Hej 25fOCUS

Den dubbelmantlade varmvattenberedaren finns (normalt) inne i en Nibe 1230 bergvärmepump.

Det finns ingen elpatron i tanken.

Värmepumpen i sig är naturligtvis ansluten till en jordfelsbrytare.

Det finns inga elektriska risker med experimentet.

Riskerna med kemikalierester från plasten är också helt försumbara. Man dricker ju normalt inte varmvattnet.
Fritidsbåtar har ofta hela vattentankar av polyesterplast.
I mitt fall kommer eventuellt några kvadratmillimeter av plast att ha kontakt med vattnet.

MVH
Torbjörn

Hej igen

Jag vill dela med mig av några reflektioner.


Jag har nu sågat av den yttre manteln från själva trycktanken med tappvattnet.
Jag sågade med en vanlig vinkelslip och lät den översta kanten (mot tryckkärlet) finnas kvar.
Om jag någon gång ska försöka svetsa ihop snittet igen, så ska värmen mot tryckkärlet och kopparhinnan vara så lite som möjligt.

Jag hittade det lilla hålet direkt. Det syns utan förstoringsglas och liknande.
Hålet finns mitt på tryckkärlet.
Se bifogad bild.

Hålet finns precis bredvid en svetsskarv.
När jag hackade (för hand och ganska nätt) på hålet med en skruvmejsel kunde jag få hålet lite större.
Jag kunde också hacka fram ytterligare ett mindre hål, cirka två centimeter ovanför.

Innanför hålet finns en tunn hinna med ett mjukt metallskikt.
Hinnan SER hel ut, men det är den så klart inte.
Om man försiktigt petar på metallskiktet med en ståltråd, så sviktar det lite.
Ungefär som aluminiumfolie i köket.
Det ser nästan ut som en Bag-in-box-påse innanför det hårda och starka tryckkärlet.
Rakt innanför hålet är alltså kopparhinnan hel.
Kopparhinnan inne i beredaren är troligen ungefär lita tjock som aluminiumfolie!?
Det hade jag inte gissat.
Jag trodde kopparskiktet endast var några hundradelar tjockt!?

Det kommer troligen att vara MÖJLIGT att få hålet tätt.
Det kommer så klart att vara väldigt osäkert hur länge lagningen kommer att hålla.
Kopparskiktet inne i beredaren är ju också skadat (annars hade det inte läckt).

Lagningen kan troligen göras med:
1. Kopparlod. Nackdelen är värmen. Det är oklart hur värmen kommer att påverka kopparhinnan.
2. Silverlod. Silverlod blir också varmt. Det är oklart hur värmen kommer att påverka kopparhinnan.
3. Båtplast (glasfiberarmerad polyester). Ingen värme. Används till dricksvattentankar i båtar. Kan göras väldigt starkt. Oklart hur den påverkas av rörelsen av olika materiel vid värme och kyla. Det skulle vara möjligt att slå en ring runt hela behållaren för att på det sättet få det väldigt starkt.

Lagningen kan enkelt trycktestas efter lagningen.
När man väl tycker att lagningen är hel, är det troligen möjligt att svetsa ihop sågsnittet igen.
Det finns inga större risker med experimentet.
Trycket i det yttre kärlet är endast 1,5 Bar. Övertrycksventilen löser ut sedan.

Det är väldigt mycket arbete, så man får nog betrakta det hela som ett experiment och inte räkna timmarna så noga.
Jag får se hur jag gör.
Ni får gärna ge mig lite tips.

PS
Är det någon som vet hur tillverkningen av kopparhinnan går till?
Sker den med el (elektrolyt)?
Sker den med smält koppar som snurras omkring inne i kärlet?

MVH
Torbjörn

Hej  Håkke!
Tvivlar på att det är några problem med dit system, såvida du inte behöver fylla på och hålla trycket uppe med jämna mellanrum?
Det tar lång tid att bli av med microbubblor i låg temp.system(nästan omöjligt). Är du oroligt, så finns det automatiska avluftare.
Själv använder jag mig av såna.
Jiri

VAD är det som gör att det blir läckage i en dubbelmantlad varmvattenberedare i till exempel Nibe 1230 bergvärmepump?

Svar på din fråga, varför just där?
Du har allt som behövs för att åstadkomma galvanisk korrosion. Knappast är det dricksvatten som är aggressiv om du nu kan dricka den utan att grina?
Det blir precis det mest utsatta stället, olika legeringar, flöde(vatten) som alstrar statisk ström.

Lite skilda saker. Det ena handlar om oxidation(luft-rostproblem),det andra om ädlare metal och flytta molekyler. Sen bara min erfarenhet, för det mesta så är det precis vid svetssträngen(lödning) som det är större risk för korrosion, ena sida över legerat metal, andra försämrade egenskaper genom värmebehandling.
MVH Jiri

Fördelen med en extern beredare är att man kan välja en slingberedare som laddar mycket effektivare och snabbare. Man kan ju även behålla den när/om man byter VP och man kan välja en med solslingor och sånt om man funderar på solfångare.

Men visst, det tar ju utrymme och kräver lite rördragning.

Hei Jiri,
Enten så løser man problemet eller så tar man konsekvensen slik som "Baltic" nå må gjøre :-)
Det handler ikke om å forska i problemet, men å omgå at problemer oppstår. Før jeg monterte min Elysator hadde jeg et varmeanlegg som ikke varmet, fordi varmeveksler var full i rust. Jeg startet ikke med forska i potensielle problem som jeg ville omgå

Det er viktig at offeranoder ikke er zink, men magnesium.

Man behöver inte gå så långt, och forska i problemet. Självklart att det handlar om galvaniska strömmar och man brukar ha anoder för att slippa problem. 

Varför korroderar varmvattentanken inifrån frågar TS (Baltic).
Tappvattnet innehåller fritt syre som gör det mera aggressivt än värmebärarvattnet även om källan är densamma och kan innehålla diverse korrosionsdrivande salter. Dessa blir verkningslösa när det fria syret försvunnit i värmebärarvattnet. Det är alltså viktigt att analysera vattnet när man ska skaffa varmvattenberedare i eller utanför värmepumpen så att rätt material används i beredaren.

Jag kan ju berätta att ett flertal varmvattenberedare (inkl värmepumpar med inbyggd beredare) har korroderat sönder i ett område här på vår ö som försörjs med avsaltat havsvatten. Jag anser att kommunen är ansvarig, man hade först klagomål på att vattnet inte smakade "vatten", så därför tillsatte man salt efter avsaltningen (!)
Tacka sjutton för att det korroderade då. Alla beredare fick bytas till ett lämpligare material, rostfritt eller emaljerat.
Ingen som har eget vatten från brunn har drabbats.

Det är detsamma med kalk avsätter sig på el-patron varvid de börjar glöda och spricker , hela värmdö stockholm har problem , ett år ibland för byte

Läckan är ju inifrån beredaren ut i manteln, så inget läcker ju ut. Givetvis skall ju kommunala vattnet kopplas bort och köra VB-vatten både i manteln och beredaren. Man kan ju koppla manteln och beredaren i serie. Det är ju inte hela världen och det läcker lite mellan, det är ju samma vatten.

OK jag har ingen sprängskiss eller vet uppbyggnad på VP gick bara på gammal vana om sådant

Orsaken skulle kunna vara att det är fel material i VVB i förhållande till vattnets egenskaper:
http://www.nibe.se/Documents/nibe_se/vattenkvalitet_korrosionskydd.pdf

Om du har plats kan du ju sätta in en extern beredare och utnyttja den trasiga interna beredaren som en volymtank.