Lönar det sig verkligen?
Den ständiga frågan!
Lönar det sig verkligen att investera i värmepump? Den frågan ställer sig de flesta (som inte redan investerat). Här kommer jag att redovisa några av de tankar jag har i denna fråga.

Luft/luft-värmepump.
Mycket populärt investeringsalternativ för de som idag har direktverkande el. Kort payoff-tid, normalt 2-4 år.

Läs mer om luftvärmepumpen här. (länk kommer)

Luft/vatten-värmepump
Ett bra alternativ för de som bor i södra sverige, sparar inte riktigt lika mycket som en mark eller bergvärmepump, men har den stora fördelen att de värmer både huset och tappvarmvattnet. En brist som de flesta luft/vatten-värmepumparna har är att de stoppar helt vid temperaturer under -10 till -15ºC. Nu har det dock börjat komma nya typer av luft/vatten-värmepumpar som arbetar med R410A som köldmedium, dessa värmepumpar fungerar i de flesta fallen oavsett utetemperatur, de ger ingen vidare bra verkningsgrad vid riktigt kallt väder, men de är ändå effektivare än direktverkande el...

Investeringskostnaden för en komplett luft/vatten-värmepumpsinstallation ligger på ca 75-100 000 kr, det finns naturligtvis extremer åt båda håll, men generellt, för en väl fungerande anläggning ligger priset i det området.

Fördelarna med luft/vatten-värmepump är:

Lindrig installation, ingen grävning, ingen borrning och kräver inte stort utrymme.
Ger värme både för huset och tappvarmvattnet
Med en anpassad elpanna så fungerar tillskottet på ett bra sätt, störningsfri funktion
Höjer värdet på fastigheten, inte lika mycket som en mark eller bergvärmepump gör, men ändå.

Nackdelarna:

Relativt låg verkningsgrad vid minusgrader ute
Vissa typer av luft/vatten-värmepumpar riskerar att frysa sönder vid längre strömavbrott om de inte dräneras.
Livslängden, min synpunkt, är kortare än för en mark eller bergvärmepump, men förmodligen i paritet med den för luft/luft-värmepumparna.
Kan bullra en del, utomhus, det gäller att tänka till lite vid placeringen av utedelen - kanske ta ett samtal med grannarna innan man bestämmer platsen...
En del anser att utedelen är ful.
Rätt dyrt, kan i vissa fall ge en rätt lång payoff-tid.
Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.




Markvärmepump (jordvärme)
I mina ögen det bästa alternativet om man har plats nog att gräva ned den mängd kollektor (slang) som behövs, normalt ca 20-30 000 kr billigare än bergvärme och om man har de rätta polarna kanske ännu billigare (Läs: känner nån med grävmaskin, de brukar gräva mer eller mindre för nöjets skull...)

Fördelarna:

Hög besparing
Hög verkningsgrad
Bra energitäckningsgrad
Lång livslängd
Inget eller lite störande buller
Höjer husets värde markant
Frikyla är möjlig
En stor del av investeringskostnaden består i extremt långlivad anläggningsdel, kollektorn, den antas ha en livslängd på 50 - 100 år och kan , om man vill, därför mer eller mindre undantas från den kostnad som ligger till grund för "payoff-tidsberäkningar".
Nackdelarna:

Stor påverkan på tomten vid förläggning av kollektorn
Hög investeringskostnad
Relativt lång payoff-tid (beroende på hur man räknar)
Sämre kapacitet på eventuell frikyla jämför med bergvärmealternativet.
Markvärme har av någon outgrundlig anledning hamnat lite i skymundan, de flesta stirrar sig blinda på bergvärme trots att markvärme nästan alltid blir billigare, värmefunktionen är normalt lika bra, men frikyla fungerar lite sämre än med bergvärmepump p.g.a. den högre temp som ytjorden håller, speciellt i slutet av sommaren. I mitt tycke är jordvärme det alternativ som skall väljas om man har plats för kollektorn.

En jordvärmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende på tillverkare och huruvida den innehåller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden för jordvärme ligger på ca 80- 110 000 kr, då med installation, kollektor, ködbärarvätska och installation inräknat i priset. Det går att köpa billigare, men kan även kosta mer i "överhettade" områden.
Om man installerar på egen hand kan man komma undan så billigt som ca 70 000 kr med allt inräknat.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.





Bergvärme
Bergvärme har tagit sverige med storm, 10 000-tals anläggningar har installerats de senaste åren, men den stora efterfrågan har på senare tid, speciellt i storstäderna pressat upp kostnaderna till nivåer som gör det "svårt" att räkna hem den inom en rimlig tid. Det finns dock flera fördelar med bergvärme som man inte ser utan att ordentligt begrunda hela bilden av investeringen.

Fördelarna:

Hög besparing
Hög verkningsgrad
Bra energitäckningsgrad
Lång livslängd
Inget eller lite störande buller
Höjer husets värde markant
Frikyla är möjlig och fungerar bra större delen av sommaren, bättre ju längre norrut du bor, detta tack vara bergets lägre "grundtemperatur".
En stor del av investeringskostnaden består i extremt långlivad anläggningsdel, borrhål/kollektor, de antas ha en livslängd på 50 - 100 år och kan , om man vill, därför mer eller mindre undantas från den kostnad som ligger till grund för "payoff-tidsberäkningar.
Liten påverkan på tomten
Nackdelarna:

Hög investeringskostnad
Lång payoff-tid (beroende på hur man räknar)
Bergvärme är ett "säkert" kort, stor besparing, liten påverkan på tomten, ger dig dessutom friheten att nyttja din mark till annat än en jordvärmekollektor. Jag tror att bergvärme är ett bra alternativ för många, främst för de som bor utanför storstäderna där det nu börjar bli hutlöst dyrt med bergvärme.

Det stora problemet med bergvärme är de payoff-kalkyler som görs... I dessa räknas kostnaden för borrhål och kollektor alltid in, detta trots att livslängden på dessa två delar av anläggningen har en väldigt lång livslängd. Husets värde stiger mycket kraftigt med en bergvärmepump installerad, min bedömning är att halva investeringskostnaden kan räknas hem i ett högre värde på huset, räknar man dessutom med 50-100 års livslängd på borrhål/kollektor så kan man nog se bergvärme som det allra bästa alternativet när det gäller miljövänlig och "billig" uppvärmning.

En bergvärmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende på tillverkare och huruvida den innehåller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden för bergvärme ligger på ca 100-150 000 kr för en normalvilla.
Om man själv installerar själva värmepumpen och upphandlar borrningen på egen hand kan man komma undan billigare, dock utan den trygghet som totalentreprenaden innebär.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.




Sammanfattning
Som jag ser det så kan alla typer av värmepumpar vara ett bra alternativ, allt beror på hur mycket man kan/vill investera, vilken typ av uppvärmningssystem man har sedan tidigare och hur man räknar payoff-tiden på de olika delarna av systemet. Konvertering av hus med direktverkande el kan vara intressant, men främst för de som gör allt, eller det mesta, i egen regi. Även konvertering höjer husets marknadsvärde markant och kan, beroende på hur man räknar, vara en god affär.

Intressant at se är att payoff-tiden som regel blir kortare ju mindre investering man gör, låt dock detta inte lura er, kolla även på de besparingar man gör på lång sikt, tag dessutom i beaktande att husets värde stiger mer ju mer optimalt uppvärmninsgsystem du satsar på. Skulle man dessutom slå ut kostnaderna för kollektorn på 50-100 år så skulle payoff-tiden bli riktigt bra på mark eller bergvämeexemplet.

För att få bästa möjliga offert, oavsett vilken värmepump ni väljer och var i landet ni bor, prova gärna värmepumpsforums egna gratis och oberoende offerttjänst www.energioffert.se

Senast uppdaterad: 2010-08-15 18:16
Författare: Rickard Marklund