Å andra sidan, om man jämför en slinkyanläggning med luft/vattenvärmepump så måste den bara bli effektivare, i vart fall vintertid, även om brine blir några minusgrader.

Också skeptisk. Det är ett effektuttag på 100 W/meter rörgrav enligt beskrivningen. Enligt ritningen ryms 260 meter slang i 50 meter rörgrav. Det betyder ett effektuttag på nästan 20 Watt/m slang. Svenska jordvärmeinstallationer brukar dimensioneras för 10-15 W/m och då är det en rak slang utan överlappande slingor. Så hög belastning som beskrivs kanske kan fungera i England där marktemperaturen är högre men det känns tveksamt även där. 5 meter mellan slingorna rekommenderas vilket blir 20 W/m2 markyta.

Det var 32 mm slang enligt ritningen. Med tanke på att värmeflödet/ytenhet blir som högst närmast slangen blir det sämre värmeöverföringsförhållanden jämfört med den 40 mm slang som är det normala här. Det gör det höga effektuttaget ännu mer förvånansvärt.

Det skulle vara intressant att veta hur slinkyn fungerar i praktiken.

Trodde inte att de hade en sån, har fått för mig att den stannar på 55 grader mjukvarumässigt, inte på driftspressostat...
Kanske beroende på att man aldrig hört att någon behövt byta en sån?

Vid VV-laddning så stoppar de äldre modellerna av nibe BVP alltid på driftpressostaten, på nyare kan man välja temp eller driftpressostat för varmvattenstopp. Jag har för mig att jag sett nån på forumet som varit missnöjd med att en nibe inte kommit upp i temp vid VV-laddning, då driftpressostaten brutit för tidigt.

Det jag tror är pressostater är de tre gröna burkarna, kablarna från den nedre går in i kopplingsdosan på kompressorn, byter färg och följer med kraftkablarna ut ur lådan. Kablarna från de andra två går i en egen kabelstam ut ur lådan.
Johan

Jag har ingen reglerutrustning, men kan tota ihop något analogt som tar hand om motor/ kompressorskydd och temperaturstyrd start/ stopp när jag har klart för mig vad signalerna från de tre olika pressostaterna skall styra. Jag har jobbat en hel del med el och elektronik (och studerat systemvetenskap). Slinkyn verkar ju kompakt, men det betyder väl samtidigt att den tar värme från en mindre volym jord som då har svårare att leverera. I strömmande vatten vore den bra, men det har jag inget.

Johan

Om du kunde få tag i styrningen från en likadan värmepump skulle det vara mycket lättare, och en Sllinky (googla) med 3-400 meter slingad slang skulle du nog kunna få ned i ett dike på tomten, det kan finnas risk för tjällyftning, men jag tror att värmepumen skulle funka, om än med lite sämre COP än om du hade en optimal kollektor, säkert bättre än med ett luftbatteri i alla fall.

Iofs kan du j u köra helt utan säkerhetsfunktioner om du vet att den får tillräckligt mycket energi från utedel/kollektor, och alltid kan bli av med den producerade effekten, men förr eller senare händer nåt (defekt cirkpump t.ex.) som gör att skyddsfunktionerna behövs.

Om du inte har ett gigantiskt värmebatteri så kommer den att frysa igen mer eller mindre oberoende på hur varmt du har ute.
I en anpassad anläggning brukar det börja frosta på när tempen går under ca +5 till +7 grader, men din aerotemper har varken ett optimalt fördelat luftflöde, och antagligen inte tillräckligt stor yta.
Kompressorn kommer att vilja ha typ 6 kW ur batteriet, så det gäller att det både är stort och bra designat för att kunna bidra med den effekten.

Driftspressostaten stoppar kompressorn om det blir "för" högt tryck, men den återstartar igen efter 5 minuter om värmebehov kvarstår (om man har en fungerande styrning till pumpen alltså)
I ditt fall gissar jag att den kommer att starta/stoppa hela tiden om tempen/trycket överstiger 55 grader, i vart fall tills den löser på högtryck, då skall den normalt inte starta om automatiskt, men jag vet ju inte om du har resten av styrutrustningen?
Annars behöver du en PLC, ett antal tempgivare, samt kunskapen att bygga ihop ett reglerstystem, som skyddar kompressorn mot skada.

Är det riktigt säkert att du inte kan hitta på något annat? 

Jag har funderat på markslinga, men det går inte på tomten och lantbrukaren som äger kringliggande mark vill inte att man gräver sönder hans dräneringar. Skulle man få permafrost alla årstider? Om lufttemperaturen är några grader över noll borde man väl kunna frosta av genom att köra fläkten med värmepumpen avstängd?

Johan

Hetgastempen ska stiga omedelbart efter start, då går den på rätt håll.

Hej, jag är ny här.
Jag har en del grejer liggande som jag funderar på att sätta ihop till en luft-till-vatten-värmepump:
1. En aerotemper, dvs ett värmebatteri med fläkt från torkrummet i en gammal tvättstuga.
2. En vattenmantlad varmvattenberedare.
3. En värmepumpsmodul från en NIBE fighter, 8,5 kW.
Tanken är att köra glykolblandning genom aerotempern, som skall stå utomhus, kopplad på kalla sidan, och ladda VVB med vatten från varma sidan.
Jag har några saker som jag undrar över:
1. Hur vet jag att jag får rätt rotationsriktning på kompressorn? Det går ju inte att se någonting, kan möjligen pressostaterna användas för att ta reda på det?
2. Det ser ut att finnas tre pressostater i modulen, två sitter bredvid varandra på samma rör. Kablarna till den ena är stammade med kraftkablarna till motorn, jag gissar att det är en högtryckspressostat som används för att stoppa kompressormotorn om trycket blir för högt. Kan det möjligen vara så att den andra också är en högtryckspressostat som kan/ skall användas för någon larmfunktion? Den tredje, som sitter på ett annat rör är gissningsvis en lågtryckspressostat, för larm, kanske? Kan man använda pressostaterna till någon reglering av driften, eller är det larm- och säkerhetsfunktioner?

Jag hade tänkt mig en ganska enkel termostatstyrning av en kontaktor och termiskt motorskydd för start och stopp av kompressorn, möjligen med en timer för att inte få löjligt korta gångtider. Jag antar att man borde förregla kontaktorn med den ena högtryckspressostaten, så att den måste återställas manuellt om den löst ut.

Som sagt, detta är ett lågbudgetprojekt där det viktigaste är att få användning för grejerna och kanske ha litet nytta och nöje på vägen. Jag är medveten om att jag inte kommer att få optimal driftsekonomi eller driftsäkerhet.

Hälsningar Johan Nyberg, Södertälje.