I och med ht modellerna så ändrades varmvattenladdningen.

Jag kommer inte ihåg exakt men tror att det går till så här.

Gamla modellen: Styrs enbart på gt3 startar på 42.5gr. stannar på 47.5 (börvärde 45gr. 5gr. hysteres)
Efter värmedrift så växlar den över till vv drift om tempen ligger under 47.5 i beredaren.

HT modellen: startar på gt3 men stannar på gt9. Börvärde på gt3 är 51gr.
Går ej över till varmvattendrift från värme om beredaren ligger över börvärdet.

Det stämmer helt med mina observationer av vår nya  C9 HT+

I och med ht modellerna så ändrades varmvattenladdningen.

Jag kommer inte ihåg exakt men tror att det går till så här.

Gamla modellen: Styrs enbart på gt3 startar på 42.5gr. stannar på 47.5 (börvärde 45gr. 5gr. hysteres)
Efter värmedrift så växlar den över till vv drift om tempen ligger under 47.5 i beredaren.

HT modellen: startar på gt3 men stannar på gt9. Börvärde på gt3 är 51gr.
Går ej över till varmvattendrift från värme om beredaren ligger över börvärdet.

Roland.
Vilken styr har du.
Jag har en nära kompis han har en några år gammal IVT. Den styren är lurig, hans maskin heter IVT Streamline med REGO 406 styr.
Nån trodde det var en "snikvariant" jag har då aldrig sett den i några papper.
Jag minns inte hur det var med varmvattnet, men det kanske är lika!

I tex Rego 600 har du ju meny 2.3 och 2.4 vi har den på vår pump.
I rego 500 kan man styra både start o stopptemp

Roland det kanske är skenbart, men för min del mycket trevligt 
Ja alltså den höga tempen på brine...

Säger så här: trots min alldeles för stora (inneffektiva) VP, har jag under november snittat 21 kwh/dygn för värme o VV. 5 personer i huset varav 2 småbarn, rejält vv användande. Huset är inte litet!

I 6 år har jag bara gissat.
Nu har jag ju facit med Rickards superbra elmätare 

Med en större pump, får man rejält mycket högre snittemp på brine in!  Inte vid idiotkyla då blir det kontinuerlig drift och därmed låg temp på brine.
Men har man en liten pump då är det ofta kontinuerlig drift och därmed låg temp på brine, till det kommer dyr elpatrondrift vid kyla!!

Nä, det köper jag inte. Om det är samma borrhål i bägge fallen, hur kan en pump som tar ut låt oss säga 40 W/meter borrhål halva tiden få högre temperatur än vid ett uttag av 20 W/m kontinuerligt? Det blir samma temperatur om cykeltiden för den stora pumpen är kort, i storleksordningen tiden för köldbäraren att gå ett varv i slangen. Är cykeltiden längre blir medeltemperaturen lägre än vid kontinuerligt uttag.

Tänk på att en stor pump i de flesta fall används tillsammans med ett djupare borrhål än vad man skulle ha valt vid alternativet liten pump så det blir äpplen och päron som jämförs.   

Vid normal temp värms brine till borrans temp under stopptiden, även borran återhämtar sig nog en del.
Vid pumpstart har man rejält förhöjd temp, det "första" varvet för brine. Men en förhöjd temp kvartsår under längre tid än så!! Det ökar COP.

Med en liten pump blir det ingen återhämtning, det är sant. Men det behövs inte heller då effekuttaget per meter borrhål blir lägre. Den rejält förhöjda temperaturen vid första varvet för den stora pumpen är skenbar. Med en liten pump har man något förhöjd temperatur hela tiden.

Mata acktanken... jag tycker man ska mata in i botten, då får man iblandning när pumpen går. det är bra för då stiger inte tempen så snabbt.
Sen när pumpen står då blir det skiktining, det svala returvattnet går genom VP utan att värmas upp, det förs in i botten. Acken fortsätter att mata ut varmt vatten ofta kring börvärdet mycket lång tid efter pumpstopp.
Jag har bra koll på en sån anläggning. Men 150 liter räcker. Större ack då kan det bli problem med styren på IVT.

Ang kort o lång drift tid (stor eller liten pump)

Med en större pump, får man rejält mycket högre snittemp på brine in!  Inte vid idiotkyla då blir det kontinuerlig drift och därmed låg temp på brine.
Men har man en liten pump då är det ofta kontinuerlig drift och därmed låg temp på brine, till det kommer dyr elpatrondrift vid kyla!!

Om man har en liten pump med kontinuerlig drift vid kyla, då sänks tempen rejält!
Min egen anläggning kan man se det tydligt på. Vid normalt väder har jag aldrig under +2 in som minimitemp. Vid normallång driftcykel ligger tempen kring 3 grader. Aldrig den minsta rimfrost ens på returen ned till borran. Men vid kyla under -20 då sjunker brinetempen.

Vid normal temp  värms brine till borrans temp under stopptiden, även borran återhämtar sig nog en del.
Vid pumpstart har man rejält förhöjd temp, det "första" varvet för brine. Men en förhöjd temp kvartsår under längre tid än så!! Det ökar COP.

Jag tror det ena tar ut det andra, förutsatt en rejäl vattenvolym på varma sidan och rejäla lågtempraddar alt golvvärme.
En för stor pump tillsammans med rejäl vattenvolym får enormt bra COP, se tex Utopiazz på tok för stora pump, den är helt enormt effektiv. ca 20 kwh/dygn vid temp kring +-0 bevisar väl det eller hur! Ingen tendens till låg COP utan rekord COP, trots att pumpen skulle räcka i Sibirien 

25 kw pumpen som jag kör är som jag ser det för klen, den har gått 3 dygn oavbrutet nu. Det ger en ständigt låg temp på brine in! och behov av tillskott redan nu 

På vår 25 kw pump har vi förvärmt vv i ack på ca 700l,sen går vv  till VVB.
Som Roland säger har förvärmningen ingen effekt alls sommartrid eftersom att acken är kall då.
Acken fanns där sen tidigare, därav denna lösning!
Men i en villa tycker jag det är onödigt.

Om jag skaffar en aku-tank för att få pumpen att gå mer sällan kan jag väl tänka på samma sätt när det gäller VV. Mitt varmvatten håller c:a 4grader på vintern. Det förvärmda vattnet som kommer in i VP'n när man spolar varmvatten sänker ju inte beredartemperaturen lika fort.

IVT gör varmvatten automatiskt efter varje uppvärmningscykel och sådana finns det ingen brist på. Förvärmning av ingående vatten kommer inte att ge längre gångtider för pumpen under uppvärmningssäsongen då kortare tid för varmvattenberedning kompenseras av längre tid för radiatorkörning som då täcker en del av varmvattenberedningen. Total gångtid och antal starter desamma, bara annan fördelning.

Sommartid kommer tanken inte att ge någon förvärmning att tala om då det inte cirkulerar något vatten i radiatorkretsen. Möjligen kan man tänka sig en minifrikyleeffekt om man låte radiatorkretspumpen gå sommartid men det är inte gratis.

Långa drift-tider borde inte påverka COP nämnvärt, dock:

Långa drifttider ger högre sluttemp i radiatorsystemet, hög temp ger låg COP.
Långa vilotider ger dock lägre mintemp, vilket i sin tur kommer att ge högre COP i början av varje körning.

Jag tror det går i princip på ett ut.

Vad vi torde kunna fastställa är dock att en "för" stor värmepump ger högre temp i radiatorkretsen när den går längre tider (när energibehovet är stort), detta resulterar då i en något sämre COP på årsbasis, detta är också anledningen till att man tidigare rekomenderade enbart ca 50% effekttäckning vid installation av värmepump.

Personligen tycker jag att 65% effekttäcking är vettigare (använder det som riktvärde i mitt dimensioneringsprogram, det brukar ge ca 98% energitäckning på årsbasis), det ger mindre tillskott, men inte så mycket sämre årsmedel-COP att man s.a.s. förlorar på den större investeringen en större värmepump och kollektor innebär.

Det antal start/dygn som jag anser vara optimalt ligger i intervallet 10-30 starter/dygn, nu beror ju detta starkt på det effektbehov som för tillfället finns, är det riktigt kall stannar den ju aldrig! 1 start/dygn således (max).

Fler än 30 starter/dygn behövs inte för att erhålla en jämn temp, god värmekomfort, i de flesta hus.

Eftersom det inte behövs fler starter för att hålla god värmekomfort, och min bedömning är att COP inte påverkas nämnvärt av länga gångtider så är detta min slutsats.

Skall man ha så låg temp som möjligt för att öka COP så skall man nog ha ca 4-6 starter/timme, detta tror jag påverkar livslängden mer än man tjänar på den högre COP:n, dessutom riskerar man att olja/kölmedium inte separeras lika bra i den interna processen (enligt vissa i alla fall), det är bl.a. det som skulle kunna påverka livslängden negativt.

Det var mina tankar i ämnet, men inte heller jag har några krassa siffror som stödjer min teori.

1) Motståndet mot värmeöverföringen i borrhålet ligger till stor del i nära slangen. Går pumpen långa tider hinner den kyla ner närområdet vilket ger lägre medeltemperatur på ingående köldbärare jämfört med korta gångtider. Det kostar i COP.

Det blir en liknande effekt på radiatorsidan. Pumpen måste i snitt arbeta mot en något högre temperatur för att radiatorerna skall avge samma medeleffekt. Tänk dig fallet att kopplingsdifferensen ökas så att tillslagstemperaturen för pumpen hamnar strax över rumstemperatur. Det tar då mycket lång tid för radiatorerna att svalna. Det innebär att när pumpen går måste den, för att radiatorerna skall kunna tillföra den medeleffekt som behövs för att hålla huset varmt, hålla radiatorerna så varma att medeltemperaturen som pumpen arbetar mot blir högre.   

2) Det är helt riktigt att det externa flödet skall vara högre än det interna. Vad som händer om den externa går för fort hoppas jag följande tankeexperiment förklarar. Antag att vi i utgångsläget har samma flöde i den interna och externa kretsen och 40 grader på utgående värmebärare och 30 grader in. Det blir naturligtvis samma temperaturer till och från radiatorerna i och med att det inte är något flöde i by-passen.

Nu ökas farten på det externa flödet så att det blir mycket högt medan det interna flödet är oförändrat. Fram- och returtemperatur för radiatorkretsen blir då bägge ungefär 35 grader. Värmebäraren in till pumpen blir 35 grader och i och med att det interna flödet är oförändrat måste utgående värmebärare bli 45 grader (pumpens effekt minskar med ökande temperatur så det stämmer inte helt). Det 45 gradiga vattnet blandas sedan med det stora by-passflödet. Pumpen måste alltså värma vattnet 5 grader högre än i utgångsfallet för att huset skall tillföras samma effekt. Det försämrar COP plus att cirkulationspumpen drar mer el.

Hej

Det här med COP-påverkan m a p längre drifttider.
Är det av stor betydelse eller bara akademisk?
Vad är ett normalt antal starter per timma?

När jag köpte min VP tog jag förmodligen i i överkant. Nu när vintern börjar märkas, efter ett halvårs drift, ser jag annat än bara VV-drift. Innan förändring av kopplingsdifferens startade pumpen ung. fyra ggr per timma. Nu när jag ändrat till 10°C (den pendlar 12°C) startar den ung. två ggr per timma.

För att roda bot på att inte kräva för hög framledning av pumpen när det blir riktigt kallt, funderar jag på att installera en aku-tank i serie med framledningen. Jag tänkte då skaffa en tank med förrådsberredare. Jag vill även förvärma varmvattnet som skall in i VP'n.

Jag har försökt att räkna lite på hur det skulle kunna bli. Nu tar c:a 20min för värmesystemet att gå ner 12 grader i temp. Mitt system är nu på c:a 200liter. Om jag skaffar en tank på 500/120, så får jag c:a ett 700liters system. Om jag räknat rätt skulle det innebära att det då tar 70 minuter för 12 grader att kallna, eller 35 minuter för 6 grader.
Jag har inte räknat med hur de 120 litrarna i innertanken påverkar.

Jag är taksam för svar och synpunkter. Skickar även med uträkningen för att kolla att jag inte är ute och cyklar.

/pen15en

Roland, tack för dina synpunkter. Inom några månader kommer ytterligare 40 kvm i källaren värmas så då hoppas jag pumpen blir mer "väldimmensionerad". Av platsbrist så fic vi nöja oss med C modellen. För att klara badkaret så tog jag i lite extra på pump och borra.
Två frågor:
1) Varför ger långs gångtider sämre COP?
2) Relationen intern CP och extern? Visst måste den externa gå fortare än den interna för att förhindra att vattnet gåt via bypass och direkt till returen? Vad händer i sin tur om den externa gårt för fort? Om jag förstår dig rätt så ska jag justera den interna pumpen så returenm och bypass fåre samma temp?

/A

Tack Bertil.
Min externa CP står i läge 2, kanske jag ska slå på högsta fart (läge 3) när det blir kallare. Finns det någon nackdel med hög fart på CP? Kan farten bli för hög?
Om jag förstår det hela rätt så kan jag ställa den interna pumpen så den slutar gå vid vila och endast går samtidigt som kompressorn, då jag har yttre CP?

Rumsgivaren kom med posten från Värmeboden idag! Så nu är kvällen räddad (till min lycka och hustruns förtret ). Hon har kommenterar dett forum mer än en gång, funderar faktriskt själv att tipsa DN, SVD eller någon anna tidning om ett rätt festligt forum för en minst sagt subkultur i det svenska samhället. Män som grottar ner sig i VP).

Golvvärmen är inte påslagen än. De 20 kvm jag med stor möda konverterat till gammalt pannrum till nytt fräscht badrum/tvättstuga/pannrum med klinkers och ny issolerad platta är inte redo än. Fogen ska få härda yterligare två veckor innan jag kör igång. Sen väntar ytterligare 20 kvm gamalt garage på en omgång med bilhammaren! 

Nu kör jag på kurva 3,8 och finjustering +3 grader. Har inte börjat knäcka kurvan än.

tackar.
Har du några synpunkter på mina värden ovan?
Vilka värden bör man använda pår VV-diff resp diffen på radiatorvärma på av?
/A

Har nu kört pumpen ett par dagar. Allt fungerar bra (förutom att hustrun gnyr över att jag mest befinner mig i pannrummet...).

Värden för några minuter sedan.
Gt1 32,5
GT8 43
Gt9 33.2
Gt10 6
GT11 2.1

Det senste dygnet med en temp i Stockholm runt nollan så har pumpen gått 10 timmar

För att optimera högt COP och långa drifttider har jag några frågor:

VV differens bör höjas från default 4 grader? VV börvärdet ska vara så lång som hustrun tillåter utan att skrika i duschen?

Värmekurvans kopplings diff är default 5 grader. Om den ökas bör gångtiderna bli längre men temperaturen kanske blir mer ojämn i huset? VAd är en lämplig nivå? Vi har 15 radiatorer av gamla modellen.

5.10 Val av driftalt för P2 (intern CP) är satt till kontinuerlig drift. Då jag har bypass installerad, borde inte P2 gå endast när kompressorn går? Dvs ej kontinuerligt?

Och så ett begrepp jag inte fattar RAMPTID öppen/stängd, någon som kan förklara!