Hej

Ni som har kylbatteri till FTX, hur många grader varmare blir borrhålsvätskan?

Sitter med FTX funderingar och är inne på att förbereda för kylbatteri men vänta med investeringen tills efter första sommaren, dvs få erfarenheten av om det behövs eller inte. Till saken hör att vi har pool, så lite varmare i borran tror jag bara är en fördel.

Per

Frikyla via FTX har gjort att jag har sluppit vädra på kvällarna och det har varit hyffsat svalt inne. Lite torrare luft har det blivit med.

Enligt databladet så ska mitt kylbatteri ge 2500W kyleffekt då utetemperaturen är 25 grader och den kyler ner till 15 grader på ett luftföde på 200liter/sekund. Men jag har luftflöde runt 50 liter/sekund. Enligt databladet så ska binnen värmas från 7 grader till 12 grader på ett flöde 0.16liter/sekund
Bygg en Bondsolfångare istället om du vill värma poolen billigt....

// Fredrik

Jag tycker det är svårt att svara på detta.

Kylbatteriet kommer öka temperaturen och poolvärmen kommer minska tempraturen på borran. Allt annat lika.

vem som vinner, om nu någon av dom vinner över borrhålets generella återhämtning under sommarsäsongen är svårt att veta utan mer detaljer.

Vad är det för farhåga du har, givet frågan. 

Ok, ja kan du ju köra 1 l/s/kvm som vi gör enligt det projekterade flödet (70%) så borde det funka bra. När det är riktigt varmt brukar jag öka till 100% men det är främst för att få ner lite mer kyla till nedervåningen där vi bara kör ca 0,5 l/s/kvm. Så kan du köra 1 l/s/kvm i hela huset så tror jag det räcker långt. Har funderat lite på att sätta dit en kanalfläkt till tillfuten som går ner till nedervåningen för att kunna styra om luftmängden vid behov men känns lite overkill.

Har ni kallvind? I så fall behöver ju kanalerna ändå isoleras och då kan man lika gärna köra diffusionstät isolering för att vara på den säkra sidan.

Kan vara värt att kolla hur stabil temperaturen är i borrhålet när du tar ut värme innan du investerar. Kyler du av hålet snabbt när du kör värme så kan det ju bli det omvända när du kör kyla tänker jag. Man skall dock kunna ta ut ca 5 kW från ett normalt borrhål, vi har 150m, och vi tar ut ca 2 kW vid  10 °C över batteriet så det skall ju vara ok. Temperaturen i borrhålet har legat rätt stabilt runt 11-12  °C nu den senaste veckan, so far so good. Senaste veckan har temperaturen på övervåningen hållit sig rel. stabilt runt 21-22 grader och nedervåningen 23-24 grader, helt klart över förväntan. Vi har dock ett väldigt välisolerat och tätt hus med rel sparsamt med fönster som vi dessutom har solskydd i så det påverkar ju naturligtvis resultatet också.

Värt att nämna är också att vi kör ett väl tilltaget kylvattenbatteri från Aircoil med 6 rörrader för att klara den höga temperaturen i borrhålet samt med lågt tryckfall (30 Pa) för att luftflödet skall påverkas minimalt. Man bör inte köra färre än 6 rörrader eftersom man då riskerar att inte få ner temperaturen så mycket på tilluften. Det är inte alltid batteriet orkar hålla 15  °C, vet inte exakt var gränsen går men vid ca 24-25 °C skulle jag tro. Kylbatteriet som finns som tillval till Heruaggregatet har inte alls samma kapacitet. Det behöver ca 4 °C lägre vattentemperatur (7 °C istället för 11 °C) för att sänka tilluften från 25 °C till 15 °C.

Lycka till!

Hej,

Det var mycket om och men med vårt system men till slut landade det på ett Heru 180s anslutet till frikyla via ett centralt kylvattenbatteri. För att få någon vettig kyleffekt så måste luftflödet upp en bra bit över normalflödet. Viktigt att tänka på dock är att kylkapaciteten i borrhålet är begränsad och tar man ut för mycket så kan temperaturen snabbt höjas. Bra att känna till om det är bra genomströmning i hålet eller ej, bra genomströmning är viktigt för att det skall funka en längre period. Eftersom vi även kör luftburen värme till övervåningen och golvvärme till nedervåningen har vi valt att köra ca 3/4 av luften uppe vilket ger god kyleffekt till övervåningen och undervåningen hänger faktiskt med hyffsat också, dock med solskydd i form av plissegardiner nerdragna. Vi var inne på variabelt luftflöde ett tag men det blev för dyrt och komplicerat så det blev enkla luftdon men vi kan i alla fall reglera luftflödet centralt och kan forcera när vi vill ha extra effekt.

Vi har kört en månad nu men det är först den senaste veckan som det varit riktigt varmt. Vi har då kunnat hålla ca 22-23 grader på övervåningen och 23-24 grader på nedervåningen när vi kör max luft ca 170 l/s. Temperaturen i borrhålet har stigit från ca 9,5 grader till 12 grader, men det beror nog inte enbart på kyluttaget utan även på att marken värms upp naturligt på sommaren.

En fördel med ett sånt här system jämfört med fläktkonvektorer som man normalt använder för frikylan är att man vädrar ut den varma luften samtidigt som man fyller på med sval luft, vilket i praktiken ger dubbel kyleffekt. Nackdelen är att det som sagt krävs rätt höga luftflöden för att det skall fungera bra. Ett Heru 180s räcker bra i varje fall till övervåningen i vårt hus på tot 218 kvm och även undervåningen hänger ju med hyffsat trots allt.

Viktigt att tänka på är att det blir mycket kondens från kylvattenbatteriet, vi har ca 5-10 liter om dagen. Avtappningen har inte blivit inkopplad till avloppsbrunnen ännu så jag får ligga och torka runt aggregatet som står på en våtrumsmatteförsedd plattform på vinden en gång om dagen eftersom det inte blev något fall på den, suck. Men nästa vecka får vi det förhoppningsvis rätt inkopplat.

Vi lade till kondensisolering på tilluftskanalerna också för att kunna köra lite svalare luft men så här i efterhand var det nog inte nödvändigt. För det första är aggregatet spärrat så det inte går att köra kallare än 15 grader och för det andra så räcker kylan för närvarande bara till att få ner luften till 18-19 grader när det är 25 grader in utifrån. Nåväl, bättre att vara på den säkra sidan för kondens är inget att leka med.

Sist men inte minst, se till att ljuddämpningen blir väl tilltagen. Ventilationsfirman som gjorde vår installation missade på frånluften så fläktljudet går igenom. Det skall nog gå att fixa men bättre och lättare om det blir rätt från början. Ljudet från luften är det inga bekymmer med men fläktljud som går igenom kan vara störande, och det gäller både inne och ute. Det låter rätt högt utanför huset när man kör på full fart! Givetvis en bedömningsfråga och allt är relativt. När vi kör det projekterade luftflödet, ca 70%, så låter det lite mindre i alla fall.

Hälsningar Sidan77

Speciellt om du har en smart styrning på din FTX så den släpper in kalluft rakt av på natten och sedan går över i växlingsläge. Luften du tar ut kommer sänka tempen på luften du tar in. Om du därtill, efter återvinningen, ytterligare sänker tempen på tilluften så har du kommit en bra bit vad gäller att ta udden av övertemperaturen i huset. Men det kräver att du har löst problemet med solen, har ett väl isolerat hus som inte står och vädrar in varmluft samt då gärna att du kompletterar med någon separat kylanläggning där behovet är som störst.

Så fungerar mitt aggregat. Jag sätter ner ventilationsflödet under sommaren. Sedan så känner styret av temperaturer och reglerar återvinningen. När det inte finns någon vinst i att köra växlaren så stannar den (roterande) När det är svalare inne än ute startar den igen och återvinner kyla. När utomhus temperaturen sedan sjunker igen på kvällen så forcerar fläkten med avstängd rotor och kyler huset ner till att FL når önskat börvärde för TL. Forceringen är högre än normalt resterande under året.
Jämför jag innetempen nu med det gamla F-systemet så är det svalare. Därtill kommer snart en kylkonvektor...
Den ska jag styra med kylfunktionen i VP, via rumsgivare.

Det var ett tag sedan jag var inne på den här tråden och jag ser att det tillkommit en del intressanta ideer. Har också själv närmat mig en lösning för frikyla tillsammans med en kylentreprenör.

Först och främst. Golvkyla är fullt möjligt och vanligt i vissa länder. Dock inget att rekomendera eftersom det är obehagligt att gå på kalla golv. Kräver i princip att man har skor på sig.

Frikyla från jordslingor är ingen bra ide på gund av att temperaturen i jorden stiger för snabbt. Detta också ett problem med bergvärme. Man kan inte räkna med att få ut mer kyla än ca 25W/m borrål. Tar man ut mer värms hålet upp för snabbt och kyleffekten försvinner. Detta varierar dock säkert beroende på t.ex. grundvattenflödet i hålet.

Så till vår lösning. Vi kommer köra golvvärme nere och 0,35 l/s luftflöde via FTX. Uppe kör vi enbart luftburen värme och kyla via FTX med ca 1 l/s luftflöde. På kallvinden drar vi separata luftkanaler till de 5 rummen, med ett vattenbatteri per kanal. Vi får då en zoon per rum. zonerna styrs via vanliga rumsregulatorer som styr en kallvattenshunt och en varmvattenshunt i sekvens för varje vattenbatteri. Batterierna kopplas alltså över mellan kylkrets och värmekrets automatiskt via styrning från rumsregulatorerna. Vi tittar på möjligheten att köra brinevätska i hela systemet för att slippa värmeväxlare till köldbärarkretsen, någon som vet vad man skall använda? Vattenbatterierna sitter vid FTX aggregatet på vinden, detta för att lättare hantera anslutning av kondensvattenledningar till avlopp. Merkostnad för kyla och värme via ventilationen blir ca 20-30 kkr.

Beräkningar. Som diskuterats tidigare är det kyleffekten i FTX och fläktkonvektor inte riktigt jämförbar. I vårt fall kör vi 1,5 luftombyten i timmen på övervåningen (110 kvm), vilket innebär att vi vädrar ut uppvärmd luft snabbare än normalt. Med en undertemp på 10 grader får vi en tillförd kyleffekt till rummet på ca 1,5 kW. Men för att höja temperaturen 10 grader på 40 min krävs en värmelast på 2,5 kW. Vi får alltså i praktiken ut nästan dubbel kyleffekt totalt sett jämfört med fläktkonvektor som bara vispar runt luften. Kyleffeken blir fortfarande i underkant men vi anser inte att vi har samma behov som på ett kontor. Om det blir lite varmt en stund mitt på dagen så gör inte det så mycket för oss. Huvudsaken är att det är behagligt kvällar och nätter. Valet av FTX står mellan Heru 180S alt. Komfovent Rego 500. Vad gäller värmefunktionen så räcker 35 grader, d.v.s. man kan köra batterierna på samma varmvattenkrets som golvet, tillkommer även en acktank för att öka volymen ytterligare. Nödvändigt för att inte få temperaturfall vid värmeladdning av varmvattenberedaren.

Alla detaljer är inte helt spikade ännu men i stora drag.

Väl mött

Bara en stilla undran; måste inte det billigaste och enklaste kylsystemet vara att gräva ner ett par 160 mm markrör ett varv runt tomten en meter ner i backen innan dom går in i huset i form av inluft?

Givet förstås att växlingen i FTX funkar fel då och måste stängas av, men det måste väl vara mycket billigare än att sätta en massa kanalkylare och dra brinerör kors och tvärs över hela vinden?

Nu undrar jag efter det att jag läst lite....

Vad har man för effekter på att kyla ner plattan i ett två eller 1 1/2 planare i ett hem?

Borde det inte vara en viss risk för at det blir kondens i plattan?

Kan man köra både kyla och värme i samma slinga? Antagligen borde det vara så.

Hur vet man när man har kommit upp i max innan det börjar bli kondens i plattan och eller golvet?

Vad händer om man skickar runt 8-10° vatten i dom vattenburna golvslingorna då  .

Jag har en brunn som ger bra med 6-8° igt vatten, en strömsnål dränkpump som putsar upp lite nytt svalt vatten då och då .som man skickar ut i slingorna som ligger ingjutna i betongen.

Någon ventil extra bara och några rörstumpar, sen ut med det uppvärmda vattnet i en typ stenkista bara.
Kondensproblemen borde inte finnas om plattan är ett par år gammal.

Flödet behöver inte bli så stort om man inte låter plattan bli för varm redan i början på sommaren, eller ?

MVH Jawen

Jo, det blir kondensproblem.
Förklaringen är att luften på sommaren har ofta relativt hög relfukt, och kyler man golvet kan luftfukten kondensera ut i golvet.
Anledningen till att man använder en fläktkonvektor avsedd för kyla, är att den är försedd med kondensvattentråg.
I övrigt så blir det väl lite obehagligt med kalla golv?

Vad händer om man skickar runt 8-10° vatten i dom vattenburna golvslingorna då  .

Jag har en brunn som ger bra med 6-8° igt vatten, en strömsnål dränkpump som putsar upp lite nytt svalt vatten då och då .som man skickar ut i slingorna som ligger ingjutna i betongen.

Någon ventil extra bara och några rörstumpar, sen ut med det uppvärmda vattnet i en typ stenkista bara.
Kondensproblemen borde inte finnas om plattan är ett par år gammal.

Flödet behöver inte bli så stort om man inte låter plattan bli för varm redan i början på sommaren, eller ?

MVH Jawen

Förlåt....

Är det någon eller några som har en fullt fungerande anläggning med FTX och frikyla?

Posta gärna var NI har för prylar och hur det fungerar samt effekt, kostnad mm.

Eftersom det har framkommit att i 99fall av 99 så räcker inte FTX med frikyla till. Man måste alltså ha fläkttkonvektorer. Bigger is better!

Det jag har funderat på när det snackas om att återvinna kylan i huset.. är följande

Beräkning:

Man vill kyla ca 100m2 av ett hus (övervåningen med sovrummen). Väldigt bra isolerat och provtryckt. BBR16 råder säger vi. 100x80=8kW som ska kylas bort.

Man har FTX med frikyla. Den ger 1kW säger vi i kyla över hela huset om man bara för frikylan med FTX.

Sedan har man säg två fläktkonvektorer på 4kW vardera som man slår på.

Det bör då bli 4+4+1=9 kW...

MEN

Nu till frågan för Er som inte var sjuka den dagen det var frikyla prat i skolan.

Är det så då att det kanske kan vara så att FTX:en då kan återvinna motsvarande inte 1 (EN) kW utan kanske 2 (TVÅ) kW eftersom luften blir svalare i huset och luftfuktigheten minskar något med fläktkonvektorerna?

Nu menar jag inte att den ska ge 2kW fast den bara kan ge 1 kW i kyleffekt utan att den kan hjälpa till att kapa topparna på värmen och luftfuktigheten om den har förutsättningar att göra det?

Kan den inte det så ser jag inga ekonomiska fördelar att ha kyla genom FTX men någon annan kanske kan förklara varför man ska köpa ett kylelement till FTX:en som inte är gratis när man kan få en fläktkonvektor ..... ??

Jag funderar på att bygga styrfunktion för mitt FTX så att den automatiskt växlar mellan värmeväxling beroende på ute/inne temp.

Därtill funderar jag på att sätta en fläktkonvektor kopplat mot frikyla om jag installerar bergvärme. Gör jag inte det kommer det ju vara luft/luft och då är problemet inte längre ett problem.......

Kanalvärme/kyla tycker jag verkar svårt att räkna hem helt och få att fungera tillfredsställande

En liten fråga,

Enligt en liten formel som jag kollat så behövs det ganska "stora" lufrmängder för att kunna få detta att fungera. Så det kommer att bli drag och stora ljudproblem om man inte dimensionerar rätt, vilket blir konstigt i en vanlig villa.

Om man säjer att kyleffekten är ca 100w/m2 så blir ju flöderna väldigt stora för att få det att fungera överhuvudtaget.

typ om man har ett hur på 200 m2 men kanske bara vill kyla 100m2 blir det ju ca 10 kw kan ju vara ok

MEN om man tex vill ta ner tempen från 30 till 24 grader via ventilationsystemet behövs ju ett flöde typ 5000 m3/h
blir ju ett ganska stort aggregat ... eller?

Kan någon påstå att detta kommer att fungera?

Nja, den effekt som avges av kylvattenbatteriet beror på deltatemperaturen över batteriet och luftlödets hastighet.

Dina effekter är säkert rätt uträknade, men jag räknar på de effekter som gäller för huset med Herun.

Även med utetemperatur +30° jobbar värmeväxlaren d.v.s. den återvinner kylan som finns i huset. Därför blir inte kyleffekten på batteriet så stort som du anger.

Jag räknade även på halva luftflödet i jämförelse med din beräkning, men med en Heru 180 som har kapacitet långt över det. Det är helt okey att köra högre flöde på sommaren, men absolut inte på vintern då luftfuktigheten redan är för lågt inomhus. Rekommenderad ventilation i ditt hus är totalt 70 l/s.

Hej,

Funderar också på kyla och ev. värme via FTX och kanalbatterier. Vi planerar bygga ett tvåplanshus på 220 m² och det verkar idealiskt att fixa värme/kyla via ventilationen. Problemet som alla skriver om är att man får låg effekt vid det låga luftflöde man normalt har. En enkel lösning är ju dock att välja ett FTX aggregatet som klarar ett högt luftflöde. Ett Heru 180 S EC kan t.ex. ge upp till 200 l/s (700 m³/h). Det rör sig om några tusenlappar i prisskillnad. Har räknat lite på detta med denna formeln:

Effektuttag (kWatt) = flöde (kg/s) * värmekapacitivitet (kJ/kg°C) * (temperatur före (°C) - temperatur efter (°C)) * verkningsgrad (η)                  
                  
Är det 30  ºC varmt ute så ger kylvattenbatteriet 3,6 kW kyleffekt vid tilluftstemperaturen 15  ºC. Detta måste räcka långt och om inte så kan man sätta upp lite markiser.

Är det -20  ºC kallt ute så ger ett varmvattenbatteri i kombination med värmeåtervinning i aggregatet 7,2 kW (3,2 kW i vattenbatteriet) vid tilluftstemperaturen 30  ºC och rumstemperatur 23 ºC.

Med ett FTX aggregat i kombination med en bergvärmepump/frikyla så kostar det väldigt lite att öka på luftflödet. I min beräkning skulle det gå åt 5 600 kWh om det var -20  ºC året runt och man körde 200 l/s kontinuerligt. I praktiken kan man ju dra ner luftflödet när effektbehovet är lägre. Håller på att kolla upp om man i första hand kan reglera luftflödet mellan 75-200 l/s och i andra hand vattenflödet i batterierna mot en rumsgivare för att uppnå önskad effekt och innetemperatur.

Man måste också ta med i beräkningen att effektbehovet i nya hus minskar nu med nya byggregler. Tjockare isolering i väggar, tak och under plattan samt energifönster som minskar både in och utstrålning av värme.

Hälsningar
Sidan77

Nja, kyleffekten är effekt du tillför huset minus den effekt du blåser ut.

Skickar du ut 100 l/s 23° 60% RF och tar in 95 l/s 15° 100% RF, så är effekten 0,9 kW.

Effekt värmeförlust blir vid -20° ute och +21° rumstemp 1,2 kW.

Vill du skicka in varmare luft (högre effekt), så är det stor risk att värmeenergin fastnar under innertak.

Ovanstående gäller roterande växlare typ Heru 180.

Hade ju varit intressant att få reda på hur det har fungerat...

Hur har er "FTX + frikyla i praktiken" fungerat nu i sommar? 

50 mm i diameter? Det låter som om du ska kyla en hangar. Skämt å sido 22mm torde räcka.

Jag är ingen expert på kyleffekt, men om du tar t.ex. 5 kW ut borran när du värmer (DeltaT radiatorer/vatten=ca 30°C) så bör du kunna kyla ca hälften så mycket (DeltaT brine/lufttemp ca 13°C)
Räkna med max 50% kyleffekt i förhållande till värmen alltså. (Hoppas jag inte är ute och cyklar nu)

Har själv förberett för kyla, jag tänker dock köra runt kylan inne i huset,jag tänker ta luften i källaren och blåsa den igenom en kanalkylare på 200mm och sedan dimma ner den till 160mm på vägen upp till vinden där jag sedan delar den till två st 125mm stammar och sedan så sticker jag ner en st 100mm pipa i varje sovrum.(4st)Sedan hoppas jag att luften skall vandra ner till bottenvåningen och sedan vidare ner i källaren igen och kylas på nytt ,på det sättet hoppas jag att man borde få betydligt högre effekt än att ta luft utifrån.Skulle det kunna funka?

Gör en radonmätning av luften i källaren innan du börjar pumpa upp den till övervåningen. (hoppas jag förstod rätt, att du skall cirkulera luften internt i huset)

Har själv förberett för kyla, jag tänker dock köra runt kylan inne i huset,jag tänker ta luften i källaren och blåsa den igenom en kanalkylare på 200mm och sedan dimma ner den till 160mm på vägen upp till vinden där jag sedan delar den till två st 125mm stammar och sedan så sticker jag ner en st 100mm pipa i varje sovrum.(4st)Sedan hoppas jag att luften skall vandra ner till bottenvåningen och sedan vidare ner i källaren igen och kylas på nytt ,på det sättet hoppas jag att man borde få betydligt högre effekt än att ta luft utifrån.Skulle det kunna funka?

Vad har du för inne temperatur med din kanalkylare om rumstemperaturen är låt säga 25-28 grader utomhus?

Det beror på hur stor solinstrålningen är. Det blir lite svalare men någon luftkonditionering kan man inte jämföra med. Vill man uppnå det måste man installera kylare i varje rum.

Har skillnaden blivit så liten att du avråder mig från en liknande installation?

Kostnaden var inte så stor och lite hjälper det i alla fall.

Hur har du löst det med kondensavloppet? Har du droppskål eller är det anslutet till avlopp?

Kondensavloppet har jag dragit ut genom under spikningen, det kan bli flera liter i timmen.

Du skriver att det finns risk för kondens problem om man tar ut för mycket kyla. Jag har den mesta delen av mina spiro rör integrerade i lösulls isoleringen (Ekofiber) Jag vet inte riktigt hur en sådan isolering reagerar på eventuell kondens. Vet du?

Jag tror inte det blir något problem om man inte kyler tilluften under 15-16°C.

Din kanalkylare måste ha en effekt på ca 3-10 kW. Den slutsatsen drar jag med ledning av CWK´s tabeller. Deras Kanalkylare 315mm ligger på 2,4-8,3 kW och deras 400mm ligger på 3,4-12,8 kW, så din på 350mm måste ligga i intervallet någonstans där i mellan. Kanalstorleken på dina huvudslingor är 200mm och mina endast 160mm. Om jag går upp i dimension till 200mm så minskar tryckfallet från 45Pa till 33Pa, och dimensionen på brie rören ökar från 10mm till 22mm. Och ökar jag ytterligare till 250mm skulle jag få en effekt på 5,1 kW. men i övrigt ingen större skillnad mot 200mm.

Vänta lite nu... Det är inte kanalkylarens dimension ensam som bestämmer kyleffekt. Ventilationssystemet bestämmer maximalt tilluftsflöde. Maximalt tilluftsflöde ger sedan dimensioneringen av kanalkylaren. I mitt fall:
Normalflöde 250 m3/h, maxflöde 300 m3/h ger en CWK 160 möjligen en CWK 200.
Det är inte möjligt att kyla bort mer än ca 0,5 kW per 100 m3/h luftflöde.

Kyla via FTX/tilluft i egnahem är inte tillräckligt. Vill man "luftkonditionera" kåken måste man kombinera med markiser/extra kylaggregat.

/ErikB

Hej Jarlen!

Via tilluftskanalerna är det inte möjligt att kyla mer ca 0,5 kW per 100 m3/h. Tilluften får inte bli för kall då kommer kondensproblemen som ett brev på posten. Räkna inte med att kunna tillföra kallare luft än 15C. Dubbla seriekopplade kanalkylare kan ge för kall tilluft! 90Pa är ett stort tryckfall i ventilationssammanhang. Mitt ventilationsaggregat ger ca 300 Pa vid normalventilation (250 m3/h).

Vill ni kyla ordentligt så måste man nog satsa på separata kylare.

 Hej Erik

Jag tycker att det verkar mycket bra om man kan tillföra 15-17 C kontinuerligt vid varma dagar. För mig så verkar det som att det skulle bli en ganska idealisk temperatur. Jag menar att om man beräknar 1/2 luftomsättning i timmen. så borde det bli ett ganska bra innomhusklimat. Jag har varit i valet och kvalet mellan frikyla via FTX. eller  fläktkonvektor. Jag har nyligen monterat en stor sådan i mitt radiatorsystem som är på 12,8 kW och är 3m lång med dubbla lamellpaket. Jag är övertygad om att den skulle kunna ge mycket stora mängder kyla. Men den skulle bli mycket komplicerad att koppla in.

Jag har i en annan tråd dryftat det spörsmålet. Och med tanke på spridningen av kylan blir bättre via ventilationen, som Carl N pekar på i sitt inlägg, så tror jag att kyla via FTXén är att föredra. Annars så är det en mycket sinnrik konstruktion på konvektorn. Innuti mellan lamellpaketen ligger en ventilationskanal med 125 spiroanslutning som trycker ut luften mellan lamellerna. Jag har valt att inte koppla den till ventilationssystemet, utan monterat den fritt med kanalfläkt och filter samt styrutrustning i stället.

Jag har ingen erfarenhet av frikyla till FTX men jag tror att det borde kunna funka rätt bra. Problemet med en vanlig fläktkonvektor, som jag har, är inte att den kyler dåligt utan spridningen av kylan i huset, detta borde funka mycket bättre om tilluften kyls. Sen är det nog en fråga om hur stort kylaggregat du stoppar in i tilluftflödet.

//Jarlen

Hej Wallac,

Det kan vara mig Rickard menar. Vi installerade en kanalylare http://www.veab.com/documents/pdf/Swe/CWK_swe.pdf ,CWK 160-3-2,5, i tilluftskanalen. Kylaren har en kyleffekt på ca 1 kW, vilket är alldeles för lite för att sänka temperaturen inne märkbart. Under varma soliga dagar ökar innetemperaturen alldeles för mycket. Så småningom kommer jag att montera markiser som förmodligen minskar instrålningen med betydligt mer än 1 kW. Kanalkylare+markiser kan vara en framkomlig väg. För att kyla vårt hus på 220m2 utan markiser så behövs kyla i storleksordningen 5-10kW.

Vi kyler tilluften ner till 14-15°C som lägst. När det är över 25°C ute blir det inte lägre än 17°C Hittills inga kondensproblem i tilluftskanalerna.

/ErikB

Jag har varit inne på VEAB´s hemsida och studerat deras kanalkylare. Det verkar som om kyleffekten står i proportion till luftmängden. Vid ett luftflöde på 355m3/h och en vattentemperatur 6/12gr C utvecklar aggregatet CWK 160-3-2,5 en effekt på 1,1-1,3 kW, men vid en luftmängd på 145m3/h endast 0,7 kW.

Själv har jag ett aggregat som har en kapacitet på 400m3/h.
En CWK 160-3-2,5 har rätt kanal storlek för mig, men har en något under dimensionerad kapacitet, (max 355m3/h). CWK 200-3-2,5, har något över dimensionerad kanal, och en något över dimensionerad kapacitet (max 555m3/h), men på det aggregatet skulle jag kunna  utnyttja hela luftmängden och ta ut ca 1,5-2,5kW.

Det verkar inte som om man kan utnyttja en större kanalkylare än man har luft kapacitet till. Enligt VEAB´s siffror så räcker det inte med att överdimensionera kanalkylaren, för då har man inte tillräckligt med luftflöde. Rätta mig om jag tänker fel. Däremot så finns det kanske en mera väsentlig skillnad, mellan de större och mindre kylarna. Kylarna över 160mm har grövre anslutningar så man får ett högre brie flöde i dem.

Med huvudkanaler på t.ex 160mm, så tror jag att det blir svårt för luftflödet att fylla ut en större area på t.ex CWK315-3-2,5 ända ut mot kanterna på kylpaketet. Därför skulle ett sånt kylbatteri förmodligen inte  utnyttjas i hela sin kapacitet, Jag tror det skulle ge en bättre effekt om man monterar t.ex två st. CWK200-3-2,5 i serie och får ett  genomblås som täcker hela kylpaketets ytan, och effekten skulle bli ca 5 kW. Tryckfallet blir inte heller så stort, endast 90Pa,

Själv har jag nu under hösten installerat en FTX anläggning i mitt hus en Sytemair VR 700E. (retsamt nog har en nyare modell med styrning för kyla kommit efter jag köpt min FTX) Denna skall känna själv när uteluften är varmare än inneluften och starta växlaren för att hålla nere innetempen sommartid. Efter denna har jag delat kanlerna för tilluft till 1:a plan och källare. Källaren behöver ingen kyla men den bidrar ju till växlingen via utsuget i källaren. Kanlen till 1:a planet passerar ett kylbattari med 350mm anslutning (känner ej till effekt då jag ej fått svar från tillverkaren) detta batteri kyls via ca 80m kolektorslang i backen samt en kopparslinga på 20m i en brunn. Vet ej hur detta kommer funka än men jag hoppas att det kommer kyla tillräckligt. Skulle inte effekten i markslingan räcka så håller jag precis på att installera en Thermia Atria som skulle kunna få hämta sin energi i markslingan sommartid. Skulle sedan det inte räcka till så har jag nog planer på att köra aktiv kyla genom att ventilera bort produserad värme genom utedelen alternativt beordra barnen att ta ett ordentligt badkarsbad Grin/Martin

Rätta mig om jag har fel men av Rickards inlägg tolkar jag det som att kylbatteriet är installerat före FTX:en. HAr man kylningen där kan man inte utnyttja växlaren i FTX:en då uteluften är varmare än inneluften.

Själv har jag nu under hösten installerat en FTX anläggning i mitt hus en Sytemair VR 700E. (retsamt nog har en nyare modell med styrning för kyla kommit efter jag köpt min FTX) Denna skall känna själv när uteluften är varmare än inneluften och starta växlaren för att hålla nere innetempen sommartid. Efter denna har jag delat kanlerna för tilluft till 1:a plan och källare. Källaren behöver ingen kyla men den bidrar ju till växlingen via utsuget i källaren. Kanlen till 1:a planet passerar ett kylbattari med 350mm anslutning (känner ej till effekt då jag ej fått svar från tillverkaren) detta batteri kyls via ca 80m kolektorslang i backen samt en kopparslinga på 20m i en brunn. Vet ej hur detta kommer funka än men jag hoppas att det kommer kyla tillräckligt. Skulle inte effekten i markslingan räcka så håller jag precis på att installera en Thermia Atria som skulle kunna få hämta sin energi i markslingan sommartid. Skulle sedan det inte räcka till så har jag nog planer på att köra aktiv kyla genom att ventilera bort produserad värme genom utedelen alternativt beordra barnen att ta ett ordentligt badkarsbad

/Martin