Hej,
Underkylning = Vätskan mättnadstemperatur - Vätskans temperatur (generellt)
Underkylning = Kondenseringstmperaturen - Vätskeledningenstmperatur (dagligt tal)
En extremt hög underkylning skulle inte få något köldmedietekniskt problem. Skulle vätskan innan expansionsventilen ha en temperatur som är lägre än föråningstemperaturen så skulle man efter expansionsventilen ha ren vätska som först tar upp värme i förångaren. När vätskan temperatur har stigit så mycket att man kommer till undre gränskurvan så börjar det att förångas. Att man i verkligheten skulle kunna kyla vätskan till så låga temperaturer innebär ju att det medium man vill värma håller en lägre tempertur än föråningstemperaturen. Detta innebär ju att det medium man vill värma är kallare än det medium man vill ta värmen ur, då kan man ju stilla undra vad man ska ha en invecklad VP till när det räcker med en värmeväxlare...
Kyltekniskt kan man få problem av att den termostatiska expansionsventilen inte kommer att fungera som tänkt. Gasen i bulben som reglerar öppningsgraden genom att känna sugledningens temperatur. Kör man med en vätsketemperatur i närheten av eller lägre än förångningstemperaturen så kommer gasens tryck att bestämmas av ventilhusets temperatur istället för sugledningens temperatur och ventilen stänger.
Underkylning är alltid eftersträvansvärt, i större VP anläggningar jobbar man hårt med underkylningen eftersom varje grads extra underkylning höjer effekten och värmefaktorn med ca 1 %/C. I små värmepumpar för villor skulle jag tro att man har mindre underkylning än 5 grader. I stora anläggningar kan man ha så mycket som 30-40 graders underkylning genom att man tex förvärmer tappvarmvatten i en separat underkylare som placeras i vätskeledningen.
Varning! I anläggningar utan separat underkylare så kan man få höjd underkylning genom att öka fyllningen i kondensorn. Men samtidigt så minskar den yta i kondensorn som är aktivt kondenserande och trycket i kondensorn stiger med försämrad kompressorverkningsgrad. Det finns en optimal underkylning i enklare aggregat.
Överhettning = Gasens temperatur - Gasens mättningstryck (Generellt)
Överhettning = Sugledningens temperatur - Föråningstempeaturen (dagligt tal)
En mindre överhettning (5-10 grader) kräver vanliga anläggningar för att den termpstatiska expansionsventilen ska kunna reglera vätsketillförseln till förångaren så att inget köldmedium återvänder till kompressorn. Vätska tillbaka till kompressorn sänker i mindre mängder verkningsgraden för anläggningen och i större mängder så riskerar man kompressorhaveri.
Vissa köldmedier ökar värmefaktorn när suggasöverhettningen stiger. Detta beror på om gasens volym inte stiger mer än vad gasens energiinnehål. När man höjer temperaturen på en gas så stiger volymen vid konstant tryck, kompressorn suger ju in en konstant volym och då minskar massflödet (kg/s), om detta kompenseras genom att energiinnehållet i gasen stiger med mer än vad volymen stiger så ökar den mängd energi kompressorn suger i sig och man ökar därmed verkningsgraden.
För de köldmedier där värmefaktorn ökar med stigande överhettning så kan man installera suggasvärmeväxlare. Det är en värmeväxlare där man värmeväxlare sugledningen med vätskeledningen för att höja gasens temperatur till kompressorn.
Allt detta går att simulera i Coolpack!
PerJ