Ämne: Ny ivt greenline för klen?

[Elin1990]

Hej! Vi köpte ett hus (1923, 230kvm) med en helt ny bergvärmepump (ivt he e9 greenline) 2021. Vi bor i Sörmland.

Första vintern reagerade vi på hög energiförbrukning trots att vi enbart bodde i huset på halvtid och hade semesterläge resten av tiden.

Andra vintern frös borrhålet och vi gick på stor del elpatron både innan och efter det.

Nu tredje vintern har vi installerat en separat mätare.
Okt-november har energiförbrukningen legat på ca 40kWh per dygn. Detta ett snitt över 54 dagar där 14 dagar var semesterläge.

Nu vid -5 grader ute går den på 17% tillskott och köldbärare in är -0,5 och köldbärare ut -3.

Pumpen installerades på befintligt borrhål och vi misstänker att borrhålet är för litet för den nya pumpen.

Men någon vi pratat med sa att även om vi kompletteringsborrar så kommer vi ha ganska hög elförbrukning då pumpen som sattes in är för liten för huset.

Mina frågor:

- är 40kWh/dygn (mer om vi inte skulle ha haft semesterläge) normalt för okt/nov när tempen i oktober var ca 2 grader som kallast och november -6 som kallast?
- vilket effekt och borrdjup borde man ha för en villa byggd 1923 på 230kvm? Vanliga tvåglasfönster
- vad bör köldbäraren in respektive ut ligga på nu i november? 

[25fOCUS]

Hur djupt är hålet vet du det. Kanske det finns registrerat hos SGU och går att zoma in på fastighet.
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html

[torbjorn_forsman]

Hur hög framledningstemperatur behövs för att hålla dräglig temperatur i huset vid olika utetemperaturer? Ett gammalt hus där värmesystemet är dimensionerat för t ex ved- eller oljepanna, har ofta små radiatorytor så att det behövs högre framledningstemperaturer än vad en värmepump kan ge med god verkningsgrad.
Det är mycket möjligt att den tekniskt bästa (om än kanske omständliga och estetiskt mindre lyckade) lösningen vore att byta till större radiatorer i åtminstone en del av rummen, eller att sätta upp fler radiatorer.

[Roland]

Det är lite knapphändiga uppgifter. Går kompressorn hela tiden, det ska den göra när eltillsats behövs, drar kompressorn ca 60 kWh/dygn. Tillsatsel tillkommer.

Köldbärartemperaturerna är inte anmärkningsvärda om kompressorn går hela tiden. Troligen köpte man så stor pump som borrhålet bedömdes klara av. Om det inte var så att borrhålet hade frusit skulle jag inte vilja säga att borrhålet är för grunt. Hur yttrade det sig att borrhålet frös? Är det djupt ner till berget så att grundvattennivån kan ligga över berget?

Ett lika djupt borrhål till skulle öka pumpens effekt med kanske 15% så det blir ingen dramatisk ökning. Däremot kommer risken för frysning i borrhålen att elimineras.

Mina köldbärartemperaturer är +0,4 in och -1,6 ut. Pumpen har gått dygnet runt senaste veckan.

Det skulle vara bra med uppgift om hur många timmar kompressorn har gått och hur många timmar tillsatsen har varit inkopplad. För mig är det lite oklart vad 17% tillskott betyder.

[Josth]

Om huset är i originalskick i konstruktionen kan värmebehovet vara väldigt stort när det är från 1923. Ett borrhål bör vara drygt 200 m djupt och det behövs en värmepump på minst 12 kW men kanske t.o.m. ca 16 kW för att slippa tillsats, om man kan fastställa det.

[Elin1990]

Befintligt djup vet vi inte och finns inte hos sgu eller kommunen.

Framledningstemp igår vid -5 ute var 43 grader. Då har vi mellan 19-21 grader i rummen beroende på vilka element som sitter där. Köket och hallen som har golvvärme är ju varma medan vissa större rum med ett element ligger på 19.

[Elin1990]

Jag vet inte heller vad 17% tillsats betyder. Brukar bara stå av eller på alternativt en klocka som tickar ner. Men när jag var nere igår stod det 17%.

Förra vintern läckte all vår vätska ut under ett dygn. Men när de fyllde på visade det sig att det inte var läckage utan nåt tillfälligt läckage som kan uppstå om det bildas ispropp i säven? Säger kanske er mer än det säger mig. Men då gick den helt på elpatron ett par dagar.

P står 12,9 kWh

Heating output står 8,37. Vet inte vilket som anger pumpens effekt?

Jag vet att tillskottet varit ungefär dubbelt så stort som man trodde när man satte in pumpen.

Jag tror att den går nonstop just nu om det är det som menas med att kompressorn går? Elmätaren säger i alla fall att den drar 2,5kWh varje gång jag varit nere och den låter hela tiden. Så antar att det betyder att den måste stå och mata hela tiden för att hålla värmen i huset?

[Roland]

Att elmätaren visade 2,5 kW varje gång är positivt. Det betyder att ingen tillsatsel var inkopplad. Det är mycket bra med en elmätare separat för värmepumpen. Jag rekommenderar att ni läser av den en gång per dygn, helst vid samma tidpunkt, och noterar elförbrukningen och uppskattad medeltemperatur ute under dygnet. Då går det att få ett grepp om hur pumpen är dimensionerad i förhållande till husets värmebehov. 

Vet inte om det är samma sätt på moderna IVT-pumpar men 17% kan vara en ramptidstimer som räknar upp. När den når 50% kopplas första steget tillsatsel in. Men det är en hypotes.

8,37 kW är effekten.

Att tillskottet är dubbelt så stort som man trodde behöver inte innebära någon katastrof. Vi vet ju inget om den ursprungliga kalkylen.

Blir det en ispropp i borrhålet så att den klämmer ihop slangarna pressas det ut köldbärare genom expansionskärlets säkerhetsventil. När under vintern hände detta?

[Elin1990]

Den har gått på tillsatsel senaste dagarna om jag kollar på pumpens egna mätare. Typ 50 kWh tillskott på en vecka.

Vad ska jag leta efter om jag för statistik på utetemperatur och förbrukning?

Att köldbäraren redan är -3,1 ut så här tidigt på säsongen är inte konstigt?

Okej! Tack för förklaring på ispropp! Det hände början på januari i år

[Josth]

Skriv upp elförbrukningen på elmätaren varje gång och räkna ut dygnsförbrukningen för värmepumpen. Skriv senaste dygnets medeltemperatur. Jag gissar att ni kan behöva närmare 60 kWh/dygn om medeltemperaturen är -2 °C och ni värmer hela huset till 20 - 21 grader inne.

[Elin1990]

Okej! Och 60kwh/dygn betyder alltså att bergvärmen går hela tiden (kompressorn går eller vad ni kallar det?) och att det inte är tillskott? Allt över 60kwh/dygn är tillskott eller? Senaste 29h har den dragit 91kwh, alltså 75kwh på 24 timmar typ.

Var precis nere och nu stod det att den drog 3,5kwh och tillskott stod 34% på bergvärmen.

Hur bedömer jag om bergvärmen är bra dimensionerad för huset sen då? Om förbrukningen är mer än 60 per dygn vid -2 är den dålig?

Vid vilka värden ska jag börja fundera på om vi behöver kompletteringsborra och vid vilka värden bör vi fundera på en större pump? Som nån skrev borde vi ligga på 12-16kwh effekt och inte 8 som vi har nu…

[Josth]

Precis, det innebär i så fall att värmepumpen precis klarar värma huset ner till -2 °C utan någon tillsats. Allt över 60 kWh/dygn blir tillskott.

Kan du se hur stor max el-tillskott det i värmepumpens menyer? Normalt finns det en 6 eller 9 kW el-patron. Men om den säger 34% tillskott och drar 3,5 kWh/h så får jag intrycket att el-tillskottet är 3 kW (100%).

Numera vill man gärna att värmepumpen klarar att täcka minst runt 75 % av effektbehovet. Bor man där det kan bli -20 °C på vintern så bör värmepumpen då klara -10 °C utan tillskott. Effekttaxa införs i elnäten och har man timpris blir de kallaste timmarna också dyra timmar på el-börsen.

Följ upp och skriv ner KBin och KBut under vinterhalvåret. Men det är trixigt om man inte har en aning om nuvarande håls djup. Vissa borrar ett helt nytt hål istället för ett kompletterande hål.

[Elin1990]

Gud vad snälla alla är att hjälpa mig! Har försökt få svar från massa olika firmor utan framgång och här har jag alla svar inom några timmar. Supertack!

Vet inte hur jag hittar max el tillskott i menyn. Tycker jag bläddrat i alla vyer men nåt sånt har jag nog inte sett!

Vi hade elräkning på 19,5 tkr förra december pga hade inte bundit elen och hade cirka 4000 kWh i förbrukning. Vi är ju nya på det här med hus men tänkte att ett hus med bergvärme skulle dra betydligt mindre. Sen frös ju pumpen i januari och då kom det ut en tekniker för 8000 för att fixa och fylla på vätska. Så det är ju inte hållbart om det ska vara så.

Men vet inte om det är vi som är naiva gällande elförbrukningen för så här gamla hus eller inte. Eller om det lönar sig att kompletteringsborra eller sälja den här pumpen och köpa en större

[Roland]

Om pumpen är inställd rätt så att den går hela tiden när det är så kallt att tillsatsel behövs drar den 60 kWh/dygn. Förbrukning därutöver är till elpatronen. Var förbrukningen 75 kWh under dygnet gick 15 kWh gått till elpatronen. Nu kan det vara så att pumpen inte är rätt inställd så att den stannar ibland fast den inte borde göra pga låg utomhustemperatur men låt oss bortse från det.

Vad var det för temperatur inne och ute under de dygn elförbrukningen avser?  Antar man att pumpens värmefaktorn är 3 tillfördes huset 3x60 + 15 = 195 kWh. Värmepumpen levererade alltså 92% av husets värmebehov. Antar man att temperaturskillnaden ute/inne var i snitt 20 grader drar huset 0,41 kW/K. En pump som kan värma huset ner till -10 skulle behöva vara på minst 12 kW. Men det här är en grov kalkyl baserad på uppskattade värden.

Förmodligen är det fabriksinställningen på eltillskottet som är 6 kW.

Jag är förvånad över elräkningen för december förra året. Kostnaden per kWh blir 4,88 kr. Är det ovanligt hög nätavgift där ni bor?

Med tanke på att det blir svårt att få ett bra pris på gamla pumpen blir kostnaden för uppgradering nästan som för en helt ny installation. Jag gissar att det bästa är att köra vidare på den pump ni har men underlaget är för klent för en kalkyl. Ändrade eltaxor kan göra att förutsättningarna ändras helt. 

[Roland]

Har funderat lite mer över detta med ny pump. Om det inte är något speciellt med klimatet på orten och min uppskattning av husets värmeläckage, 0,4 kW/K, är rätt drar ca 37000 kWh/år. En värmepump med 100% effekttäckning och SCOP 3,3 (antar radiatorer) skulle dra 11200 kWh el per år.

Den pump som finns nu verkar ha en effekttäckning på lite över 50%. Det ska normalt betyda en energitäckning på ca 90%. Resterande 10 % (3700 kWh) kommer från elpatronen. Om värmepumparna har samma verkningsgrad är potentiell besparing med en större pump 3700 x2,3/3,3 = 2580 kWh/år. Stämmer min kalkyl någorlunda med verkligheten finns det ingen lönsamhet i ett byte till en kraftigare pump och nytt borrhål.

[25fOCUS]

Troligtvis är hålet för grund om det har frusit. En VP med den kraften som märkningen säger är på 9 kW och fodrar då ett hål som är ca 150 meter djupt. Tror inte på kartan att hålet är så djupt. Vt ni något om ifall det har varit en klenare VP installerad, ni får fråga förgående ägare om det. Kan det finnas upp gift om vem som borrat tro. Ni kommer säkert att i kommande vinter få stå ut med lite större elräkning Har inte läst allt, var i landet är ni. Kanske på dom sydligare delarna och då går det kommplitera med en luft/luft, som är bra mycket billigare än att borra ett nytt hål.

[Elin1990]

Tack för ditt engagemang Roland! Jag försöker hänga med men är lite svårt på bara text när jag inte är nån expert. Måste nog sätta mig i excel och skriva dina siffror så att jag förstår bättre hur det hänger ihop.

Får ge pumpen en säsong till nu när vi har en energimätare på den så ser vi hur mycket den drar. Problemet är ju om den fryser varje vinter. Då måste vi väl minst kompletteringsborra?

Andrahandsvärdet på en 3 år gammal pump är inte så bra alltså om vi skulle försöka sälja den och byta till en större?

[Roland]

Andrahandsvärdet är lågt. Om livslängden förmodas bli 20 år har den efter 3 år tappat 15% i värde. Det kostar att demontera den och frakta den till en köpare. Köparens alternativ är ju en ny pump där frakt ingår. Det kan bli problem med garantin. En köpare vet inte heller under vilka förhållanden pumpen har gått. Den kan ha misshandlats. Det gör att i alla fall jag skulle vilja betala högst hälften av 85% av inköpspriset fritt levererad till min tomt. Det blir kanske en tredjedel av inköpspriset netto till säljaren.

[Erik Renberg]

Borra ett till hål och byta värmepump är ju inte helt billigt heller. Gissar att ni redan har koll på om något inte allt för dyrt går att göra med själva huset så det behöver mindre energi? (är det från 1923 så kanske det är svårt)

[Elin1990]

Nu har jag mätt förbrukningen ett par veckor.

Kb in är runt -0,8 och ut -3,3. Förbrukningen är runt 60kwh ned till -2 grader. Därefter är det tillskott. Vid -13 grader ute hade vi 199kwh på ett dygn och vid -10 går 130kwh på ett dygn.

Det ”positiva” med så mycket tillskott är att kB är relativt konstant. Men det blir väldigt snabbt väldigt hög förbrukning. Är det verkligen skäligt att ligga på ett tillskott på 140kwh per dygn när tempen är -13?

[Josth]

Det visar att värmepumpen är ganska rejält underdimensionerad med dagens mått mätt. Den borde klara fler minusgrader innan tillskottet kopplas in.

[Roland]

200 kWh/dygn när det är -13 ute verkar lite väl mycket. När jag i ett tidigare inlägg räknade på enbart pumpen kom jag fram till att huset behövde 0,4 kW per grad temperaturskillnad inne/ute.

När temperaturen sjunker från -2 till -10 ökar förbrukningen med 70 kWh/dygn. Det betyder att husets förbrukning kan beräknas till 70/24/8 = 0,36 kW/grad. Det stämmer bra med värdet ovan så

Däremot är det inte rimligt att förbrukningen ökar ytterligare 70 kWh/dygn när temperaturen sjunker tre grader till. Det skulle betyda en ökad förbrukning på 70/24/3 = 0,97 kW/grad. Det kan bero på osäkerhet i underlaget. När temperaturskillnaden är så liten som tre grader får fel i temperaturen stor inverkan.

Det kan också vara så att värmepumpen stannar när det blir för kallt att den inte är optimalt inställd. Kontrollera att pumpen går 24 timmar per dygn när det är kallt ute. Det finns en mätare för drifttiden.

Det behöver inte betyda att det är någon katastrof att det behövs tillsats redan vid -2 grader. Min pump klarar -3 och det betyder tillsatselen står för ca 15% av totala elförbrukningen för värme och varmvatten.

Ni skulle behöva en pump som klarar 12-15 kW och ett borrhål till för att komma undan elpatrontillskott. Min rekommendation är att bita i det sura äpplet och köra vidare tills pumpen havererar. Det skulle gå att spara gissningsvis 2000 kWh el genom att byta till större pump och borra ett hål till men även med höga elpriser blir det svårt att få lönsamhet på den investeringen. 

 

[Elin1990]

Nu har vi mätt bergvärmen i över en månad. Den ligger på ca 86-93% tillskott från -10 grader generellt. Så att den funkar ganska dåligt har vi ju konstaterat. Rolands beräkningar är ju dock att det inte lönar sig att idag göra större hål och ny pump då den här pumpen är så ny.

Men när man vid utbytet 2021 satte in den nya pumpen, gjorde man fel då när man satte in en så här liten pump för ett så här stort hus, samt inte kollade hur djupt hålet var? Hade det kunnat vara lönsamt då att göra både och? Den gamla pumpen var ju helt uttjänt så det borde ju ha gjorts som en nyinstallation kan man tycka?

[lubbis]

Nu har vi mätt bergvärmen i över en månad. Den ligger på ca 86-93% tillskott från -10 grader generellt. Så att den funkar ganska dåligt har vi ju konstaterat. Rolands beräkningar är ju dock att det inte lönar sig att idag göra större hål och ny pump då den här pumpen är så ny.

Men när man vid utbytet 2021 satte in den nya pumpen, gjorde man fel då när man satte in en så här liten pump för ett så här stort hus, samt inte kollade hur djupt hålet var? Hade det kunnat vara lönsamt då att göra både och? Den gamla pumpen var ju helt uttjänt så det borde ju ha gjorts som en nyinstallation kan man tycka?

Pumpen fungerar nog inte dåligt utan den är ju ordentligt underdimensionerad med dagens tänk. Som skrevs tidigare så skulle det behövas 13-16 kW för att slippa eltillskott och därmed säkerligen ett extra borrhål eller en markslinga. Med en inverter kan man ställa in min temperatur från hålet så att man inte riskerar frysning.

Se bara till att punpen går 24 h/dygn och inte bryter på för hög returtemp. Se här för lite tips https://www.abc.se/~m5938/
 

[Roland]

Men när man vid utbytet 2021 satte in den nya pumpen, gjorde man fel då när man satte in en så här liten pump för ett så här stort hus, samt inte kollade hur djupt hålet var? Hade det kunnat vara lönsamt då att göra både och? Den gamla pumpen var ju helt uttjänt så det borde ju ha gjorts som en nyinstallation kan man tycka?

Jag tycker man inte gjorde fel. Förutsättningarna har ändrats sedan 2021. Kostnaden för min el var 2020 och tidigare 0,8 - 1,3 kr/kWh (rörlig kostnad, inga fasta avgifter inkluderade). Det var sådana elpriser man hade att planera utifrån när man bestämde sig för hur nya värmepumpinstallationen skulle se ut. Det är då rätt rimligt att använda befintligt borrhål och sätta in en så kraftig pump borrhålet klarade av. Att det blir lite elpatron får man finna sig i. Ett borrhål till skulle förmodligen kosta runt 60 000 kr. Hade man lånat det beloppet hade räntor och amortering gjort att det inte blev så mycket kvar av vinsten med en kraftigare pump.

Idag är elpriserna på en annan nivå. Min rörliga elkostnad under den tid huset behöver värmas har de senaste två åren varit 1,5-3,8 kr/kWh. Och naturligtvis är det så, att när det är så kallt att elpatronen behövs, är elpriset som högst.

[kWhalp]

Nu kommer jag in från sidan:

Hur ser radiatorerna ut, är det original anno 1923, eller kanske 1956?
Högtempererade som kräver hög framledning?
Spetsar den för att nå högre framledning, eller spetsar den för att borran blir för kall?
När klipper kompressorn vid för hög framledning?

Som tidigare sagts, kolla upp om det är gångbart att köpa en fet LLVP, eller två mellanstora (ett per våningsplan), istället för att spetsa elementen med el i tid och otid. 60-80 000kr borra med för liten BVP, kontra 25000 till 40000-50000kr LLVP,

Då får ni ju rejäl kylning på sommaren också. =)

[Elin1990]

Nu kommer jag in från sidan:

Hur ser radiatorerna ut, är det original anno 1923, eller kanske 1956?
Högtempererade som kräver hög framledning?
Spetsar den för att nå högre framledning, eller spetsar den för att borran blir för kall?
När klipper kompressorn vid för hög framledning?

Som tidigare sagts, kolla upp om det är gångbart att köpa en fet LLVP, eller två mellanstora (ett per våningsplan), istället för att spetsa elementen med el i tid och otid. 60-80 000kr borra med för liten BVP, kontra 25000 till 40000-50000kr LLVP,

Då får ni ju rejäl kylning på sommaren också. =)

De flesta rummen har nyare element. Finns ett med ett gammalt. Kök och hall har vattenburen golvvärme.

Jag hittar ingen information om drifttider för kompressorn varken när jag bläddrar eller läser manualen. Står bara att den är inställd på optimerad drift och enligt manualen är det oftast det bästa. Just nu när jag var nere går den dock på 100% tillskott. Visserligen är det 18 minus ute men man tänker ju att den ändå borde använda kompressorn i första hand och sen spetsa med tillskott. Inte 100% tillskott.

Vi har även haft lika stor förbrukning i december i tre år så känns inte som att argumentet ”ovanligt kall vinter” funkar heller för då har det ju varit lika kallt tre vintrar i rad. Sedan 9/10-23 fram till idag har den dragit 5100 kwh. Tycker det känns mycket givet att vi har hela januari, februari och mars kvar

Förstår resonemangen att det med tidigare elpriser inte lönade sig att sätta större pump. Men vi köpte ju huset med säljargumentet ”helt ny bergvärme”. Då tyckte vi att vi borde kunna räkna med att den är dimensionerad utifrån dagens standard och inte 90-talet med 50% täckning…

[kWhalp]

De flesta rummen har nyare element. Finns ett med ett gammalt. Kök och hall har vattenburen golvvärme.

Jag hittar ingen information om drifttider för kompressorn varken när jag bläddrar eller läser manualen. Står bara att den är inställd på optimerad drift och enligt manualen är det oftast det bästa. Just nu när jag var nere går den dock på 100% tillskott. Visserligen är det 18 minus ute men man tänker ju att den ändå borde använda kompressorn i första hand och sen spetsa med tillskott. Inte 100% tillskott.

Vi har även haft lika stor förbrukning i december i tre år så känns inte som att argumentet ”ovanligt kall vinter” funkar heller för då har det ju varit lika kallt tre vintrar i rad. Sedan 9/10-23 fram till idag har den dragit 5100 kwh. Tycker det känns mycket givet att vi har hela januari, februari och mars kvar

Förstår resonemangen att det med tidigare elpriser inte lönade sig att sätta större pump. Men vi köpte ju huset med säljargumentet ”helt ny bergvärme”. Då tyckte vi att vi borde kunna räkna med att den är dimensionerad utifrån dagens standard och inte 90-talet med 50% täckning…

Låter ändå som att det finns intrimningspotential om den okynnesgår på elpatron, och ni inte har svinkallt inne(?).

Har ni separat elmätare på värmepumpen? Eller finns fasadmätarskåpet lättillgängligt?  Så du kan se vad 0% respektibe 100% elpatron drar, utöver hushållsel, och kompressor.

[Elin1990]

Vi installerade separat mätare i oktober så vi ser vad den drar både över tid och momentant.

Igår när den gick på 100% elpatron drog den drygt 8kw/h. Men idag när jag var nere drog den 9.1 kW/h medan 78% elpatron. Så förstår inte riktigt hur det hänger ihop… ibland står det ju inte heller en procentsats utan en timer som räknar ned. Vet inte vad det betyder.

[Roland]

Om pumpen är rätt inställd går kompressorn alltid när det behövs tillsatsel. 100% betyder att 100% av elpatronens effekt är inkopplad plus att kompressorn går. 0 % betyder att elpatronen är frånkopplad men att kompressorn kan gå om det finns värmebehov.

På min pump fungerar det så här. I området 0-50% är ingen elpatron inkopplad. Den kopplas in med 3 kW när värdet går över 50% som bibehålls till räknaren når 100%. Då kopplas 6 kW in. 8 kW förbrukning och 100% elpatron betyder då att elpatronen drar 6 kW och kompressorn 2 kW. Däremot begriper jag inte alls hur 78% kan ge en förbrukning på 9,1 kW. Det borde bli runt 5 kW. Är det rätt avläst? Elpatronen är förmodligen inställd på 6 kW så det ska inte kunna bli 9,1 kW. Det finns en elpatron på 3 kW och en på 6 kW vilka tillsamman skulle kunna dra ca 9 kW men det förutsätter att kompressorn står still och det ska den absolut inte göra. Det är en dödssynd om pumpen är inställd så att kompressorn stannar när elpatronen behövs.

Att det ibland inte står någon procentsats utan att det är en timer som räknar ner beror på reglersystemets konstruktion. Följande är med reservation att det kan fungera lite annorlunda på nyare pumpar. När pumpen startar börjar tillskottstimern räkna ner. Om värmebärartemperaturen har nått över börvärdet när timern har räknat färdigt händer inget. Det behövs ju inte någon tillsatsvärme i så fall, pumpen ensam klarar ju att värma huset.

Skulle värmebärartemperaturen inte ha nått börvärdet när timern har räknar färdigt tolkar reglersystemet det som att tillsatsvärme behövs. Då startar en ramptidstimer. Det är den som räknar procent.

Förstår att ni känner er lite lurade vad gäller pumpens effekt. Sen är frågan om säljaren ser det så. Det hade ju fungerat alldeles utmärkt tidigare med samma pumpeffekt och borrhål. Varför då krångla till det med ett extra borrhål och större pump?

[Elin1990]

Tusen tack Roland. Jag förstår det mesta i alla fall! Vet inte hur jag ser varenda inställning men den är inställd på ”optimerad drift” samt verkar vara begränsad till 6kwh elpatron.

Skillnaden i temp in och temp ut har sedan oktober fram till idag varit ca 2,1 grad i medelvärde. I december som lägst delta 0,8 och oftast 2,3. Kan man dra någon slutsats utifrån delta? På borrhålets djup, pumpens storlek etc?

Sedan undrar jag också om det kan finnas någon anledning till att all köldbärarvätska läcker ut inom loppet av något dygn samtidigt som den varnar för låg temp köldbärare? Det kom hit en servicekille som trodde det var läckage i systemet men efter att han fyllde på har vätskan varit konstant i ett års tid vilket inte tyder på läckage. Vi har fått förklarat att det kan bli så här om systemet fryser och det läcker vätska ur säven. Finns det någon annan anledning till att det skulle kunna bli så eller är det enbart en ispropp som är förklaring?

[Roland]

Temperaturdifferensen in/ut för köldbäraren är för liten för att vara rimlig. Cirkulationspumpen ska inte klara av ett så högt flöde som krävs för att få så låg temperaturdifferens. Det är vanligt att givarna visar fel. Man ska inte lura sig av att de visar tiondels grader. En felvisning gör att det blir stort fel i en liten differens.

Om det pressas ut köldbärarvätska ur expansionskärlet brukar problemet vara att det fryser i borrhålet och slangarna kläms ihop. Men det brukar bara hända om berget är helt tätt, att det inte kom något vatten när man borrade (borrhålet är värdelöst betraktat som brunn) och att grundvattenytan ligger över berget så att vattenfyllt borrhål går en sträcka genom jord som leder värme sämre än berg. Det är då stor risk att det bildas en ispropp i jordlagret.

Vad är säven för något, har inte hört det uttrycket tidigare? Är det expansionskärlet som avses?   

[Elin1990]

Jag vet inte heller vad säven är för något. Det är Enwell som gav den  specifika förklaringen. Annars har andra jag pratat med bara uttryckt sig i termer av tillfällig ispropp som gör att vattnet pressas ut.

Vi försöker bara klura ut varför all köldbärarvätska försvann inom ett dygn pumpens andra vinter, men varken den första vintern eller nu den tredje. Vi upplever att det varit ungefär lika kallt och vi har haft ungefär samma energiförbrukning. Kan de ha nåt att göra med hur mycket det regnat under året eller hur tjockt snötäcket är?

[Erik Renberg]

gissar att säv = säkerhetsventil

[Roland]

Vi försöker bara klura ut varför all köldbärarvätska försvann inom ett dygn pumpens andra vinter, men varken den första vintern eller nu den tredje. Vi upplever att det varit ungefär lika kallt och vi har haft ungefär samma energiförbrukning. Kan de ha nåt att göra med hur mycket det regnat under året eller hur tjockt snötäcket är?

Jag har ingen förklaring till varför det blev så. Tror inte det har något med regn eller snötäcke att göra.

Säven har fått sin förklaring också. Jag såg bara framför mig den sort som i Säv, säv, susa ...