Behovet av att knäcka kurvan vid strax över nollan beror på den relativa luftfuktigheten.
vid hög relativ luftfuktighet transporteras värmen bort lättare från kroppen och det känns då genom att avkylningen är stor dvs. man fryser.
En knäckning på 2 grader vid +5 brukar lösa problemet.

Jag insåg detta rätt snabbt då jag skaffade min VP, jag skaffade då en rumsgivare som får "knäcka kurvan" då det är över noll medan kurvan stämmer rätt bra under noll.

Satt och läste i instruktioner för diverse villavärmepumpar och såg till min glädje att nyare VP från tex Nibe har en möjlighet att knäcka eller tom ställa in en egen reglerkurva beroende på utetemperaturen.

Många tycker att det är problem att få bra temperatur inne vid 0 ºC samtidigt som det inte får bli för varmt vid 10ºC eller -18ºC. Många tror att huset plötsligt behöver mer värme när det börjar bli kallare. Men tittar man på hur husets värmebalans fungerar så ser man att transmissionsförlusten genom tak och väggar är proportionellt mot temperaturdifferensen inne och ute. Vad beror det då på att man får problem med att ställa in kurvan på de flesta värmepumpar?

Det beror på hur värmeavgivningen från en radiator fungerar.

Teori:

FT = Framledningstemp radiator
RT = Returtemp radiator
RumT = Rumstemperatatur
N = radiatorexponent som beror på radiatorns konstruktion vanligen 1,25-1,35
K = radiatorkonstant som beror på radiatorns storlek

Logaritmisk medeltemp= LogT = (FT – RT)/LN((FT-RumT)/(RT-RumT)

Värmeavgivningen från en radiator:

Effekt = P = K * LogT^n

Räknar man lite på det här så ser man att radiatorexponenten ställer till problemet, det är den som gör att man måste böja framledningskurvan för att det ska bli varmt vid 0ºC ute.

Varför finns radiatorexponenten?
För att radiatorn ska ”komma igång” krävs dels att den är varmare än rummet men också att luften börjar cirkulera runt radiatorn, annars skulle man endast värma medelst strålning och inte även via att direkt värma luften runt radiatorn. Luften måste börja cirkulera. Innan luftcirkulationen kommer igång så krävs det att en ganska stor temperaturhöjning på radiatorn för att höja effekten. Problemet blir ännu större när man bygger lågtemperatursystem med stora radiatorer med ytförstoring, dubbla eller trippla paneler. Då ökar ”tryckfallet” på luftsidan och radiatorexponenten ökare, radiatorn blir ännu mer trögstartad. Observera att för fläktkonvektorer är radiatorexponenten 1, dvs värmeavgivningen är proportionell mot differansen mellan framledningstemperaturen och rumstemperaturen, det är ju fläkten som står för luftcirkulationen, och då blir radiatorframlednings kurvan rak.

Förutsättningar:
55/45 system
Rumstemperatur 21ºC
Internvärmetillskott 6 ºC (dvs vi måste värma från 15ºC utetemperatur)
Radiatorexponent 1.34 (dubbel radiator med ytförstoring på luftsidan)
DUT= -18ºC

Teoretisk kurva:
Utetemp:   Framledningstemp:
15ºC   21ºC
10ºC   28ºC
5ºC   33ºC
0ºC   37ºC
-5ºC   41ºC
-10ºC   45ºC
-15ºC   49ºC
-20ºC   52ºC

Mellan 15ºC och 5ºC utetempeatur så måste vi höja framledningstemperaturen 12 ºC, men mellan .10ºC och -20ºC utetemperatur så är höjningen av framledningstemperaturen endast 7ºC

Att vi inte kommer upp till 55ºC vid -18ºC utetemperatur beror på att normalt dimensioneras radiatorer utan hänsyn till internvärmetillskottet. (En viss form av överdimensionering)

Det är ju  igentligen märkligt att detta med böjda kurvor kommer först nu i värmepumpar för villor. De standardkurvor som funnits tidigare har haft en alldeles för liten knäck, särskilt om man även tar hänsyn till internvärmen i fastigheten. Teorin om radiatorer och värmesystem har säkert funnits i närmare 100 år och värmepumpar i 30 år. Utvecklingen går sakta...

PerJ