Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Ämnet startat av: Elmer skrivet 27 augusti 2009, 21:01:57
-
Sedan jag börjat logga min anläggning drabbas man såklart av manipuleringssjukan knUp
Har studerat temperaturdifferensen på inkommande/utgående köldbärare.
Cirk.pumpen för köldbäraren har jag haft i läge 2 fram till nu. Det har inneburit en tempdiff på ganska precis 3 ºC vid VV-laddning.
Ställde precis om cirk.pumpen till lägsta fart och då ökade min tempdiff till 3,7 ºC
Läste i någon tråd att man skall försöka hålla sej till läge1 (lägsta hastigheten) för mindre elförbrukning.
Enligt de lärde i detta forum är en tempdiff på 2-3 ºC att föredra för bättre COP, samtidigt som jag läst någonstans att en högre tempdiff kan vara okej eftersom elförbrukningen sjunker.
Nu till mina frågor:
- Bör jag köra på läge2 och 3 ºC tempdiff?
- Bör jag köra på läge1 och 3,7 ºC tempdiff?
Dessutom ökar väl tempdiffen när värmesäsongen börjar. Påverkar det? 30% av drifttid är för VV-laddning.
Slutligen.
- Varför är min tempdiff så pass stor?
De flesta som kör på lägsta fart verkar hamna på en tempdiff på mellan 2 och 3 ºC.
- Kan det ha att göra med att mitt borrhål är 151 meter djupt samt att jag har borrhålet 13 meter från huset (=328 meter slang)?
- Är mitt borrhål för djupt för min lilla VP -> högt tryckfall = högre fart på cp?
Elförbrukning för cirk.pump köldbarare = 130 W (vid högsta hastighet?)
Bifogar även pumpkapacitetsdiagrammet.
-
Hos mig är tempdiffen som högst på sommaren och den är högre vid radiatorvärmning än vid VV-laddning.
Du har en rejält tilltagen borra för din VP vilket säkert gör att flödesmotstånden är högre än hos mig.
Jag kör på lägsta farten och has ca 2 ºC tempdiff vid VV-laddning och ca 3 ºC vid radiatorvärmning på vintern.
Mitt förslag är att invänta vintern och se vilken tempdiff du får då borran är lite kallare.
-
Tackar. Återkommer med säkerhet i ärendet *vinkar*
Apropå min rejält tilltagna borra så tänkte jag att om vp'n visar sej för liten skulle jag ha utrymme för en modell större.
Är det inte lite konstigt (trots min rejäla borra) att min inkommande köldbärare tenderar att krypa ner mot -0,5 ºC vid långa gångtider (på vintern)?
Vid -10 ºC ute så går i princip min vp i princip 24h/dgn, varav 3h/dgn åtgår för VV-laddning.
-
Är det inte lite konstigt (trots min rejäla borra) att min inkommande köldbärare tenderar att krypa ner mot -0,5 ºC vid långa gångtider (på vintern)?
Jo, men du har kanske rejäla radiatorer också?
I så fall kommer större andel av värmen från borran och då är det kanske korrekt dimensionerat?
-
Jo, men du har kanske rejäla radiatorer också?
Följande Purmoradiatorer finns i mitt hus:
| Modell | Volym
(liter) | Effekt DT30
(Watt) |
| PC10-5005 | 1,4 | 137 |
| PC11-5005 | 1,4 | 217 |
| PC11-6006 | 1,9 | 307 |
| PC11-6010 | 3,0 | 512 |
| PC21-5005 | 2,9 | 285 |
| PC21-5008 | 4,3 | 456 |
| PC21-5008 | 4,3 | 456 |
| PC21-5009 | 4,8 | 513 |
| PC21-5010 | 5,2 | 570 |
| PC21-5010 | 5,2 | 570 |
| PC21-5010 | 5,2 | 570 |
| PC21-5010 | 5,2 | 570 |
| PC21-5010 | 5,2 | 570 |
| PC21-6010 | 6,2 | 661 |
| PC22-5006 | 3,3 | 431 |
| PC22-5007 | 3,8 | 503 |
| PC22-5010 | 5,2 | 718 |
| PC22-5010 | 5,2 | 718 |
| PC22-5011 | 5,7 | 790 |
| PC22-5011 | 5,7 | 790 |
| PC22-6010 | 6,2 | 832 |
| Summa: | 91,3 | 11176 |
Kör på kurva 7, förskjutning -2, vilket innebär ca. 47 ºC vid DUT (-24 ºC). Har dock inte haft så kallt ännu, men vid -18 blir det nästan för varmt inne. VP'n skall avge 5,22 kW vid 0/50 ºC.
Vid ca DT18 bör mina radiatorer avge all effekt VP'n kan skapa (utan eltillskott). Har skrivit om detta i tråden nedan.
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=25672.0
Kan detta betecknas som rejäla radiatorer?
-
Kan detta betecknas som rejäla radiatorer?
Jepp. Thumbsup
-
:) :) :)
Tackar. Då tror jag att jag börjar förstå. Min VP arbetar förmodligen till stor del med värmeproduktion i ett temperaturområde där COP är högt, vilket medför att borrhålet belastas hårdare.
Då kan jag glömma att mitt borrhål är för grunt?
Skall tillägga att på våren återhämtar sej borrhålet på några dagar för att stabilisera sej på ca. 6,5 ºC
-
Nu har värmesäsongen startat och jag börjat hålla ett öga på difftemp på köldbäraren igen. Har även testat olika hastigheter på cirk.pump för köldbärare för att utröna vad som är optimalast med avseende på COP i kombination med elförbrukning.
Cirk.pump för värmebärare går på lägsta hastighet och diff mellan fram och retur är ca. 6,5 ºC vid värmeladdning.
Har följande scenarion att välja mellan:
- Cirk.pump för köldbärare på lägsta fart (I)
Detta ger en KBdiff på nästan 4 ºC vid VV-laddning samt ca 5 ºC vid värmeladdning - Cirk.pump för köldbärare i mellanläge (II)
Detta ger en KBdiff på strax över 3 ºC vid VV-laddning samt ca 4 ºC vid värmeladdning
Nån som kan ge mej ett råd om vad som är det optimalaste driftsfallet. Sc:,h
-
Nu har värmesäsongen startat och jag börjat hålla ett öga på difftemp på köldbäraren igen. Har även testat olika hastigheter på cirk.pump för köldbärare för att utröna vad som är optimalast med avseende på COP i kombination med elförbrukning.
Cirk.pump för värmebärare går på lägsta hastighet och diff mellan fram och retur är ca. 6,5 ºC vid värmeladdning.
Har följande scenarion att välja mellan:
- Cirk.pump för köldbärare på lägsta fart (I)
Detta ger en KBdiff på nästan 4 ºC vid VV-laddning samt ca 5 ºC vid värmeladdning - Cirk.pump för köldbärare i mellanläge (II)
Detta ger en KBdiff på strax över 3 ºC vid VV-laddning samt ca 4 ºC vid värmeladdning
Nån som kan ge mej ett råd om vad som är det optimalaste driftsfallet. Sc:,h
Men.....du kan ju inte utröna vad som är det bästa driftfallet bara genom att mäta diffen på in och utgående brinetemp, det har ju stor betydelse vad suggastemperaturen, överhettningen och underkylningen visar, det är ju ingen mening med att ställa ner pumphastigheten på brinesidan för då stänger ju expansionsventilen och använder inte hela förångaren.
Givetvis får du ett bra COP värde på sommaren då eftersom värmebehovet är lågt, men slår du ut det på ett år så blir det ju betydligt sämre.
Det säger sig själv ju större flöde ju större effekt kan du ta ut av brinen
-
Nu hänger jag inte med. Vet bara det jag läst i handboken där NIBE uppger att optimal tempdiff på köldbärare skall vara 3-5 ºC. Här på forumet förespråkas 2-3 ºC som en bra difftemp.
Bifogar bilder där temp. på hetgas suggas samt vätskeledning kan ses.
-
Tjusig graph Thumbsup
Var alla dessa drift tillfällen med pumpen på olika hastigheter?
Det skulle vara intressant att ha tre fler inputtar, förångning, kondensering och strömförbrukning alt. flöde KB, flöde VB och strömförbrukning, det är lite svårt att utröna effektiviteten på bara temperaturer.
har du en tempdiff på 4gr och 10 l/min i flöde så får du fram en viss effekt, men har du en tempdiff på 4gr och 20 l/m i flöde så är ju effekten den dubbla, fast tempdiffen visar exakt samma.
Vad jag menar, det går inte bara att se till diffen.
-
I de fall man har en mekanisk expansionsventil är det bättre med ett lägre flöde, p.g.a. lägre elförbrukning.
Expansionsventilen fungerar genom att mäta trycket på förångningen och jämföra med temperaturen på sugröret, för att säkerställa att ingen vätska följer med till kompressorn. Expansionsventilen måste ha en skillnad mellan tryck och temperatur på ca. 6 gr. för att ha kraft att stänga. det gör att förångningen blir alltid sex gr. lägre än högsta tillgängliga temperatur.
Om KB in är 0 och ut -2 blir då förångningen som högst -6
Om KB in är 0 och ut -4 blir då förångningen som högst -6
Notera "som högst", förångningen kan vara lägre av hundra andra orsaker.
Därför är KB-pumpar betydligt mindre idag än för 20 år sedan.
En elektronisk ventil har samma fenomen men överhettningen är bara 3 -4 gr. istället för 6 och därför märks det mindre.
-
Tjusig graph Thumbsup
Var alla dessa drift tillfällen med pumpen på olika hastigheter?
Det skulle vara intressant att ha tre fler inputtar, förångning, kondensering och strömförbrukning alt. flöde KB, flöde VB och strömförbrukning, det är lite svårt att utröna effektiviteten på bara temperaturer.
har du en tempdiff på 4gr och 10 l/min i flöde så får du fram en viss effekt, men har du en tempdiff på 4gr och 20 l/m i flöde så är ju effekten den dubbla, fast tempdiffen visar exakt samma.
Vad jag menar, det går inte bara att se till diffen.
Scenariot ovan var med cirk.pump för köldbärare och värmebärare på lägsta fart.
Det jag loggar är:
- Elmätare VP
- VVB topp
- VVB mantel
- VB fram
- VB retur
- KB in
- KB ut
- Hetgas
- Suggas
- Vätskeledning
När du säger förångning och kondensering, menar du då att jag borde logga fram/retur över kondensorn samt förångaren?
Mäter jag mot kollektorsidan blir det väl KBin/KBut samt mäter jag mot värmesidan blir det väl VBfram/VBretur?
Så jag antar att man mäter tempdiffen över förångare och kondensor mot kompressorsidan?
:-\
-
När du säger förångning och kondensering, menar du då att jag borde logga fram/retur över kondensorn samt förångaren?
Mäter jag mot kollektorsidan blir det väl KBin/KBut samt mäter jag mot värmesidan blir det väl VBfram/VBretur?
Så jag antar att man mäter tempdiffen över förångare och kondensor mot kompressorsidan?
:-\
Förångningen mäts i bar, men avläses i temperatur via skala på lågtrycksmanometer, och kondenseringen lika fast på högtryckssidan.
-
Den viktiga temperaturen tycker jag är den efter expansionsventilen. Den är ett mått på trycket i förångaren. Det är det trycket som, tillsammans med trycket i kondensorn på varma sidan, bestämmer hur mycket kompressorn behöver arbeta. Vad det är för köldbärartemperaturer är av sekundärt intresse.
På min pump är det så att köldbärarpumpen i läge 1 ger bäst COP. Ställer jag köldbärarpumpen i läge 2 ger pumpen ca lite mer effekt men med något sämre COP. Skulle tro att förhållandet är detsamma för de flesta pumpar på 5-6 kW med normalt dimensionerade borrhål.
-
På min pump är det så att köldbärarpumpen i läge 1 ger bäst COP. Ställer jag köldbärarpumpen i läge 2 ger pumpen ca lite mer effekt men med något sämre COP. Skulle tro att förhållandet är detsamma för de flesta pumpar på 5-6 kW med normalt dimensionerade borrhål.
Tack Roland,
Har fram till nu kört cirk.pumpen på läge 2 som ger tempdiff på 3-4 ºC.
Betyder det att jag bör använda mej av läge 1 på cirk.pumpen trots att det ger en högre tempdiff (4-5 ºC)?
Den viktiga temperaturen tycker jag är den efter expansionsventilen.
Om jag skall montera en givare efter expansionsventilen behöver jag veta var jag skall placera den. Har bifogat en bild från handboken.
48=Expansionventil
65=Torkfilter
110=Hetgas (loggas av mej)
111=Vätskeledning (loggas av mej)
112=Suggas (loggas av mej)
Är efter expansionsventilen på den sida där torkfiltret sitter? eller tvärtom? :D
-
Efter expansionsventilen är mellan expansionsventilen och förångaren.
-
Roland-> Det skulle vara intressant att få en motivering varför tempen efter exp.ventilen är så intressant, är det inte bara flashgas där?
upplys mig, jag älskar att få nya vinklar..
-
Temperaturen efter expansionsventilen motsvarar förångningstemperaturen, men du behöver inget manometerställ för mätningen. Övergången från vätska till flashgas är snabb, så du har ett pålitligt värde bara någon decimeter efter expansionventilen.
-
Det är inte bara flashgas efter expansionsventilen utan också vätska där gas och vätska står i jämvikt (någorlund i alla fall) med varandra. Är det ett enkomponent köldmedium så vet man i och med att temperaturen är känd också trycket i förångaren (jag bortser här från tryckfall i ledningen fram till förångaren). För köldmedier med glide måste man också veta hur stor andel som förångas för att kunna bestämma trycket det bör inte spela någon roll då andelen förångat köldmedium ändras obetydligt vid olika fart på köldbärarpumpen.
Om man nu som Elmer vill veta hur olika hastighet på köldbärarpumpen påverkar värmepumpen tycker jag att det är intressantare att veta hur trycket i förångaren påverkas än vad temperaturen på in- och utgående köldbärare är. Det är ju insugningstrycket som till stor del bestämmer värmepumpens avgivna effekt. Men jag kommer ihåg att temperaturen efter expansionsventilen hoppade lite upp och ner så det är inte riktigt så lätt i praktiken som det låter. Det verkar som om expansionsventilen inte ställer in sig i ett visst läge utan arbetar runt börvärdet hela tiden.
Det går ju lika bra att använda deltaT för värmebäraren som mått på pumpens avgivna effekt om man kan mäta differensen med liten osäkerhet men jag tyckte inte jag fick vettiga värden, det blev för små skillnader mellan differenserna.
-
intressant, det måste provas nästa gång jag har manometerstället uppkopplat.
Hur kan du mäta effekten på värmepumpen med bara diffen? du måste väll i rimlighetens namn också veta flödet.
-
Man ser den relativa effekten, om delta-t vid radiatordrift är 4,5 gr. och sedan ändrar man något (t.ex. KB-pumpens varvtal) Om då delta-t ökar till 4,9 gr. ger pumpen högre effekt.
Kanske inte så supernogrannt, men kan man läsa av givarna med tiondelar borde det fungera.
-
Ändrar man köldbärarpumpens inställning får man ändringar i effekten med några procent. Med deltaT på 5 grader på varma sidan blir ändringen i deltaT 0,1-0,2 grader. Ett problem är att har temperaturvisningen en upplösning på 0,1 grader (som på IVT:s pumpar) och beräknar en differens mellan deltaT-värden blir osäkerheten hög. Man vet ju inte om t.ex. 35,0 egentligen är 34,96 eller 35,04. Med fyra mätvärden i beräkningen kan man hamna snett. Man behöver mäta temperaturen med en upplösning på 0,01 grader för att få hyfsad noggrannhet.