0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Jag har fått offerter från ett antal bergvärmeinstallatörer i stockholmsområdet och kan bara konstatera att typ 70% är mutade av elbolagen! Egentligen är siffran säkert högre. Men i mitt fall har ju jag själv sagt att jag inte vill ha en underdimensionerad anläggning. Hade jag inte aktivt bett om detta hade det kanske rört sig om 90% som kom in i underkant. Allt detta sker mot bakgrund av mycket höga elpriser och indikationer på att det kanske inte blir bättre med tiden. Givet att elpriset är som högst, redan i dag och värre i framtiden (kanske), när den resterande 1/3 behövs så är det ett ganska underligt resonemang.
70% då ska man alltså "ge" 30% till elbolaget... varje år. Räkna på 10-20 år. Vad blir det för summa? Varför ska jag ge 30% när jag kan köpa dyrare utrustning och borra djupare för de 30% tex IVT X line eller Nibes F1250? Omfattas man inte av BBR16 så förstår jag inte varför en värmepumpsleverantör inte vill leverera. TS kanske har helt rätt. Det kan väl inte bli mer "miljö" om man slipper ta en massa extra energi när det är kallt ute...TS Vi saknar fortfarande offerterna.
smurfen72 hur har de två senaste vintrarna varit hos dig? Nej, allvarligt talat det är ju ändå pengar vi talar om. Hur mycket har det gått över de "70%" de två senaste vintrarna jämfört när det var lite mildare? Hur mycket extra har det kostat när det (hör och häpna) blev kallt i Sverige på vintern... då man vill ha värmen? Hur många kronor blev det som du skulle ha kunnat lägga på mer än 70%? Jag vill inte vara otrevlig utan bara få en bäring på hur offerterna motsvarar verkligheten som tråden handlar om.
smurfen72 Då har du alltså räknat på att inte ha 100% täckning med bara BV utan lägre % och sen stödelda med ved. = lägre installationskostnadOM du inte hade eldat med ved. Vad har du då för täckningsgrad 80%?Hur mycket spar du på att elda. Det är det jag vill komma åt. Hur många kr snuvar du elbolagen på och vid vilken -temp kickar elen in? Vart du rekomenderad att inte ha 100% eller var det något du valde själv?
Jag har enligt energiberäkningen 72% effekttäckningsgrad, vilket ska ge 98,5% energitäckning. Verkar stämma fint, har sen i april haft totalt 60 kWh tillskott, en knapp hundring alltså.
Citat från: Labold skrivet 05 mars 2011, 22:09:31Jag har enligt energiberäkningen 72% effekttäckningsgrad, vilket ska ge 98,5% energitäckning. Verkar stämma fint, har sen i april haft totalt 60 kWh tillskott, en knapp hundring alltså.Då snittar du en tia i månaden, känns inte så betungande va?
Ni som stödeldar för att slippa att elbolagen tar Era surt förvärvade pengar... Vad har Ni för eldstäder? Kollade in ELD Forumet men där var det mest länkar till galna gubbar på Youtube som använder galna livsfarliga maskiner på ett felaktigt sätt...
Lite oavsett märke kan man säga att det för lite drygt 20 000 går att gå från 160m borra och 8kw till 220m borra och 12kw.
Citat från: David Rinnan skrivet 08 mars 2011, 23:53:16Lite oavsett märke kan man säga att det för lite drygt 20 000 går att gå från 160m borra och 8kw till 220m borra och 12kw. Eller shoppa 15000 kWh tillskott
Efter att ha läst i detta forum i vinter inser du säkert också att väninnans höga elräkning mycket väl kan bero på dålig intrimmning av flöden/radiatorer, för klena radiatorer, eller obefintlig intrimmning av reglerparametrarna, och att detta kan göra att deras värmepump varit en ren elpanna större delen av vintern.Jag hävdar med en dåres envishet att de som har bergvärme, och trots detta får skyhöga elräkningar oftast har nåt annat fel än en för klen dimensionering.
Rickard Borrsnubben lämnar ett förslag/offert på ett hus på tex 180m2 och får en liten spec från hustillverkaren eller kunden att huset ska dra/drar X kW h/m2/år.Säg att han kommer fram till att du ska nog ha en 6kW och borra 160m.Ska du ha ett garage som du ska småvärma ok kanske vi behöver 20 meter till ... och ta en 8:aEnligt konstens alla regler... Vad händer om det inte är någon som har borrat i området tidigare, SGU har ingen data och det går åt skogen....?? Det blir ett skitborrhål helt enkelt? De kommer fram till att "du... vi behöver borra 50 meter till här om det ska uppfylla de krav du har... " När maskin redan står och snurrar? Hur kan en firma lämna att vi behöver borra x meter i förväg om de inte har tillgång till geoligiska data mm? Sedan tvärs om.. Man borrar 160 meter och det är ett kanonhål... Men borrsnubben vill tjäna in lite extra och säger samma som ovan.. hur ska man som glad amatör kunna säga buu eler bäää i frågan???Vad finns det för garantier på effekt man kan ta ut eln offert? Även om jag säger i förväg "borra +200m och sätt i en 8:a med 200L kärl". Även fast hustillverkaren säger att huset ska dra 33kWh/m2/år enl BBR16. Hur ska man veta att man får en bra anläggning. Vissa kanske inte vill chansa utan lägger till 2000kr för att få en Nibe 8 istället för en 6:a och lägger till 15000 för ett djupare hål direkt utan att kanske behöva det?
Ge mig din pump och ditt hål i stället
Om man siktar på en energitäckningsgrad på 70-75 % (ca 100-150 kWh eltisllskott) år och misslyckas så pass mycket att man bara får 55% effekttäckning så är det ju ingen total katastrof, då det faktiskt i normalvillan bara ger ca 1000 kWh extra eltillskott/år.
Största riskerna med värmepumpsinstallation är att man köper en värmepump som är så kraftig att golvvärme/radiatorer inte klarar av att göra av med den effekt pumpen ger utan att framledningstempen blir FÖR hög, den typen av misstag kan göra att man dels får dålig COP, och dels får problem med att kompressorn stannar p.g.a. hög temp, och elpatronen värmer huset istället för värmepumpen.
Citat från: Rickard skrivet 09 mars 2011, 07:29:51...man köper en värmepump som är så kraftig att golvvärme/radiatorer inte klarar av att göra av med den effekt pumpen ger utan att framledningstempen blir FÖR hög, den typen av misstag kan göra att man dels får dålig COP, och dels får problem med att kompressorn stannar p.g.a. hög temp, och elpatronen värmer huset istället för värmepumpen.Är inte riktigt med där. Har man rätt inställd värmekurva och rätt deltaT över pumpen kommer en kraftig pump bara att medföra att den går kortare tider. Det kan bli för korta drifttider. Det går att kompensera med en volymtank men det kommer att kosta en del. Går det inte att få så högt flöde som den kraftigare pumpen bör ha kan det naturligtvis bli problem.
...man köper en värmepump som är så kraftig att golvvärme/radiatorer inte klarar av att göra av med den effekt pumpen ger utan att framledningstempen blir FÖR hög, den typen av misstag kan göra att man dels får dålig COP, och dels får problem med att kompressorn stannar p.g.a. hög temp, och elpatronen värmer huset istället för värmepumpen.
Nu är inte jag riktigt med. VBfram påverkas ju av det Rickard skrev, det vill säga att om inte all tillförd värmeenergi kan avges i huset, kommer returen öka och därigenom vbfram öka. Vid utetemperaturer som kräver kontinuerlig gång kommer därför kompressorn stanna trots värmebehov i huset.
Varför gäller inte detsamma en klenare värmepump som går tillsammans med tillsatsel?
Om vid -10 ute radiatorernas medeltemperatur behöver vara 35 grader, på vilket sätt skulle en kraftigare pump med motsvarande högre värmebärarflöde ställa till med problem jämfört med en klen pump? Den kraftigare pumpen kommer med IVT:s reglersystem att arbeta mellan samma retuttemperaturer som den klenare pumpen. Möjligen kan man behöva justera värmekurvan något beroende på att det blir en annan temperaturgradient över radiatorerna.
Min uppfattning (som mitt resonemang i tidigare inlägg bygger på) är att det är viktigt att värmeavgivningssystemet med god marginal är dimensionerat för att vid tillskottsaktuella utetemperaturer kunna avge den värmeenergi som kompressorn tillför. Förstår jag dig rätt om jag tolkar dig som att så inte är fallet?
Citat från: Labold skrivet 09 mars 2011, 11:05:14Min uppfattning (som mitt resonemang i tidigare inlägg bygger på) är att det är viktigt att värmeavgivningssystemet med god marginal är dimensionerat för att vid tillskottsaktuella utetemperaturer kunna avge den värmeenergi som kompressorn tillför. Förstår jag dig rätt om jag tolkar dig som att så inte är fallet?Mycket intressant att följa denna giganternas kamp! Liten undring bara Labold, när man har tillskottsaktuell utetemperatur så går tillskottet/elpatronen in och höjer temp högre än vad kompressorn förmår och du måste ju då kunna avge även den energin, värmeavgivningssystemet ska kunna avge hela den tillverkade energin, eller hur? Om inte så blir det ju problem med för hög returtemp.
Det finns nog en handfull skäl att som kund inte köpa 100% effekttäckning, och lika många för installatörerna att inte lämna offerter på den typen av anläggningar.
Nej men varvaltsstyrda kompressorer har eventuellt en handfull andra problem
Ärligt talat känner jag mig som David mot Goliat när det gäller Rolands kunskaper... Misstänker att det hela kommer sluta med att jag har fel eller att vi "tänkt runt varandra", hur som helst så är det kul att lära sig och kanske få revidera sina åsikter!
Jo men för visst är det så.. Annars skulle ju alla köpa varvtalsstyrda. Det skiljer ju inte så mycket i pris, exempelvis ivt x11.
Citat från: David Rinnan skrivet 09 mars 2011, 15:40:27Jo men för visst är det så.. Annars skulle ju alla köpa varvtalsstyrda. Det skiljer ju inte så mycket i pris, exempelvis ivt x11. Har du fått pris på x11 trodde dom var bra mycket dyrare än on/off.
Kan du sänka medelbehovet av framledningstemp med 5 grader sparar du minst 3% av nettoenergibehovet
det har väl att göra med kondenseringstemperatur eller något sådant. Om du tittar i broschyren för nibe 1245 så har en 8kw maskin 8kw i avgiven effekt vid KB in på 0 grader och VB ut på 35 grader. Ökar du VB ut 10 grader så sjunker effekten till 7kw.
I går eller idag pratade dom om elpriser och sådant på radion och då sa någon nisse att bergvärme är som effektivast på vintern. (jag antar han egentligen menade i jämförelse med något annat såsom lvp etc). Men det stämmer ju inte för att ofta är det ju så att stora delar av vintersäsongen så är KB in som kallast och VB ut som högst. Det är alltså då det behövs mest som pannan presterar
Teoretiskt är det kanske inga större problem att få en värmepump dimensionerad för 100% effekttäckning att fungera bra, men jag hävdar bestämt att teori och praktisk allt som oftast inte är jämförbara när man talar värmepumpar.
I min halvkopplade hjärna känns det som att även en pump som är dimensionerad till 70% effekttäckning är överdimensionerad när uppvärmningsbehovet är lägre. De problem som en VP måste fightas med är de samma men att dessa gäller för en större del av året i en totalt sett överdimensionerad panna. Jag menar om jag har en 10kw panna och 200l vatten eller en 6kw panna och 120l vatten så borde förutsättningarna vara de samma utifrån det problemområde som diskuteras ovan?
från 8kw till 7kw enligt EN14511 i nibes egen katalog när VB ut går från 35 till 45. Bara så det inte blir några missförstånd utifrån vad jag skrev tidigare. Detta är alltså från deras katalog. b00kDet finns de här på forumet som bättre känner till hur många procents påverkar man kan räkna med när KB/VB temp går upp/ner.
Citat från: Labold skrivet 09 mars 2011, 12:05:10Ärligt talat känner jag mig som David mot Goliat när det gäller Rolands kunskaper... Misstänker att det hela kommer sluta med att jag har fel eller att vi "tänkt runt varandra", hur som helst så är det kul att lära sig och kanske få revidera sina åsikter!Jag vill påminna om att David vann. Om utetemperaturen är sådan att huset behöver 8 kW vilket jag antar att värmesystemet klarar av att avge utan att störa pumpens arbete och pumpen ger 7 kW betyder det pumpen går hela tiden och att 3 kW tillsats går in 1/3 av tiden. Om vi då stoppar in en pump på 10 kW kommer den att gå 80 % av tiden. 8 kW kommer i snitt att avges av värmesystemet. I snitt 2 kW kommer att öka temperaturen på radiatorvattnet. Är det en IVT-pump kommer pumpen efter en tid att nå stopptemperaturen på returvattnet och pumpen stannar. När radiatorvattnet har svalnat av till starttemperaturen kommer pumpen att gå igång igen. Skillnaden i returtemperatur när tillsatsen på den klena pumpen går ifrån jämfört med stopptempteraturen för den kraftigare pumpen skiljer med fabriksinställningarna kanske en grad (tillsatsen slår från innan stopptemperaturen nås). Det går att korrigera med kopplingsdifferensen och värmebärarflödet men det blir som Rickard påpekar mindre marginaler och kräver mer av användaren. Det som jag tycker leder fel i resonemanget om att värmesystemet inte kan göra sig av med den kraftigare pumpens effekt är att värmesystemet inte behöver göra det. Den delen av pumpens effekt som värmesystemet inte kan avge kommer att höja temperaturen på radiatorvattnet vilket leder till att pumpen så småningom stannar. Kan man inte nå det högre värmebärarflöde som en kraftigare pump kräver blir det naturligtvis problem. Jag skulle tro att mitt resonemang också gäller för Nibe och Thermiapumpar men där blir man tvungen att ställa om gradminuterna så den kraftigare pumpen arbetar inom samma temperaturintervall som den klenare pumpens vilket den kanske inte kommer att må bra av i längden. Jag har svårt att se att en kraftig pump skulle ställa till med några principiella problem om bara vattenvolymen i systemet är tillräckligt stor. Stoppar man in en kraftig pump utan att tänka på antal liter vatten/kW kan det naturligtvis gå åt skogen men det kan det också göra med en normalt dimensionerad pump om vattenvolymen är för låg. Sen kan man naturligtvis fråga sig om kraftigare pump plus ett antal tusen kronor för volymtank som kanske läcker värme på fel plats är en vettig investering.
ok jag utgår alltså från skillnaden mellan KBin (ex. 1 grad) och VB ut (ex 40 grad) Om KBin går ner till 0 grader så är det exakt samma sak som om VB ut går upp till 41 grader? Alla kalkyler utgår ju från 55 grader vid DUT. Innebär det att resultatet kommer bli bättre än kalkylen (förutsatt att alla andra invångsvärden i kalkylen stämmer till 100%) i fall det bara behövs 40 grader vid DUT?Sedan vad gäller högtemp kan man väl använda ett annat köldmedie? Exempelvis thorens verkar göra det (när det behövs. kanske alla leverantörer gör?).
Ja, som jag förklarade tidigare minskar driveffekten när COP ökar, men den minskar olika mycket beroende på om du kör med kolv eller scroll-kompressor.Scollkompressorns driveffekt minskar mer än kolvkpressorns. (Kolvkompressorn uteffekt ökar istället mer än scrollkompressorns)
Citat från: Rickard skrivet 09 mars 2011, 22:24:28Ja, som jag förklarade tidigare minskar driveffekten när COP ökar, men den minskar olika mycket beroende på om du kör med kolv eller scroll-kompressor.Scollkompressorns driveffekt minskar mer än kolvkpressorns. (Kolvkompressorn uteffekt ökar istället mer än scrollkompressorns)Hej Rickard, ska man tolka detta som att det då är en fördel med en kolvkompressor om man har goda förutsättningar, givet att det är linjärt och en kolvkompressor får sin påverkan i första hand på uteffekten vilket får en större totalpåverkan givet COP. Alltså. Har jag bra (liten) diff mellan KB VB så kommer driveffekten inte påverkas så mycket men uteffekten kommer påverkas mycket. Jämfört med en scroll som då inte kommer påverkas lika mycket i totalekonomi vilket för någon med dålig diff är positivt och de med bra diff är negativt
Copeland ZH30K4E-TFD -20 grader förångning 30 grader kondensering= 6,68 kw COP 3,46 4.14A 0 grader förångning 50 grader kondensering= 12,40 kw COP 3,90 5,93A 10 grader förångning 60 grader kondensering= 16,10 kw COP 3,92 6,84A
Citat från: VP ORAKLET skrivet 09 mars 2011, 23:19:35Copeland ZH30K4E-TFD -20 grader förångning 30 grader kondensering= 6,68 kw COP 3,46 4.14A 0 grader förångning 50 grader kondensering= 12,40 kw COP 3,90 5,93A 10 grader förångning 60 grader kondensering= 16,10 kw COP 3,92 6,84A Vad vill du ha sagt med det inlägget?Än en gång säger du A men inte B...
Citat från: Rickard skrivet 10 mars 2011, 00:27:55Citat från: VP ORAKLET skrivet 09 mars 2011, 23:19:35Copeland ZH30K4E-TFD -20 grader förångning 30 grader kondensering= 6,68 kw COP 3,46 4.14A 0 grader förångning 50 grader kondensering= 12,40 kw COP 3,90 5,93A 10 grader förångning 60 grader kondensering= 16,10 kw COP 3,92 6,84A Vad vill du ha sagt med det inlägget?Än en gång säger du A men inte B...Jag tror han säger att 50 graders skillnad mellan vbf och kbf ger olika effekt beroende på absoluta temperaturen. Ju kallare man startar med kbf desto lägre COP med samma diff till vbf
Precis Labold, jag utgår från att alla har föstått att jag talar om normala maskiner och köldmedier som körs under normala förutsättningar.Naturligvis finns det skillnader när man närmar sig extrema och ovanliga driftslägen.Notera dock den relativt lilla skillnaden i COP mellan de tre olika extremfallen som Oraklet redovisar, vilket egentligen visar på att hela min diskussion är RÄTT, inte FEL som Oraklet försöker skriva mig på näsan.Man kan väl säga att Oraklet bekräftar att jag har rätt även i extremfallen, men det var rätt tydligt, i vart fall för mig, att han ville visa på att jag hade fel.Inte heller denna gång lyckades han med det...Och det får mig att må rätt bra.
Hej!Tycker man bör titta på helheten om man pratar om att bli snuvad av elbolagen.Exp.Jag har en 8kw som i dagsläget har gått 17500h på snart 6år och om jag nu räknar på 1kr kwh så blir min kostnad räknat påmärkeffekt 2.3kw=40250kr och ts1=332hx3kw996kr och slutningen ts2=162x6=972kr totalsumma=42218kr på 6år.Om man nu leker med tanken att jag skulle ha satt in en 10kw istället för att få ts kostnader=0(om det nu går) så räknar jagmed märkeffekt på en 10kw är 3.6 så skulle min 10kw behöva gå 5773h mindre för att komma upp till kostnad på 42218kr.Frågan är om det är rimligt att min vp bara skulle behöva använda 11727h på 6år för att komma upp till en kostnadpå 42218kr jag är tveksam.Visst skulle man sätta in tank och ta vara på överskottsenergin kan det nog gå men som sagt tveksam.Man bör tänka på att en större vp drar mer effekt och frågan är om det lönar sig om man prompt inte vill ha ts timmar.
En IVT 10 kW maskin ger alltid ca 10 kW, men driveffekten varierar mellan typ 2 och 3 kW.En Nibe 10 kW ger 10 kW vid 35°C men bara 8 kW vid 50°C, driveffekten varierar mellan ca 2 och 2.3 kW.COP är dock hela tiden, vid samma temperaturer på båda alternativen densamma.Enkelt uttryckt.Nibe tappar i uteffekt vid stigande VB-temp.IVT förbrukar mer el, men behåller uteffekten.COP på de två maskinerna är hela tiden jämförbara.
Citat från: Rickard skrivet 09 mars 2011, 23:14:24En IVT 10 kW maskin ger alltid ca 10 kW, men driveffekten varierar mellan typ 2 och 3 kW.En Nibe 10 kW ger 10 kW vid 35°C men bara 8 kW vid 50°C, driveffekten varierar mellan ca 2 och 2.3 kW.COP är dock hela tiden, vid samma temperaturer på båda alternativen densamma.Enkelt uttryckt.Nibe tappar i uteffekt vid stigande VB-temp.IVT förbrukar mer el, men behåller uteffekten.COP på de två maskinerna är hela tiden jämförbara.Min fråga var ju egentligen ganska klar och enkel att svara på. Dvs att om KB tempen ökar ytterligare (från 0 i ditt exempel) eller att VB sjunker (från ditt exempel på 35) så kommer uteffekten öka på samma sätt som den minskar åt andra hållet och detta då med en väldigt liten skillnad i driveffekt vilket borde innebära att niben är bättre att ha för den som har väldigt goda förutsättningar. Om det är så att de presenterade siffrorna stämmer så borde det alltså vara givet att välja kolv i stället för scroll om man har mycket goda diff förutsättningar. Eller kan man bara avfärda detta menar ni?
Angående val av scroll eller kolv så är väl största skillnaden att scroll är överlägsen om man ska vartalsreglera den. En kolvkompressors verkningsgrad är ju optimerad för ett fast varvtal och ON/OFF drift.En annan skillnad är smörjningen som i mitt tycke är bättre på en scroll. En kolvkompressor har ju längre livslängd så länge man säkerställer att ingen vätska når kompressionsutrymmet.
Eftersom COP är livärdig på kolv/scroll över hela registret spelar det ingen roll, bara man ser till att ha den effekt man förväntar sig när man behöver den.
Citat från: Toprunner skrivet 10 mars 2011, 10:15:10Angående val av scroll eller kolv så är väl största skillnaden att scroll är överlägsen om man ska vartalsreglera den. En kolvkompressors verkningsgrad är ju optimerad för ett fast varvtal och ON/OFF drift.En annan skillnad är smörjningen som i mitt tycke är bättre på en scroll. En kolvkompressor har ju längre livslängd så länge man säkerställer att ingen vätska når kompressionsutrymmet.Hur ser man till att inte vätskan når kompressionsutrymmet .
Visst är det skillnad men den är liten största skillnaden är nog att niben tappar i effekt vilket ev måste ersättas med spets nedanstående avser nibe 1245 kw och Thermia diplomat 8kw .0/35 nibe cop/ 4,44 thermia cop/ 4,34 0/55 nibe cop/ 2,82 thermia cop / 2,93
Citat från: smurfen72 skrivet 10 mars 2011, 10:25:22Visst är det skillnad men den är liten största skillnaden är nog att niben tappar i effekt vilket ev måste ersättas med spets nedanstående avser nibe 1245 kw och Thermia diplomat 8kw .0/35 nibe cop/ 4,44 thermia cop/ 4,34 0/55 nibe cop/ 2,82 thermia cop / 2,93Med samma hål innebär det ju också att thermian plockar mer ur hålet vilket gör att den får lägre kb.Dom kommer inte att ha samma kb-temp om du jämför med Nibe 8 kW(det har ramlat bort i din beskrivning).Ska dom ha samma kb in behöver thermian djupare hål.
Citat från: Ville Vessla skrivet 10 mars 2011, 11:51:46Citat från: smurfen72 skrivet 10 mars 2011, 10:25:22Visst är det skillnad men den är liten största skillnaden är nog att niben tappar i effekt vilket ev måste ersättas med spets nedanstående avser nibe 1245 kw och Thermia diplomat 8kw .0/35 nibe cop/ 4,44 thermia cop/ 4,34 0/55 nibe cop/ 2,82 thermia cop / 2,93Med samma hål innebär det ju också att thermian plockar mer ur hålet vilket gör att den får lägre kb.Dom kommer inte att ha samma kb-temp om du jämför med Nibe 8 kW(det har ramlat bort i din beskrivning).Ska dom ha samma kb in behöver thermian djupare hål.Varför skulle Thermian plocka mer ur hålet beror väl på framledningen.
Lilla Rickard, jag ville inte "smutskasta " dig alls. Men jag kan inte titta på medans du sprider lögner. IVT pumpen ger inte samma effekt hela tiden som kanske ser. Jag är inte lika snabb som ni andra på att skriva så det är väldigt jobbigt att skriva långa utläggningar. Särskilt mot den stolte forumägaren. För då får du tillbringa 50 inlägg till för att försvara dig och förklara allt i detalj.Jag trodde att du hade gått vidare från våra tidigare dispyter, men jag hade tydligen fel. Det ligger och pyr där under ytan Min kyltekniska kunskaper är inte lika djupgående som XXARGS, TOPRUNNER eller PerJ och ACE. Men dem är tillräckliga för att man ska reagera när man ser något som är felTÄTA UT har inget med suggasöverhettning, tryckgasöverhettning eller underkylning att göra.Det innebär att man ser till att förångningen hamnar så högt som möjligt gentemot inkommande köldbärare samt att utgående värmebärare är så lik kondenseringstemperaturen som möjligt. Då blir kylprocessen TÄT.Förstår inte varför ni ska hugga på mig Jag försökte bara säga rätt saker INTE FEL.Det tycker jag är relevant i vilken diskussion som helst, men tydligen inte du LaboldI de beräkningarna är det R407c suggasöverhettningen är 3K(kanske lite lågt men det låg kvar sen tidigare beräkningar) och underkylningen är 10K
Citat från: smurfen72 skrivet 10 mars 2011, 11:53:35Citat från: Ville Vessla skrivet 10 mars 2011, 11:51:46Citat från: smurfen72 skrivet 10 mars 2011, 10:25:22Visst är det skillnad men den är liten största skillnaden är nog att niben tappar i effekt vilket ev måste ersättas med spets nedanstående avser nibe 1245 kw och Thermia diplomat 8kw .0/35 nibe cop/ 4,44 thermia cop/ 4,34 0/55 nibe cop/ 2,82 thermia cop / 2,93Med samma hål innebär det ju också att thermian plockar mer ur hålet vilket gör att den får lägre kb.Dom kommer inte att ha samma kb-temp om du jämför med Nibe 8 kW(det har ramlat bort i din beskrivning).Ska dom ha samma kb in behöver thermian djupare hål.Varför skulle Thermian plocka mer ur hålet beror väl på framledningen.Jag utgår från 55 ºC då du skriver att Niben tappar effekt, och eftersom Niben dågått ner rätt rejält i effekt jämfört med thermian så då plockas ju avsevärt mindre ur berget.Har man däremot valt VP:n efter effekt vid 55 ºC så kommer ju inte Nibe att spetsa heller men eftersom du skriver det så antar jag att du menar en Nibe klassen svagare än thermian.
Förstår inte varför ni ska hugga på mig Jag försökte bara säga rätt saker INTE FEL.Det tycker jag är relevant i vilken diskussion som helst, men tydligen inte du Labold
Alla dina punkter i listan skall naturligvis den som räknar på jobbet ta hänsyn till, men man kan komma väldigt nära sanningen emd enbart "tidigare förbrukning" som ledvärde när man gör en kalkyl på ett hus där det finns en historik över energiförbrukningen.
Nu ser det ju ut som jag jobbar för thermia. Men så är inte fallet. Och inte heller har jag någon erfarenhet så mitt inlägg är väl inte värt många öre. Det känns ju som man kan gå med vilken tillverkare som helst typ.. så det blir ju att man utifrån personliga preferenser hittar det som känns mest rätt. I mitt fall har det inneburit att jag fastnat lite för thermia. Och precis som med alla andra märken är det ju ganska sällan man hör något dåligt om dessa. Precis som många andra sagt tidigare gäller det ju att man väljer en installatör kan har förtroende för. Maskinen är säkert sekundär i det stora hela. (säger jag 500 poster senare)....
Beror helt på framledning Nibe är kraftigare vid 35 grader men svagare vid 55 grader så i normalfallet är nog Thermian lite kraftigare.
Citat från: smurfen72 skrivet 10 mars 2011, 15:13:46Beror helt på framledning Nibe är kraftigare vid 35 grader men svagare vid 55 grader så i normalfallet är nog Thermian lite kraftigare.Nu börjar det ju bli lite goddag yxskaft här.Om Niben behöver spetsa pga sjunkande effekt är det ju hög framledning vi pratar men med en dimensionering efter nominell vid 0/35.Alltså har man valt en kraftigare Thermia(än Niben) som då behöver ett djupare hål för att nå samma KB-in som Niben.
Citat från: Ville Vessla skrivet 11 mars 2011, 19:55:01Citat från: smurfen72 skrivet 10 mars 2011, 15:13:46Beror helt på framledning Nibe är kraftigare vid 35 grader men svagare vid 55 grader så i normalfallet är nog Thermian lite kraftigare.Nu börjar det ju bli lite goddag yxskaft här.Om Niben behöver spetsa pga sjunkande effekt är det ju hög framledning vi pratar men med en dimensionering efter nominell vid 0/35.Alltså har man valt en kraftigare Thermia(än Niben) som då behöver ett djupare hål för att nå samma KB-in som Niben.Hänger inte med vem har valt vad .