Här kommer ett inlägg med stor andel "höga tankar", tolka och frågesätt gärna om diskussioner är lämpligt.
Det blir både bra och dåligt med att sätta golvvärmen på radiatorreturen tycker jag. Bra är billigare att installera och en grundspädning till framledningen är alltid fint. Mjukare start för golvvärmen om värmepumpen stått stilla eller gjort varmvatten.
Fördelen delad stigare med dubbla shuntgrupper, jämfört med direkt efter radiatorreturen är att det går få lagom sommarvarma badrumsgolv så kakelfogarna slipper bli fula i förtid. (Valfritt med sommarvärme alltså, utan separat stigare är de alltid sommarkalla).
Bra koll på framledningstemperaturen för golvvärmen över hela året, programmerbara "efterjusteringar". Det ger bästa förutsättningar för knäppfria golv och golvvärmetermostaterna har en mindre aktiv roll.
(Skulle regleralgoritmen vara aktiv även när värmepumpen inte ger värme och arbetstank saknas så ger det sämre knäppfrihet än fast shuntning förstås).
Är framledningstemperaturen för hög så går ställdonen on/off ganska mycket och det kan ge oljud när golvet byter storlek. Betong bör inte ha det problemet. Vad jag menar är att man har inte full kontroll på vad man har för framledningstemperatur för golvvärmen utan extra reglering.
Men konceptet ger konstigheter med att få delta 7 över värmepumpen när systemens delta är 7 + 4.
Kör man utan arbetstank så blir problemet ganska tydligt med golvvärme efter radiatorer. Säg framledningstemperatur 45 grader mot radiatorer är vad som önskas vid ett visst tillfälle. Om man har delta 7 över elementen så blir returen 38 grader. Förmodligen helt ok.
Sen efter golvvärmen så blir returen efter delta 4, - 34 grader. Värmepumpen vill i många fall ha 7 grader delta över sin växlare. Reglerar den flödet så får den med andra ord 34 grader in och 41 grader i framledningstemperatur. Då blir den inte av med gradminuterna med flytande kondensering utan att returen ökar i temperatur på något vis. Då vet man att optimal drift överges.
Retur + värmepumpdelta - framledningstemperatur behöver bli 0 eller mer i exemplet för att bli av med gradminuter.
Alternativa lösningar blir att ändra så totaldelta blir 7 för värmeavgivarna. Men det kan bli strömningsljud. Funkar bara när cirkulationspump och laddpump är separat.
Är det gemensam ladd- och cirkulationspump så kan värmepumpen öka frekvens/värmeproduktion med samma framledningstemperatur ut, men högre flöde. Eller hålla samma flöde och ge högre framledningstemperatur. Med andra ord variabelt värmebärardelta.
(Kan störa COP vid fel delta, kan ge högre kompressorslitage vid högt delta).
Förmodligen är värmepumpdelta konstant och den gasar på istället så returen blir varmare. Dessa lösningar stör golvvärmetemperaturen så den kan bli ostadig och för varm. Risk för golvskada. Hade golvvärmeshunt funnits hade den bromsat och pumpen hade kunnat gasa på hur mycket den vill.
Returproblemet blir egentligen samma även om man har två shuntgrupper. Returtemperaturen blir samma.
Jag tycker inte en arbetstank gör någon magi för dessa problem heller, returen kommer alltid vara för kall.
Det är inte lätt att vara värmepump och passa alla system
Dessa bekymmer är lite varför bypass för värmepump finns. Då behöver man aldrig "forcera" värmeavgivare för att få upp returtemperaturen. Istället få förutsägbar drift med rätt framledningstemperatur utan självsvängningar i frekvens. (I alla fall så som jag ser det).
Jag har varit övertygad om att bypass var dumheter, men det var för att jag inte förstod bättre där och då. Det var så ofta fel driftförhållanden hos mig att jag testade installera mig en bypass.
IVT/Bosch brukar väl ha en manuell om jag inte minns fel.
Jag valde en automatisk bypass som ser till att den ger rätt framledningstemperatur efter nuvarande börvärde. Det fungerar genom att återcirkulera reglerbar andel nyproducerad värme med returen. Laddpumphastighet håller alltid delta 7 oavsett. Radiatorerna måste hålla värmepumpens optimala delta eller mer för att kunde spädas ner i delta.
Jag tyckte det såg ut som en besparing på 10% i dygnsförbrukning så som jag gjorde hos mig. Tacksamt när husisoleringen är kass.
Samma vinst skulle ges med variabelt värmebärarflöde där systemets alla pumpar samarbetar för rätt delta mot värmepump, om inte strömningsljud i radiatorer hade varit ett problem.
Grundproblemet är kombon av värmeavgivare tycker jag, fast det är inga normalanvändare som märker problemen bakom kulisserna, elräkningen är ju ändå låg. Men optimering i all ära.
Jag har också funderat på att behålla min inomhusdel av 2 skäl.
1. Billigare.
2. Möjlighet att styra rummens temperaturer separat med termostater på element och golvslingor.
Problemet jag ser med min gamla inomhusdel, är att jag har där ett hembyggt system som kräver att jag kör on-off värme i förrådstanken. Jag värmer nämligen tappvarmvattnet med några speciella slingor som värms av tankvattnet. Först en i toppen av tanken, och sen i 2 parallelkopplade koaxialväxlare på väggen. Funkar kanon. Se ritningen. (Den översta växlaren på ritningen är alltså 2 koaxialväxlare parallelkopplade för att öka effekten.)
Och med flytande kondensering, så blir pannvattnet då för kallt. Så då får jag bygga nåt extra för tappvarmvattnet. Det är jag inte så intresserad av. Så ska innedelen vara kvar, så vill jag nog köpa en on-off-pump.
Mina funderingar är alltså.
1. Om jag investerar i ett nytt Nibe-kit för ca 100000, så får jag högre verkningsgrad och nytt allting. Men jag är rädd att det blir mer strul att få till jämn inomhustemperatur. Jag är egentligen inte så glad åt att alla slingor ska stå fullt öppna jämt. Och i kombination med golvvärmen. Hur bra går det att få snits på en sån lösning?
2. Om jag köper en on-off-del, som dockas på mina gamla grejor, hur mycket sämre verkningsgrad får jag? Investeringen blir mindre än hälften så dyr, så något högre el-kostnad kanske inte är nån katastrof ?? Installationen kommer att bestå av en del äldre delar, som kanske behöver lite tätare övervakning, men i gengäld ger mig möjlighet att reglera rummen separat. För och nackdelar...
Rumsregleringen är det som jag bekymrar mig mest för, för dagen. Jag är 60 år och känner lite att om jag byter allt, så slipper jag förhoppningsvis att vakta systemet. Men jag blir också mer bakbunden. Egentligen tycker jag att det är lite kul, men man blir ju inte yngre. :-) Men kommer det bli bökigt att få till ett bra inomhusklimat med flytande kondensering?
Undersök styrenhet SMO 40 som passar till en Nibe F2120. Då slipper du Nibes dyra innedel och kan köra mer så som du haft det.
Tror du kan få till allt som du vill ha det. ECS 41 är Nibes shuntgrupp och styrenhet om du behöver det paketet.
Du kan ladda varmvattnet med fast kondensering växelvis, även om du har flytande till värmesystemet.
Att kunna få till inneklimatet med flytande kondensering är inget man ska behöva oroa sig över tycker jag. Lagrad vattenvolym efter shunt/ingen shunt kan göra att värmen avges för länge. Men är cirkulationspumpen styrd så stannar den vid automatiskt sommarläge.
gäster: 514
dolda: 0
användare: 9
