Tror att de flesta markslingor hamnar på 0 grader också när effektbehovet börjar bli stort på senhösten.
Den stora mängden energi i mark/vatten frigörs som omvandlingsvärme i övergången flytande till fast (is).
Att sänka temperaturen på vatten så att det fryser till is kräver ca 80 gånger mer energi än att kyla vatten från t.ex. 3 grader till 2 grader.
Därför måste man överdimensionera rätt rejält om man vill ha plusgrader in på en berg eller markvärmepump hela vintern.

Nu bor ju vi i Piteåtrakten, men vi kommer ned på 0 grader inkommande redan i november på ett ungefär. (markvärme)

Det finns en ide som jag länge velat testa.
Det är en lösning med en blandning av jordvärme och grundvattenvärmeväxlare.

En motströmsvärmeväxlare kan skapas genom att en tunn-väggig plastslang (typ 25 mm) stoppas in i en traditionell PEM-slang för jordvärme (typ 40 mm).
I den inre slangen cirkulerar köldbärarvätskan.
Mellan den inre och den yttre slangen finns stillastående eller rinnande grundvatten.
Värmeväxlaren kan kallas "Slang i Slang".
Jag tror att den också kan kallas för koaxialvärmeväxlare, men då är den nog oftast gjord av koppar?
25 mm tunn-väggig plastslang finns att få tag på i längd på 100 meter, så det är denna längd som begränsar längden på värmeväxlaren.
Tryckfallet i den inre slangen håller sig då klart inom kraven för en Nibe 1225, om slangen endast är cirka 100 meter lång.
Om hela motströmsvärmeväxlaren ("Slang i slang) grävs ner som en jordvärmeslang så kommer anläggningen fungera som en markvärmeanläggning med en ganska kort kollektor.
På sommaren, när värmebehovet är lågt och marktemperaturen är hög, kanske en slang på 100 meter räcker till helt passivt
På vintern, när värmebehovet är stort och marktemperaturen är låg, kan grundvattnet börja pumpas och anläggningen liknar då en grundvattenanläggning med stor värmeväxlare.
Det relativt varma grundvattnet pumpas in i ena änden och släpps ut i den andre.
Värmeväxlarytan blir cirka 8 kvadratmeter.
Den yttre slangen skyddar den inre från mekaniska skador.
Trycket i en köldbärare är ofta väldigt lågt.
Denna lösning blir troligen mycket tolerant mot flödesvariationer i vattenpumpen för grundvattnet.
Eftersom värmeväxlarytan är stor kan nog flödet på grundvattnet hållas lågt.
Lösningen är troligen mycket tolerant mot eventuell smuts i grundvattnet.
Jag tror inte att det någonsin är nödvändigt med rengöring av värmeväxlaren.
Nackdelen är att man måste gräva ner slangen, men fördelen är att slangen är kort.
Fördelen är att köldbäraren håller hög temperatur på vintern när det behövs som mest.

Det finns troligen både fler fördelar och fler nackdelar, men det skulle vara kul att testa.

Det är osäkert hur väl värmeväxlingen fungerar mellan marken, PEM-slang och den inre slangen.
Kanske blir avkylningen mellan PEM-slangens utsida och marken för stor på vintern?
Värmen i grundvattnet räcker kanske inte till för att värma både den inre slangen och marken utanför PEM-slangen?
Värmepumpen märker dock ingen skillnad på var köldbäraren hämtar sin värme.

Vilka fördelar och nackdelar kan ni se?

Är det någon som provat med köldmediekylare och fått någon uppfattning på om det ens är lönt?

Tveksamt om det  fungerar, tänk själv hur många Kw ( kanske 6- 7 st ) som tappas ur berget och tempen sjunker radikalt med uttaget, då måste en återvinning ha en kraftig ökning av KB , är det möjligt att få till det med någon form av återvinning, det är nog omöjligt att få en hög temp på KB med det. Tror ingen har provat med att förvärma några garder med EL-patron och räknat på vad det ger då en VP har en större verkningsgrad, det kostar nog mer än det smakar att försöka få till något. Hur år hålet strömmande vatten blir att värma grannens hål , helt stillastående ja kanske, då ska det nog vara ett kål utan vatten som fyllts på.

till Roland. jag var misstänksam mot luftinjektering och har inte sett någon objektiv mätning. därav mitt inlägg. Man skuule ju kunna yttnyttja värmen i den komprimerade luften - Fniss.....

Till TS comfort.  ska man höja brintemp och vara säker på nyttan så är det bäst på vägen in  in i VPn. Hålet är verkligen black box eller varför inte svarr hål..... Jag värmde med solfångare tidigsre och kunde inte se någon skullnad på hösten även om jag hade håltemp på 12 C u sommaren..

Du föreslår en FLM som drivs när utetemp > än brunnens temp.

Luftinjektering har diskuterats tidigare. Jag har för mig att det skulle byggas någon rätt stor anläggning i Göteborg som skulle använda den tekniken.

Som vanligt är jag en grinig jävel när det gäller sådana här saker. Det står på hemsidan att borrhålsmotståndet minskar 28%. Alltså motståndet i borrhålet som är ca 1/3 av totala värmöverföringsmotståndet. Stämmer 28% blir det totalt 9% bättre värmeöverföring vid kontinuerlig drift. I normala fall betyder det en grad högre köldbärartemperatur vilket förbättrar COP med 2-3% beroende på om det är golvvärme eller radiatorer i huset.

Att luftinjektering skulle öka tillströmningen av vatten från omgivande berg förutsätter att det finns sprickor i berget. I så fall borde temperaturskillnaden mellan omgivande grundvatten och borrhålet också ge upphov till cirkulation av vattnet.

Illustrationen visar att luftslangen går ner till botten av borrhålet. Är borrhålet 200 meter djupt krävs en kompressor som kan ge luft med ett tryck på 20 bar för att det ska kunna bli något luftflöde. Det är alltså inga hobbygrejor det handlar om. Har värmepumpen en kompressor som drar 2 kW skulle luftinjektering minska dess elförbrukning med 40-50 W. För att det ska vara någon energimässig vinst får komprimeringen av luften inte dra högre effekt än det.

Man bör också tänka på att har luften komprimerats till 10-20 bar blir det inte så mycket bubblor längst ner i borrhålet även om det bubblar rätt bra längst upp i borrhålet. Har man tagit hänsyn till det när man anger värdet för förbättringen?

Jag skulle vilja se en opartiskt utförd mätning av nyttan med luftinjektering och kostnaden för det innan jag tror på idén. 

Tack för alla svar.
En köldbärare IN som inte är varmare än noll på vintern känns trist när man är ”van” vid cirka nio grader.

Den befintliga anläggningen har en liten enfas jet-pump på 370 watt (den minsta som går att hitta).
Vattenpumpen står på marknivå och grundvattenytan är cirka en meter ner.
Brunnsröret har en gång används för dricksvatten och går ner till kalkberget cirka 15 meter ner.
Det går att plocka upp ”hur mycket vatten som helst”, men värmepumpen behöver inte så mycket.
Det går så klart att frekvensstyra även en vattenpump.
Det skulle också gå att använda en stor hydropresstank och reglera flödet med en motorventil.
Man kan som alternativ ha en enklare on/off-värmepump med extra akumulatortank för långa driftperioder.
En lösning med grundvatten är enklare för en on/off-värmepump.


Vi får fundera vidare.

Tittade på Thermex hemsida. Där står det att "Kollektorns design möjliggör effektivare utvinning av energi ur borrhålet med cirka 70%". Jag har svårt att förstå det. Ca en tredjedel av värmeöverföringsmotståndet ligger i borrhålet, resten i berget. Effektiviteten kan inte öka 70% totalt. Möjligen menar man att värmeöverföringen i själva borrhålet ökar 70% vilket skulle ge en förbättring av värmeöverföringen totalt med 16%. Det motsvarar 1 - 1,5 grader högre temperatur på köldbäraren.

Vad har du för pump i hålet, går den att varvtalsreglera, det får du fråga tillverkaren om, kanske en drivning efter behovet, en riktig frekvensomvandlare kan styras på 0- 10 V eller 0 - 20 mA efter ett Delta T , men måste undersökas om det går

Vilken temperatur är det egentligen möjlig att få i ett bergvärmehål?
Vattnet i ett begrvärmehål står väl ofta i princip stilla.
Köldbärarslangen på väg ner är placerad precis bredvid köldbärarslangen på väg upp.
Köldbäraren är ju som kallast när den lämnar värmepumpen och bör vara som varmast när den vänder längst ner i borrhålet.
På väg upp bör ju köldbäraren kylas av igen eftersom den ligger nära den kalla slangen som kommer från värmepumpen.
Temperaturen på köldbäraren bör ju inte kunna bli högre än medelvärdet av temperaturen längst upp i borrhålet och längst ner i borrhålet?
Tänker jag rätt?

I mellerst Sverige är bergets temperatur runt 7 grader. Det är vanligt att man har noll grader på ingående köldbärare vintertid. Det betyder ett värmeuttag på ca 30 W/m aktivt borrhål.

Man bör räkna med stillastående grundvatten, rör det sig är det en bonus. Det beror på sprickor i berget och hur terrängen ser ut i vilken mån grundvattnet rör sig.

Under normala förhållanden värms köldbäraren hela tiden under sin passage genom borrhålet. Den är varmast när den lämnar borrhålet. Den värms visserligen betydligt långsammare än längre ner i borrhålet beroende på att temperaturdifferensen mot berget är mindre och att den kalla slangen stjäl en del värme men den värms i alla fall.

Markslingor brukar dimensioneras för effektuttag på 10-15 W/meter slang. Temperaturer vet jag inget om.