Ämne: Räkna verkningsgraden på en FTX.

[Magid Drwishah]

Varför ökar din energianvändning efter 2014?

[Lawrenz]

Tillägg i tråden även om den är gammal.

Det är intressant att mäta både tilluftsverkningsgrad och frånluftsverkningsgrad. Inte bara det ena, och verkningsgraderna bör vara ungefär i samma härad, annars har man obalans (flödesmässigt).

Som man tidigare skrivit i tråden:

Tilluftsverkningsgrad:
(Tilluft - Uteluft) / (Frånluft - Uteluft)
Tilluftstemp måste så klart mätas efter VVX och innan motor och eftervärmningsbatteri.

Frånluftsverkningsgrad:
(Frånluft - Avluft) / (Frånluft - Uteluft)

Bifogar exempelbild där man tydligt ser att det är obalans och högre tilluftsflöde än frånluftsflöde.

[HBerggren]

Lawrenz vad har du för växlartyp? Skulle vilja se riktiga siffror på verkningsgrad vid kall väderlek hos en roterande växlare.

[Lawrenz]

Lawrenz vad har du för växlartyp? Skulle vilja se riktiga siffror på verkningsgrad vid kall väderlek hos en roterande växlare.

Det är inte mitt aggregat
På bilden är det en roterande växlare om det var frågan?

Visst.. Det kan jag lätt ordna.
Har tillgÃ¥ng till hela kommunens bestÃ¥nd av vent och allt annat. Vi fÃ¥r invänta kylan 

[HBerggren]

Det är inte mitt aggregat
På bilden är det en roterande växlare om det var frågan?

Aha!

Visst.. Det kan jag lätt ordna.
Har tillgÃ¥ng till hela kommunens bestÃ¥nd av vent och allt annat. Vi fÃ¥r invänta kylan 

Oj.. Gärna, om du har tid och lust på ett par aggregat. Men kika inte om det inte är under -15.
Jag tvivlar lite på hur de roterande behåller sin verkningsgrad i kall väderlek. Känns som det måste finnas en "annan" anledning till att de inte isar på tänker jag. Databladen visar inte riktigt något utetemperatursbaserad verkningsgrad.

Jag favoriserar korsströmsväxlare som isar på ganska tidigt. Vill bara ha in lite nya synvinklar.

[Lawrenz]

Jag tvivlar lite på hur de roterande behåller sin verkningsgrad i kall väderlek. Känns som det måste finnas en "annan" anledning till att de inte isar på tänker jag. Databladen visar inte riktigt något utetemperatursbaserad verkningsgrad.

Jag favoriserar korsströmsväxlare som isar på ganska tidigt. Vill bara ha in lite nya synvinklar.

Förstår inte första raderna. En roterande värmeväxlare isar inte just eftersom att den roterar och "avfrostas" kontinuerligt, samtidigt som den plockar upp värme som sedan återvinns, medan en korsströmsväxlare isar igen snabbare och måste gå in i avfrostningsläge. Generellt har vi inte de problemen i söder dock

Kollade nu precis tre olika aggregat, dock bara 4c utomhus men alla verkningsgrader låg över 80%.

Lägger upp två bilder på samma aggregat från ett vårdboende.

Bild 1 = Halvfart och 84% tilluftsverkningsgrad
Bild 2 = Helfart och 89% tilluftsverkningsgrad

Tror detta aggregatet är åtminstone 6-7 år gammalt, så visst, det är ju relativt nytt.

Som du ser betjänar det allmänna utrymmen (ca 20-21c).
I boenderum är det varmare (23c) och den frånluften återvinner vi genom batteri kopplat till bergvärmekollektorn.

Här har vi alltså bergvärme kombinerat med frånluftsåtervinning, solfångare och solceller. Biogas som backup.
Blir det en riktig köldknäpp ska jag försöka komma ihåg att titta på samma aggregat och lägga upp en bild.

[HBerggren]

Förstår inte första raderna. En roterande värmeväxlare isar inte just eftersom att den roterar och "avfrostas" kontinuerligt, samtidigt som den plockar upp värme som sedan återvinns, medan en korsströmsväxlare isar igen snabbare och måste gå in i avfrostningsläge. Generellt har vi inte de problemen i söder dock

Hehe jag vet inte om de raderna går att förstå, för det är en radikal fundering, inget jag läst någonstans tidigare.

Men det jag funderar på om de roterande tappar verkningsgrad när det är rejält kallt, och det skulle kunna bli svaret varför de inte isar igen utan förvärmare. På något vis, oavsett teknik så borde det inte gå värma lika mycket luft och fukten helt försvinner ut problematiken i ena fallet. Just det hänger jag upp mig på.
Båda gör ju samma jobb, men 5 % bättre ska korsström vara i verkningsgrad. Det skulle kunna kunna vara ett av svaren för tidigare påisning för korsström.

Yttspetsen av roternade växlaren som blir som mest uppvärmd är samma del som blir som mest nedkyld mot kalla luften. Det är i alla fall en skillnad för korsström som för förlita sig på termisk uppvärmning från "granncellen".

Databladen (som jag sett på hem-aggregat) anger verkningsgrad vid bara en väderlek. Det säger inget om hur en roterande växlare funkar vid -30 utan förvärmare och hög fukt i frånluft som extremt exempel. Jag blir nyfiken och får svårt att tro att de klarar oändligt låg temperatur med samma verkningsgrad även om det är det som sägs.

Min hypotes är att verkningsgraden planar ut för roterande och blir ner mot 50%. Men hittar ingen information om det. Men ser man lite siffror så kan man kanske se om hypotesen inte stämmer alls, eller ger små indikationer till att stämma.

Vid -7 är min uppfattning att korsström börjar frysa ihop.

Jag är tacksam för informationen än så länge! Tycker aggregaten verkar fungera väldigt fint!
Hoppas det blir en kall vinter. 

[svenske kocken]

hos mig ligger återvinningen på ca 75-80% oavsett utetemperatur (Östberg Heru 130 S EC 2) och jag kör på ca 50%

[944_Driver]

Min Heru 130 tror jag inte visat värden under 70 eller över 90 under vinterdrift, sommartid när det ska återvinnas kyla är prestanda sämre.

// Magnus

[DennisCA]

Här är en formel

Värmeåtervinning Tot. verkningsgrad
Roterande-, platt-, och batteri VVXmin(%).
Beräknas av formeln VVX=((t2- t3)/( t1- t3))*100
t1=Frånluftstemperatur innan VVX (oC).
t2=Tilluftstemperatur efter VVX (oC).
t3=Intagsluft (uteluft) innan VVX (oC).

Räknar jag fel eller?
Utetemp -8
Tilluftstemp 8
Frånluftstemp 19

59% effektivitetsgrad. Det känns fel. Då jag räknade på eget vis så räknade jag att skillnaden mellan -8 och 8 = 16 grader och tog det som basis:
(16/19)*100 = 84%

Vilket jag tycker låter rätt.

[Perfa76]

Räknar jag fel eller?
Utetemp -8
Tilluftstemp 8
Frånluftstemp 19

59% effektivitetsgrad. Det känns fel. Då jag räknade på eget vis så räknade jag att skillnaden mellan -8 och 8 = 16 grader och tog det som basis:
(16/19)*100 = 84%

Vilket jag tycker låter rätt.

Problemet med ditt sätt att räkna är att det inte fungerar oavsett vilken enhet du använder på temperaturen.
Om formeln är rätt så skall du kunna använda Farenheit, Celsius eller Kelvin som enhet på temperaturen och få samma resultat i verkningsgrad.

Med en formel som den Tumpi skrev som har skillnaden mellan två temperaturer i både täljare och nämnare, så blir resultatet samma oavsett enhet på temperaturerna (förutsatt samma enhet för alla såklart).

[DennisCA]

Hmmm du förklarar inte varför jag har fel tycker jag, eller så missade jag din förklaring....

Men jag tror jag klurade ut det själv. Jag begick ett tankefel då jag räknade 0-19 som 100% egentligen borde jag räkna -8 - 19C som 100%, alltså 100% är då 27 grader, så det blir 16 / 27 trots allt. Låter ganska taskigt.

[Perfa76]

Jag tolkade det du skrev som att du just inte tyckte att formeln från Jumpi var rätt. Kanske tolkade jag det fel.

Täljaren bör innehålla den aktuella temperaturhöjningen över växlaren och nämnaren den maximalt möjliga temphöjningen.
Täljare 8°C minus -8°C = 16°C
Nämnare 19°C minus -8°C = 27°C
Precis som du skriver nu sist alltså.

Som du skriver så innebär det ganska taskig verkningsgrad.
Är det fråga om en roterande värmeväxlare så kan det förklaras av att flödet inte är optimalt i relation till trummans rotationshastighet och trummans värmelagrande kapacitet.

[DennisCA]

Nä jag tycker den stämmer nu efter jag tänkte till. Ja det är en roterande värmeväxlare. Jag kommer ju ihåg jag har varit och ställt på ventilerna i rummen, öppnat upp dom, kanske tillflödet är för stort. Borde kanske prova justera dom igen och se om det gör nån skillnad.

[Perfa76]

Tilluftsventilerna bör ju ställas in så att fördelningen mella rummen är rätt och i relation till frånluftsflödet.
Flödet in/ut måste ju justeras så att frånluften är rätt i relation till tilluften (lätt undertryck i huset). Om du bara stryper inluftventilerna så kommer såklart den skenbara verkningsgraden över växlaren att kunna bli bättre, men på bekostnad av att en större del inluft istället kommer in i huset via andra läckage. För att formeln för verkningsgraden skall vara korrekt så måste lika mycket luft flöda in som ut genom värmeväxlaren.

Om det är så att värmeväxlaren har dålig verkningsgrad för att flödet är för stort, så skulle inte bara tilluftsdonen utan kanske främst till- och frånluftsfläktarna behöva sänkas i hastighet. Detta förutsatt då att flödet nu är större än vad de behöver vara för huset och kanske högre än vad FTX-aggregatet är utformat för.