0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Enligt Thermias installatör räcker 140 m borrhåll, eftersom pumpen har scrollkompressorer. Nibes kolvkompressor kräver relativt större djup. Hur detta hänger ihop vet jag inte.
Någon som har en åsikt om Thermia kontra Nibe? Thermia vill framstå som att de har kommit längre i fram i sin tekniska utveckling med scrollkompressorer, varvtalsreglering och värmeöverföring via spiraler i varmvattenberedaren.
Citat från: Lunkan2 skrivet 05 februari 2010, 10:33:56Enligt Thermias installatör räcker 140 m borrhåll, eftersom pumpen har scrollkompressorer. Nibes kolvkompressor kräver relativt större djup. Hur detta hänger ihop vet jag inte.Kolvkompressorn är liiite effektivare än scrollkompressorn och kräver därmed aningen djupare borra.Problemet är att Thermiainstallatören framhåller att det skulle vara positivt att grundare borra behövs pga scrollkompressorn vilket antyder kompetensproblem - ta in referenser innan du väljer den installatören.
Tack för olika kommentarer1 Några från mig.Hur länge håller frånluftsåtervinningen? Den installerades 2001 och det är en enkel teknik, som jag tror håller länge.Angående boorhålsdjup: Thermias leverantör har inte sagt att det är något positivt med att borra mindre. Han har räknat på några olika djup. Det han rekommenderar är 140 meter aktivt borrhål,och räknar med att behöva borra 155 meter från markytan.Jämförbara offerter: Har bett de utgå från samma förbrukning. Märkligt nog ser Nibes 6 kwh-pump ut att ge samma besparing som Thermias 8 kwh. Men, det är något som ser märkligt ut i Nibes beräkning. De räknar bara med 15 kwh i tillsatsenergi, d v s att elpatron knappt beöver gå in. Samtidigt uppger Nibe att den startar vid mellan -7 och -13 grader. Kompressorer: Det verkar ju vara en Volvo eller Saab-diskussion. Thermia vill framhäva det som en fördel. Noterar att Nibe har det på en av sina dyrare värmepumopar.
Man har räknat med konstant värde på KBin under uppvärmningssäsongen men så är det ju inte. Installation av en kraftigare pump betyder ju också djupare borrhål vilket leder till högre värde på KBin vid samma utetemperatur (samma värmebehov). Tydligen har man bara räknat på den varma sidan av värmepumpen vid optimeringen.
...Angående boorhålsdjup: Thermias leverantör har inte sagt att det är något positivt med att borra mindre. Han har räknat på några olika djup. Det han rekommenderar är 140 meter aktivt borrhål,och räknar med att behöva borra 155 meter från markytan....
...Kompressorer: Det verkar ju vara en Volvo eller Saab-diskussion. Thermia vill framhäva det som en fördel. Noterar att Nibe har det på en av sina dyrare värmepumopar.
Det är en del som är skumt i den rapporten..För 20 år sedan hade man en uråldrig styr på sin höjd nån ratt att vrida på, man kan hoppas att man här hade lite bättre grejor Effektivare är pumparna nu det är ställt utom allt tvivel.... och har man en riktigt låg värmekurva med en låg maxtemp för pumpen, då blir det tokbra COP.En luft luft är inte i närheten av en berg/ ytjordpump! Under sex veckor här hade vi oftast under -20 , flera dagar var -28 det varmaste och -35 på morgon. Nåt som var intressant att dom hade klurat ut att bästa sättet att spetsa på var att göra det "utanför värmekretsen.. tex med kamin.Jag har ca 41 grader som maxtemp när kompressorn går och det räcker vid rejäl kyla.
Citat från: Bertil skrivet 09 februari 2010, 17:24:10Det är en del som är skumt i den rapporten..För 20 år sedan hade man en uråldrig styr på sin höjd nån ratt att vrida på, man kan hoppas att man här hade lite bättre grejor Effektivare är pumparna nu det är ställt utom allt tvivel.... och har man en riktigt låg värmekurva med en låg maxtemp för pumpen, då blir det tokbra COP.En luft luft är inte i närheten av en berg/ ytjordpump! Under sex veckor här hade vi oftast under -20 , flera dagar var -28 det varmaste och -35 på morgon. Nåt som var intressant att dom hade klurat ut att bästa sättet att spetsa på var att göra det "utanför värmekretsen.. tex med kamin.Jag har ca 41 grader som maxtemp när kompressorn går och det räcker vid rejäl kyla.Bertil!Du vill tydligen missförstå! I jämförelse med COP- faktorn för en luftvärmepump börjar du göra jämförelse för enskilda dagar när det enligt din egen definition är "svinkallt". Jag har för mig att jag skrev under "gynnsamma omständigheter".... Kolla nu den bifogade kurvan och upprepa sedan att en luftvärmepump har sämre COP under de 5000 timmar utetemperaturen är >0 ºC. Dessutom när du drog till med 20 år varför inte 30 eller 40 år på en gång (Rapporten publicerades 1999). Att lågtemperatursystem (golvvärme) ger en bättre årsverkningsgrad var väl en av de slutser som drogs i rapporten från KTH. En årsverkningsgrad för lågtemperatursystem (35/25) och Stockholm var angiven till ca 3,7 och då var cp för Brine inräknad. Jag under vad du lägger i ett begreppet "tokbra" COP? Jag blir skyldig dig en Jäger om min Thermia Diplomat TWS 12 presterar en årsverkningsgrad på 3,7.Dessutom var det en kommentar från någon som mäter Brine när vp står stilla. Då har vi nått nya höjder. För att komma vidare bör vi nog inhämta nyare utlåtande från experter på energiteknik och beräkningar på värmebalanser. :,v(sansun
Thermia föreslår pump med 8 kwh effekt och ett borrhål på 140 meter. Anser att den högre effekten krävs för att klara kalla perioder, utan att behöva ta till onödig eldrift.Nibe föreslår 6 kwh och ett borrhåll på 130 meter. Anser att det är bättre att pumpen går hela tiden, än att en pump med högre effekt slår av och startar om, vilket påstås slita på kompressorn.
Bor i Östergötland. Har enplanshus byggt 1990, 184 kvm, bra isolerat och treglasfönster överallt. Från- och tilluftsventilation med återvinning. Senaste två årens totala elförbrukning 21 500 kwh per år. Förmodligen något mer efter denna kalla vinter.Tittar närmare på två offerter: Thermia och Nibe.Thermia föreslår pump med 8 kwh effekt och ett borrhål på 140 meter. Anser att den högre effekten krävs för att klara kalla perioder, utan att behöva ta till onödig eldrift.Nibe föreslår 6 kwh och ett borrhåll på 130 meter. Anser att det är bättre att pumpen går hela tiden, än att en pump med högre effekt slår av och startar om, vilket påstås slita på kompressorn.Vad verkar vettigt? Är Thermias borrhål tillräckligt djupt?Någon som har en åsikt om Thermia kontra Nibe? Thermia vill framstå som att de har kommit längre i fram i sin tekniska utveckling med scrollkompressorer, varvtalsreglering och värmeöverföring via spiraler i varmvattenberedaren.
Ja, det måste finnas en lunkan, för jag blev tvungen att väla lunkan 2.Ju mer man lär sig, desto fler frågor blir det. När jag studerar Nibes offert uppstår frågetecken. De beräknar mitt värmebehov till cirka 18 000 kwh (efter att ha dragit av 950 kwh för den tidigare elpatronens egen förbrukning). Deras pump levererar ungefär 17 500 kwh. Men de annger bara tillsatsnergin till 15 kwh. Med mitt sätt att räkna finns en differens där på 500 kwh.Nibes försäljare svarar på en fråga om vid vilken temperatur elpatron går in "vid mellan -7 och -13 kwh". Det borde ju innebära en betydligt högre tillsatsenergi. Nibe räknar dessutom med en grad lägre inomhustemperatur, 20 c, Thermia med 21 c.Nibe kommer i sin beräkning upp i en årsverkansgrad på 4,0, vilket är betydligt högre än den tekniska specifikationen på 3,3. Thermia 3,3 i sin beräkning.Nibe har borrhål 130 m och Thermia 140 m.Vidare vårt värmebehov: nuvarande 21 500 är efter två milda vintrar, då dessutom radiatorerna i 3-4 rum har låst sig och inte gett någon värme. När vi får ordning på dem blir nog värmeåtgången högre. Energirådgivaren i min kommun säger att med vårt hus och hushålls storlek (184 kvm, 5 pers) är 7-8 kwh rimligt, även om vår nuvarande förbrukning tyder på 6 kwh. ( I praktiken är det inte så jättestor skillnad mellan offerterna; Nibes 1245 är på 6,3 kwh och Termias G2 8 är på 7,2 kwh.Slutligen; vad är en bra/acceptabel årsmedeltemperatur på köldbäraren? Nibe anger -0,5 och Thermia -1,4. Även lambdavärdet skiljer; Nibe 3,45 och Thermia 2,8.
Det är väl inte konstigt att det inte finns en standard!! Det är fel, men inte konstigt. Precis likadant med massor av saker.
Enligt vad jag hört så räknar någon inte in cp för Brine.
2. Om orten inte återfinns i menyn ombeds du då mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?3. Måste du alltid mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?
Citat från: sansun skrivet 11 februari 2010, 22:29:07 Enligt vad jag hört så räknar någon inte in cp för Brine. Jag tvivlar på att det finns något dimensioneringprogram som inte räknar med köldbärarpumpen. Däremot brukar elförbrukningen som anges i produktbladen vara utan cirkulationspumpar. Citat från: sansun skrivet 12 februari 2010, 10:20:152. Om orten inte återfinns i menyn ombeds du då mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?3. Måste du alltid mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?DUT och årsmedeltemperatur är enligt min mening inte så intressanta när man dimensionerar en bergvärmepump. DUT är mer intressant när man dimensionerar golvvärmen eller radiatorerna. Det viktiga när man väljer pump är att ha en uppgift på årsvärmebehovet (exkl. varmvatten) ett normalår. Multiplicerar man årsvärmebehovet i kWh med 0,0004 hamnar man rätt nära värmebehovet vid DUT. Sen betyder en del om det är typiskt inlands- eller kustklimat men för de allra flesta orter i Sverige hamnar man mindre än 10 % fel.
Den som vill veta mer om dimensionerande beräkningar av värmepumpar bör läsa den rapport från Effsys som ligger till grund för det opartiska beräkningsprogrammet PRESTIGE som alla Sveriges kommuner har tillgång till:http://www.effsys2.se/Tidigare%20program/EFFSYS%201/2.%20V%C3%A4rmepumpssystem/Simulering%20H9/Infodag%201999_projekt%20H9.pdf
Citat från: sansun skrivet 13 februari 2010, 20:05:37Den som vill veta mer om dimensionerande beräkningar av värmepumpar bör läsa den rapport från Effsys som ligger till grund för det opartiska beräkningsprogrammet PRESTIGE som alla Sveriges kommuner har tillgång till:http://www.effsys2.se/Tidigare%20program/EFFSYS%201/2.%20V%C3%A4rmepumpssystem/Simulering%20H9/Infodag%201999_projekt%20H9.pdfDen rapporten skulle jag vilja sätta en varningsflagga på. Enda sättet att få de resultat som presenteras i rapporten är att förutsätta att värmebärarflödet är konstant oberoende av pumpens effekt. Då når man maxtemperatur fram på 55 grader vid en högre utomhustemperatur när pumpens effekt ökar vilket gör att elpatronen tar över helt vid högre utomhustemperatur = lägre års-COP. Men så kör ingen i praktiken. Man ställer in 5-10 grader deltaT oberoende av vad pumpen har för effekt, man ökar hastigheten på värmebärarpumpen så att man får optimalt deltaT. Det och det faktum att man har räknat med konstant köldbärartemperatur gör att jag tycker rapporten är en intressant räkneövning utan praktiskt intresse.
Sorry Roland!Det blev fel länk. Här är den rätta:http://effsys2.se/Tidigare%20program/EFFSYS%201/2.%20V%C3%A4rmepumpssystem/Simulering%20H9/eff-Sys_H9-Simulering_v%C3%A4rmepumpssystem_dec2004.pdfDet skall bli intressant att höra om du även har invändningar mot det sätt man genomfört fältproven.
Skummade lite.Det är mkt text. Jag kan inte se vad problemet är? Det är i mina ögon inte fel på ngt program, utan på ointresserade installatörer. Om man får fram ett nytt jättebra program, så öppnar det bara möjligheter för de ointresserade att fortsätta sitt arbete. Medans de som verkligen är seriösa kommer att få det ännu svårare att göra affärer. Att det skiljer på uppgifter i programmen beror i mina ögon på att installatörerna väljer att lägga in olika för att få sälja.
Jag menar bara att det inte finns ngt problem med programmen. DUT är väl det enda som behöver bestämmas. Otroligt att det inte redan är standariserat. Sedan gäller det bara för inst att lägga in uppgifter.
Nu lämnar jag det här tillsvidare och får fortsätta att sväva i ovisshet varför ni matar in ett årsmedelvärde av utetemperaturen i era bräkningsprogram. sansun
Citat från: sansun skrivet 14 februari 2010, 12:49:22 Nu lämnar jag det här tillsvidare och får fortsätta att sväva i ovisshet varför ni matar in ett årsmedelvärde av utetemperaturen i era bräkningsprogram. sansunGissningsvis är det så att DUT och årsmedeltemperaturen bestämmer formen på det varaktighetsdiagram som tillsammans med värmebehov och pumpens effekt används vid beräkningen av hur mycket tillsatsel som behövs. Jag tycker inte man skall överdriva behovet av information. Det är som VPoraklet skriver, de flesta skaffar en värmepump för att spara pengar och bryr sig sen inte så mycket om den. Det är rimligt att det fåtal som blir värmepumpnördar skaffar separat loggningsutrustning.