

[Mats Bengtsson]

Överslängen i ett vattenburet system värmt av en on/off-värmepump blir i alla fall mindre än i ett hus med konventionella elradiatorer.
I alla fall blev det det i vårt hus, trots att jag tänjt allt som går på reglerparametrarna för att få så få start/stopp som möjligt på min anläggning.

Framledningen sjunker till returledningens temperatur inom några sekunder efter att kompressorn stängts av, den lilla energi som finns i varma sidans värmeväxlare är det enda som kan ge ett ytterligare värmetillskott efter att kompressorn stannat. (däremot kan det ta nån minut innan vbF-tempgivaren stabilisterat sig på returledningens temperatur)

Att returtempen skulle fortsätta stiga kan nog vara möjligt, den stiger antagligen lite till under den tid det tar för vattnet att omsättas i systemet, i mitt fall i 2-3 minuter.

Det finns ett par viktiga faktorer för hur stor överslängen blir:

1. Materialet i ditt hus. Materialet har två egenskaper, värmeledning, samt värmelagring. Ju mindre värmelagrande material du har dess mindre lagrad energi för en översläng.
2. Mängden vatten i ditt värmesystem. Ju större mängd vatten, dess färre start/stopp, men också dess större översläng (mängden energi lagrad i två 750 liters tankar i ett icke shuntat icke termostatstyrt system är inte att leka med).
3. Dimensioneringen av din värmeanläggning i förhållande till ditt värmebehov vid aktuell temperatur. Ju mer på gränsen du ligger, dess mer genomvarma har alla delar hunnit bli innan den går off

--- Mats ---

[Rickard]

I mitt system omsätts vattnet ca 12 ggr/timme, en fullständig omsättning av vattnet i mitt system bör alltså vara ca 5 minuter, i fall där man använder en volymtank på 100-200 liter kan det ta upp till 15 minuter, men då de flesta har radiatorer med korta rörlängder sett i förhållande till värmepumpens placering så startar temperaturfallet fortare än omsättningen rent teoretiskt.

Exemplet med 2 st 750 liters acktankar förekommer kanske, men är extremt ovanliga och jag tycker inte att det känns riktigt adekvat att använda en sådan anläggning som referens i just detta forum.
Som jag tidigare skrivit så tror jag att reglering på returen fungerar väl så bra som att reglera på framledningen - antagligen bättre då man får en inbyggd rumstempkompensering på returen. (Om man har övertemp i huset kommer även returen att vara varmare än den skulle vara om rumstempen vore låg/normal)

Faktum kvarstår: I system som reglerar på framledningen triggas kompressorstarter även när övertemp finns i huset, speciellt under vår och höst när solen tillför så mycket energi att regeringen baserad på utetemp inte fungerar tillfredställande. Inte ens rumsgivarkompensation kan förebygga detta fullt ut även om problemet blir mindre påtagligt.

Med detta sagt vill jag ändå påstå att det rör sig om väldigt små ekonomiska följder med den "onödiga värmetillförsel" som reglering på framledningen medför, komfortproblemet är nog för de flesta betydligt större än den ekonomiska betydelsen. (Som antagligen kostar mindre än 100 kr/år)

Jag är i detta fall helt enig med Lexus.
Däremot anser jag inte att hysteresreglering är lika bra som gradminutreglering, då regering på returledningen i kombination med hysteresreglering riskerar att ge undertemperatur i de fall när behovet av energi är litet, t.ex. under vår och höst. Detta ger dock en komortförsämring i kombination med en "extra besparing" vilket trots allt kanske är bättre än det som inträffar när man reglerar på framledningen och får för en komfortförsämring OCH en kostnadsökning p.g.a. de "onödiga starterna"

Än en gång, jag tror att gradminutreglering i kombination med reglering på returledningen vore den optimala regleringen.

[Rickard]

Nu har jag talat med "reglerexpert" på Nibe, och enligt honom skall det vara riskfritt att flytta givaren till returledningen, stopptemp för tappvarmvattenproduktion sker på äldre nibemodeller med en fysisk pressostat och på nuvarande/nyare pumpar med en egen tempgivare för tappvarmvattnet.

Själv garanterar jag dock inget, men det värsta som kan hända är väl att den löser ut på HP-pressostaten vad värmning av tappvarmvatten om "experten" skulle ha fel.

[Roland]

Däremot anser jag inte att hysteresreglering är lika bra som gradminutreglering, då regering på returledningen i kombination med hysteresreglering riskerar att ge undertemperatur i de fall när behovet av energi är litet, t.ex. under vår och höst.

Just det här bekymrade mig när jag upptäckte att min nyinköpta IVT-pump reglerade med hysteres. Jag tänkte att när värmebehovet är lågt tar det så lång tid för radiatorvattnet att nå starttemperaturen (som är börvärdet minus halva hysteresen) att det blir svalt inne. Men detta har aldrig varit något problem. Anledningen är förmodligen att det låga värmebehovet inträffar vår och höst. Solinstrålningen och dygnsvariationer i utetemperaturen utgör så stora störningar att systemet aldrig fastnar i det läget.

Under tiden utan innegivare märkte jag däremot att under december/januari, när utetemperaturen var pÃ¥ gränsen till vad pumpen klarade av utan tillsats, kunde det bli ca en halv grad varmare inne. Pumpen orkade aldrig upp till frÃ¥nslagstemperaturen utan den lÃ¥g konstant och malde med en framledningstemperatur nÃ¥gra grader över börvärdet. December/januari kan det vara rätt konstant temperatur över dygnet. Det finns ingen störning som rubbar systemet ur det fixerade läget. 

Jag håller med om att gradminutreglering är teoretiskt elegantare men IVT:s reglering fungerar förvånansvärt bra. Under tiden före installation av innegivare var temperaturavvikelserna i huset sällan mer än några tiondels grader från 20 grader. Större avvikelser blev det endast när utetemperaturen ändrades snabbt pga av att det tar tid för nya temperaturgradienter i väggar och tak att ställa in sig. Där är det faktiskt så att reglering med fördröjning ger ett bättre resultat.

Går man sen tillbaka till den ursprungliga frågan om att flytta givaren till retursidan (förutsätter att innegivare inte finns) så är det fortfarande min uppfattning att beror temperaturstörningen på värme som tillförs inomhus, t.ex. genom att tjocka släkten kommer på middag med tända ljus på bordet eller att solen börja skina in genom fönstren, så vinner man kanske en halv minut genom att reglera på retursidan. Det är helt betydelselöst.

Beror däremot störningen pÃ¥ att utetemperaturen snabbt ändras sÃ¥ skulle man i teorin vinna  kanske en halv timmes reaktionstid genom att styra pÃ¥ framledningen i en normal villa med radiatorer. Men det kan ta flera timmar för kylan eller värmen att vandra genom väggarna sÃ¥ den halvtimmen kanske bara är till nackdel. Det kan mycket väl vara sÃ¥ att man vill ha en fördröjning. Det är lite konstigt att det mer eller mindre outtalat har förutsatts att snabb respons är bättre än lÃ¥ngsam men jag tycker inte att det behöver vara sÃ¥. 

[Lexus]

Här är ett exempel hur IVT hanterar övertemp. Samma hus med Nibe har kurva 5 passat.

Nibe kurva 5 ger vid +7° ett börvärde om 28° på framledningen. Med 1° övertemp och 3 i rumskomp, ger ett nytt börvärde om 25°. Det betyder att pumpen börjar räkna ned till nästa start kl 14:00.

[Mats Bengtsson]

I mitt system omsätts vattnet ca 12 ggr/timme, en fullständig omsättning av vattnet i mitt system bör alltså vara ca 5 minuter, i fall där man använder en volymtank på 100-200 liter kan det ta upp till 15 minuter, men då de flesta har radiatorer med korta rörlängder sett i förhållande till värmepumpens placering så startar temperaturfallet fortare än omsättningen rent teoretiskt.

Exemplet med 2 st 750 liters acktankar förekommer kanske, men är extremt ovanliga och jag tycker inte att det känns riktigt adekvat att använda en sådan anläggning som referens i just detta forum.
Som jag tidigare skrivit så tror jag att reglering på returen fungerar väl så bra som att reglera på framledningen - antagligen bättre då man får en inbyggd rumstempkompensering på returen. (Om man har övertemp i huset kommer även returen att vara varmare än den skulle vara om rumstempen vore låg/normal)

Faktum kvarstår: I system som reglerar på framledningen triggas kompressorstarter även när övertemp finns i huset, speciellt under vår och höst när solen tillför så mycket energi att regeringen baserad på utetemp inte fungerar tillfredställande. Inte ens rumsgivarkompensation kan förebygga detta fullt ut även om problemet blir mindre påtagligt.

Med detta sagt vill jag ändå påstå att det rör sig om väldigt små ekonomiska följder med den "onödiga värmetillförsel" som reglering på framledningen medför, komfortproblemet är nog för de flesta betydligt större än den ekonomiska betydelsen. (Som antagligen kostar mindre än 100 kr/år)

Jag är i detta fall helt enig med Lexus.
Däremot anser jag inte att hysteresreglering är lika bra som gradminutreglering, då regering på returledningen i kombination med hysteresreglering riskerar att ge undertemperatur i de fall när behovet av energi är litet, t.ex. under vår och höst. Detta ger dock en komortförsämring i kombination med en "extra besparing" vilket trots allt kanske är bättre än det som inträffar när man reglerar på framledningen och får för en komfortförsämring OCH en kostnadsökning p.g.a. de "onödiga starterna"

Än en gång, jag tror att gradminutreglering i kombination med reglering på returledningen vore den optimala regleringen.

För mig känns detta fortfarande som en sammanblandning av en väldig massa saker.

Ovanstående faktum om framledningsreglering kan jag generalisera mycket längre än ovan, och fortfarande ha rätt. Mitt påstående skulle bli att system som reglerar efter ett mål, baserat på en faktor som inte har en direkt koppling till målet, eller en koppling med mycket lång fördröjning, inte fungerar tillfresställande.

Bästa sättet att reglera efter ett mål är att mäta på målet, eller på en faktor som är direkt kopplad till målet med kortast möjliga fördröjning. Siktar man på innetemperatur är yttertemperatur ett bra första steg, men inte ett tillräckligt steg för att få en riktigt bra reglering. Man vinner på att innetemperaturen själv (målet) ingår i regleringen. Problemet ligger inte i metoden att mäta framledning och innetemperatur, utan mindre lyckade reglerlösningar. Det finns förmodligen reglersystem som använder dessa två mätpunkter med mycket god framgång, precis som det finns de som gör det på ett dåligt sätt.

Returledningsregleringens fördelar i sammanhanget ser jag som något mycket marginellt och till stor del mytbetonat (ingen har hittills tydligt förklarat dess fördel i termer av varför det kan fås att fungera bättre än en innetemperatursgivare). Den förklaring som nämnts hittills är rumstemperaturkompenseringen på returen baserat på varmare retur vid ändrad rumstemperatur. Den tanken innebär dels att vi återigen försöker förstå den ändrade rumstemperaturen genom att titta på dess sekundära effekter, dels att vi dessutom gör det med ett mycket trubbigt medel (en radiators beroende av rumstemperatur är sådan att 1.5 grader i redan ändrad temperatur i rummet ger en förändring av effekten i storleksordningen 6-7 procent. Eftersom man brukar sikta in sig på 5-10 graders temperaturfall över radiatorn med till exempel 40 graders temperatur pratar vi om att efter en rumstemperaturändring på 1.5 grad (vilket redan det tar tid) har vi tillgång till en förändring av returtemperaturen på i storleksordningen någon procent. Det är mycket enklare och snabbare att istället direkt mäta rumstemperaturen).

Slutligen diskuteras nackdelen med IVTs hysteresreglering som att lösningen skulle vara att komplettera IVTs utmärkta idé returtemperatursmätning med en bättre reglering än deras hysteresberoende. Jag skulle säga att bilden är den motsatta, IVT verkar ha en väl fungerande helhetslösning med en fungerande reglering. Inte på grund av returledningsmätning vars vinster jag ännu inte kan se annat än som marginella i de sammanhang de förs fram som en fördel. Fördelen kommer istället av just reglersystemet.

Hysteres i sin mest direkta definition är bara ett intervall inom vilket ett omslag inte görs (från stopp till start eller tvärtom). Gradminuter är inget annat än en summering av en avvikelse över tiden, inget magiskt eller reglermässigt fiffigt på något sätt (summering är standardlösning två i all reglering). Jag undrar om inte IVTs reglering även den innehåller en summering över tiden, man har bara inte satsat på att marknadsföra begreppet gradminuter eller liknande för det.

--- Mats ---

[tracker]

framledningstemperaturen är ju helt beroende på returtempen i och med att det är så lite effekt pumpen levererar.
om VP höjer returtempen 5 grader spelar det ju ingen roll om givaren sitter på fram eller returledning, däremot så fort som VP stannar så blir ju börvärdet helt fel vid framledningstemp då det felar 5 grader där.
regleringarna är en kompromiss för att få ett jämt inomhusklimat och ett för VP gynnsamt antal start och stopp.
hade vi en inverter så är det inga problem att hålla en jämn innetemperatur.
innegivaren är oftast till för att tala om att det är för varmt (solinstrålning, många personer) så att VP kan stänga av i förtid.

[Lexus]

Mats

Du anser att det bästa sättet att reglera en värmepump, är att mäta på målet. Samtidigt anser du att reglering på returen ger en fördröjning som orsakar komfortproblem. Den fördröjningen är ringa i jämförelse med den fördröjning som sker med reglering enbart på målet.

Eller hur ska man tolka ditt påstående:

"Bästa sättet att reglera efter ett mål är att mäta på målet, eller på en faktor som är direkt kopplad till målet med kortast möjliga fördröjning. Siktar man på innetemperatur är yttertemperatur ett bra första steg, men inte ett tillräckligt steg för att få en riktigt bra reglering. Man vinner på att innetemperaturen själv (målet) ingår i regleringen."

"Bästa sättet att reglera efter ett mÃ¥l är att mäta pÃ¥ mÃ¥let.........Siktar man pÃ¥ innetemperatur är yttertemperatur ett bra första steg"  ? ? ? ? ? ? ?

Returledningsregleringens fördelar i sammanhanget ser jag som något mycket marginellt och till stor del mytbetonat (ingen har hittills tydligt förklarat dess fördel i termer av varför det kan fås att fungera bättre än en innetemperatursgivare). Den förklaring som nämnts hittills är rumstemperaturkompenseringen på returen baserat på varmare retur vid ändrad rumstemperatur. Den tanken innebär dels att vi återigen försöker förstå den ändrade rumstemperaturen genom att titta på dess sekundära effekter, dels att vi dessutom gör det med ett mycket trubbigt medel (en radiators beroende av rumstemperatur är sådan att 1.5 grader i redan ändrad temperatur i rummet ger en förändring av effekten i storleksordningen 6-7 procent. Eftersom man brukar sikta in sig på 5-10 graders temperaturfall över radiatorn med till exempel 40 graders temperatur pratar vi om att efter en rumstemperaturändring på 1.5 grad (vilket redan det tar tid) har vi tillgång till en förändring av returtemperaturen på i storleksordningen någon procent. Det är mycket enklare och snabbare att istället direkt mäta rumstemperaturen).

Thermopanels radiator TP22 600x1200 ger med 40/33/21 (fram/retur/rum) 413 watt. Med 40/33/22,5 ger den 359 watt d.v.s. ett tapp om 13%. Eller 40/33/19,5 469 watt d.v.s. en ökning om 13,5%.

Nibe/Thermia kompenserar 1° över/undertemp med 3° lägre/högre börvärde på framledningen. IVT kompenserar 1° över/undertemp med 5° lägre/högre börvärde på returledningen. (fabriksinställning on/off-bergpumpar)

Jag undrar om inte IVTs reglering även den innehåller en summering över tiden, man har bara inte satsat på att marknadsföra begreppet gradminuter eller liknande för det.

IVT har gradminutreglering på inverterpumpen X15. IVT har en hysters som smalnar över tiden.

Den hysteres vi diskuterar, är den som finns i IVT Rego600 d.v.s. den reglering som finns i on/off-bergpumparna och har en fast hysteres. I den regleringen finns inget som tar hänsyn till tiden, så länge returtempen ligger över börvärdet.

[Mats Bengtsson]

Mats

Du anser att det bästa sättet att reglera en värmepump, är att mäta på målet. Samtidigt anser du att reglering på returen ger en fördröjning som orsakar komfortproblem. Den fördröjningen är ringa i jämförelse med den fördröjning som sker med reglering enbart på målet.

Eller hur ska man tolka ditt påstående:

"Bästa sättet att reglera efter ett mål är att mäta på målet, eller på en faktor som är direkt kopplad till målet med kortast möjliga fördröjning. Siktar man på innetemperatur är yttertemperatur ett bra första steg, men inte ett tillräckligt steg för att få en riktigt bra reglering. Man vinner på att innetemperaturen själv (målet) ingår i regleringen."

"Bästa sättet att reglera efter ett mÃ¥l är att mäta pÃ¥ mÃ¥let.........Siktar man pÃ¥ innetemperatur är yttertemperatur ett bra första steg"  ? ? ? ? ? ? ?

Returledningsregleringens fördelar i sammanhanget ser jag som något mycket marginellt och till stor del mytbetonat (ingen har hittills tydligt förklarat dess fördel i termer av varför det kan fås att fungera bättre än en innetemperatursgivare). Den förklaring som nämnts hittills är rumstemperaturkompenseringen på returen baserat på varmare retur vid ändrad rumstemperatur. Den tanken innebär dels att vi återigen försöker förstå den ändrade rumstemperaturen genom att titta på dess sekundära effekter, dels att vi dessutom gör det med ett mycket trubbigt medel (en radiators beroende av rumstemperatur är sådan att 1.5 grader i redan ändrad temperatur i rummet ger en förändring av effekten i storleksordningen 6-7 procent. Eftersom man brukar sikta in sig på 5-10 graders temperaturfall över radiatorn med till exempel 40 graders temperatur pratar vi om att efter en rumstemperaturändring på 1.5 grad (vilket redan det tar tid) har vi tillgång till en förändring av returtemperaturen på i storleksordningen någon procent. Det är mycket enklare och snabbare att istället direkt mäta rumstemperaturen).

Thermopanels radiator TP22 600x1200 ger med 40/33/21 (fram/retur/rum) 413 watt. Med 40/33/22,5 ger den 359 watt d.v.s. ett tapp om 13%. Eller 40/33/19,5 469 watt d.v.s. en ökning om 13,5%.

Nibe/Thermia kompenserar 1° över/undertemp med 3° lägre/högre börvärde på framledningen. IVT kompenserar 1° över/undertemp med 5° lägre/högre börvärde på returledningen. (fabriksinställning on/off-bergpumpar)

Jag undrar om inte IVTs reglering även den innehåller en summering över tiden, man har bara inte satsat på att marknadsföra begreppet gradminuter eller liknande för det.

IVT har gradminutreglering på inverterpumpen X15. IVT har en hysters som smalnar över tiden.

Den hysteres vi diskuterar, är den som finns i IVT Rego600 d.v.s. den reglering som finns i on/off-bergpumparna och har en fast hysteres. I den regleringen finns inget som tar hänsyn till tiden, så länge returtempen ligger över börvärdet.

Hej, ja du har fångat mig rätt. Bästa sättet att reglera är att mäta på målet (så länge man inte kan hitta faktorer som förutsäger målet och till och med föregår målet i tid). När jag säger att mäta på yttertemperaturen är ett bra första steg är mitt fokus just "första steg". inte "en utmärkt slutlösning". Det är det som är tänkt att framgå av fortsättningen i meningen efter som säger "inte ett tillräckligt steg", och lägger till "vinner på att innetetemperaturen själv (målet) ingår i mätningen". Detta var skrivet som ett svar på Rickards text. Reglering på returen, som är en fördröjning av förändringen av innetemperaturen ger en fördröjnining jämfört med att mäta på målet (inträffar med en faktor som är lägre än om vi tittat på innetemperaturen, och inträffar vid en tidpunkt som är senare än om vi tittat på innetemperaturen).

Ok, Thermopanels radiator ger med 40/33/21 13%, vilket är dubbelt upp mot de 6-7% jag skrev, som kom från en annan storlek, en annan leverantör och en annan framledning (men faktiskt samma rumstemperatur). Vi kan nu diskutera vad som händer med just den radiatorn du valt vid andra framledningar, med samma skillnad till returen och samma rumstemperatur.

Eller vi kan nöja oss med att säga att det blir fortfarande i storleksordningen någon procent som skiljer på slutet (och utöka det med kanske rent av någon mer procent). Mitt fokus med ordet "storleksordning" var att säga att det varierar i siffror, men det är ändå i den trakten vi hamnar. Det går snabbare att mäta rumstemperaturen som om den varierar 1 procent direkt ger dig en procents skillnad, istället för att mäta returen, där vi kan diskutera om vi efter vi fått en och en halv grads skillnad i rummet i höjning (vilket rimligen tar lång tid) ser en eller två procents förändring på returen som en följd av detta, eller kanske rent av ännu fler procent. Fortfarande ser vi en bråkdel av skillnaden, och vi ser den senare, vilket är mitt fokus, inte den exakta siffran.

Nästa text du skriver handlar om defaultinställningen i reglersystemet, jag driver ingenstans linjen att IVTs defaultinställning är sämre. Så för mig är det intressanta din nästa text, där du berättar att hysteresen i Rego 600 är fast så länge vi ligger över börvärdet. Innebär det att regleringen i rego600 är baserat på enbart hysteres, en hysters som sätts till ett värde av användaren och förblir detta värde tills användaren ändrar det, eller finns det fler faktorer som påverkar regleringen?

--- Mats ---

[Mats Bengtsson]

framledningstemperaturen är ju helt beroende på returtempen i och med att det är så lite effekt pumpen levererar.
om VP höjer returtempen 5 grader spelar det ju ingen roll om givaren sitter på fram eller returledning, däremot så fort som VP stannar så blir ju börvärdet helt fel vid framledningstemp då det felar 5 grader där.
regleringarna är en kompromiss för att få ett jämt inomhusklimat och ett för VP gynnsamt antal start och stopp.
hade vi en inverter så är det inga problem att hålla en jämn innetemperatur.
innegivaren är oftast till för att tala om att det är för varmt (solinstrålning, många personer) så att VP kan stänga av i förtid.

Håller med i allt, och med tillägget att vore vi inte fokuserade på antalet start och stopp skulle vi även på en icke inverter kunna börja pulsa värmepumpen (köra i kortare perioder) för att komma närmre målet. Antalet start och stopp är en viktig del av det vi vill åstadkomma, vilket påverkar att vi tillåter oss att missa det andra reglermålet en aning.

--- Mats ---

[Rickard]

framledningstemperaturen är ju helt beroende på returtempen i och med att det är så lite effekt pumpen levererar.
om VP höjer returtempen 5 grader spelar det ju ingen roll om givaren sitter på fram eller returledning, däremot så fort som VP stannar så blir ju börvärdet helt fel vid framledningstemp då det felar 5 grader där.
regleringarna är en kompromiss för att få ett jämt inomhusklimat och ett för VP gynnsamt antal start och stopp.
hade vi en inverter så är det inga problem att hålla en jämn innetemperatur.
innegivaren är oftast till för att tala om att det är för varmt (solinstrålning, många personer) så att VP kan stänga av i förtid.

Håller med i allt, och med tillägget att vore vi inte fokuserade på antalet start och stopp skulle vi även på en icke inverter kunna börja pulsa värmepumpen (köra i kortare perioder) för att komma närmre målet. Antalet start och stopp är en viktig del av det vi vill åstadkomma, vilket påverkar att vi tillåter oss att missa det andra reglermålet en aning.

--- Mats ---

Detta faktum är ju också det som leder till problemen vid reglering på framledningen, när utetempen är hög och energibehovet litet kommer de 5-10 grader högre börvärdet att skapa onödiga start och stopp, samt övertemperatur i huset -detta alldeles oavsett om innegivare används eller ej.

Och detta är också skälet till att jag tror att reglering på returledningen är bättre, ger bättre komfort, lägre energiförbrukning och färre start och stopp.
Ett uppvärmningssystem är så pass trögt att det saknar betydelse om man får ett omgående svar eller ej, det är viktigare att INTE få för direkt reglering då det tar rätt lång tid innan värmepumpens värmeproduktion påverkar inomhustemperaturen.

På många värmepumpar är gångtiderna mindre än 10 minuter under en stor del av året vilket är helt onödigt, det tar i normalfallet minst 20 minuter innan man märker en temperaturhöjning i huset.

[Lexus]

skulle vi även på en icke inverter kunna börja pulsa värmepumpen (köra i kortare perioder) för att komma närmre målet.

Finns det ett behov att styra ännu närmare målet?
Vilken reglering är så bristfällig, att en pulsning ger bättre komfort?

[Lexus]

Innebär det att regleringen i rego600 är baserat på enbart hysteres, en hysters som sätts till ett värde av användaren och förblir detta värde tills användaren ändrar det

Ja

eller finns det fler faktorer som påverkar regleringen?

Inget automatisk faktor påverar hysteres, eller kopplingsdifferensen som det heter i IVT:s reglering.