Ämne: Värmepumpars investering, payoff & lönsamhet

[mysman]

Många lägger stor vikt vid effektberäkningar och en hel del möda på att undvika t.ex. el-tillskott för att minimera de löpande driftskostnaderna.

Man funderar ibland på kompletteringar i form av parallella system med kanske en extra luft/luft värmepump.

Eller så vill man köra västingpumpen i ett förhållandevis litet eller välisolerat hus, där man då överdimensionerar systemet i onödan.
Detta med bergvärme kan ju aldrig vara fel, eller? Är det någon som tycker det är kul med 25-30 års payoff?

Det kan väl vara på sin plats då att ta ett grepp om ekonomin också, där t.ex ett välisolerat hus kanske inte har det grundbehovet som ofta framhålls från den senaste tekniken. Jag känner att det ibland saknas någon slags rimlighetsbedömningar.

Med detta som inledning vill jag diskutera lönsamhetsfrågor här.
Inledningsvis har jag räknat på ett par exempel med två olika grundinvesteringar.

Grundläggande värmebehov(brutto) 23000 & 24000 kWh, se bilder.
Här ser man t.ex att det krävs över 23000 kWh eller mer för att kunna räkna hem den dyrare lösningen. Under detta är lönsamheten inte riktigt där.

Observera här att skillnaden i grundinvesteringen på 30000 kommer att betalas av på ca. 10 år i 23000 kWh fallet pga. den årliga besparingen på 3000 kr, så detta är den marginaleffekt som uppstår i jämförelsen mellan alternativen.

Det jag vill framhålla är att det inte alltid är mest lönsamt att gå på en effektiv men dyrare lösning om inte det grundläggande värmebehovet finns där.

Det beräknade värmebehovet är ofta helt avgörande vilken lösning som är mest lönsam över tid.

[LARS6HOC]

Jag vet inte om jag skriver detta i rÃ¥tt trÃ¥d men  men
Mycket bra beräkning. Vi har ett litet hus (95 m2) och har köpt BVP och vi måste lägga ut 15kkr på nya element alltså total investering på 115000 kr MEN värde stegringen (från att vi haft vattenburen elvärme och eldat i en ved panna och det inte intresserar 15 st pensionärer och ungdommar som vill ha ett bekymmerlöst boende ) ger enligt flertal husmäklare 250000:- alltså kan även vi räkna hem detta om vi överlever......

[Smurfen.]

Allt beror på hur man räknar tex en större berg vp får mindre antal drift timmar och bör hålla längre om man ser till att den får rimligt med start stop. lika med skillnaden mellan bergvärme och luft vatten många tror att en bergvärme vp håller längre och därmed blir kalkylen lite annorlunda beroende på tron.

[mysman]

Husets totala (brutto)energibehov kan uppskattas med hjälp av Energirådgivningens beräkning 'Elspar'.
http://iis.energiradgivningen.se/misc/www/kalkyler/elspar/

Här kommer också en uppdaterad investeringskalkyl för samma hus men för 2 eller 4 personer där det totala värme & vv behovet är detsamma 15000 kWh (under antagande att man tvingas öka värmen något med färre personer som då gör åt mindre varmvatten).

Oberoende av valet av värmepump blir slutresultatet detsamma, även om den dyrare pumpen till synes gör en årlig besparing på nästan 3500 kWh(kr).

[jehu]

Jag tror reparation och underhåll är mindre än så på bergvärmepumpar, men kanske stämmer för luft/vatten.
Men finns det statistik på detta?
Det är intressant att se var brytpunkterna ligger för olika system.
Många resonerar dock som LARS6HOC och satsar onödigt mycket pengar på bergvärme, då det de facto är 'nästan' underhållsfritt, och de facto ger en värdehöjning på fastigheten. Som är större än med luft/luft lr luft/vatten (finns det statistik på detta?).
Sen finns det mÃ¥nga nördar (inte minst pÃ¥ detta forum) som satsar pÃ¥ vansinnigt dyra komplicerade system kombinerandes bergvärme med vattenburen vedkamin/luftvärmepump/andra kombos som garanterat ger styrproblem och mer underhÃ¥ll.  Bara för att de kan.

[mysman]

Man skulle väl lite raljerande kunna säga att det absolut mest lönsamma man kan göra om man installerat bergvärme är att flytta sÃ¥ fort det bara gÃ¥r. 

[Lmf]

Jag tror reparation och underhåll är mindre än så på bergvärmepumpar, men kanske stämmer för luft/vatten.
Men finns det statistik på detta?

Jag ställde samma fråga i denna tråden men det var ingen som vågade svara
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=61148.msg641674#msg641674

Du frågar mycket efter statistik
jag skall ge dig det i din första fråga men resten får du leta upp själv.
Sen måste jag ställa dig en fråga
Varför tror du att luft/vatten är sämre än vätska/vatten?
Är det för att du själv valt det senare?

Mellan 2006 och 2010 såldes 75000 luft/vatten värmepumpar
Av dessa anmäldes 2600 till försäkringsbolag att det hade fel (0 till 5 år gamla)
Detta ger en felprocent på ca 0,035%

Under samma period såldes 151000 vätska/vattenvärmepumpar (berg,mark och sjö)
3800 av dessa gick sönder från de installerades till de var 5 år gamla
Felprocent 0,025%

Fördel vätska/vatten värmepump
Men vi skall samtidigt komma ihåg att under 2006-2010 var det lite av vildavästern på luft/vatten sidan
Nibe hade både fighter 2005 och 2010 som havererade kompressorer på löpande band
många lycksökare försökte ta sig in på marknaden (ESB och strateg trading? bland annat)

Skillnaden mellan vätska/vatten och luft/vatten är så liten som ca 140 haverier per år för att hamna på samma procentsats.
Jag vill påstå att dessa båda värmepumpstyper idag är likvärdiga.
Tyvärr är det svårt att hitta skade statistik efter 2010 (försäljnings statistik bruka gå att hitta)

Jag tror många har uppfattningen att bergvärme är det mest underhållsfria och då efterfrågar man det vilket kan göra att tex. huspriser ökar men öm det är det mest underhållsfria och ekonomiska beror på så många faktorer att det är omöjligt att säga att A eller B är bättre.

[Rickard]

Just frågeställningen om payoff-tid och vad som är lönsamt är ju en sak som debatteras rätt mycket i forumet.
Några av installatörerna som huserar forumet tycker ju t.ex. att man skall sätta in arbetstank och extern cirkpump i alla värmepumpsanläggningar för att säkerställa flöden.
Att det kan fördyra installationen med uppemot 30 000 kr är sånt jag jag verkligen tar på allvar, det gör payoff-tiden mycket längre, och i vissa fall lönar det sig nog inte under anläggningens livslängd.

Det jag undrar över är hur du tänkt när du räknar med 45-70 000 för bergvärme, det kostar nog oftare 100 - 150 000 kr.

[mysman]

Nej, jag har inte räknat på bergvärme. Den är lite mer komplicerad... Hur bedömer man avskrivingstid för ett borrhål t.ex?? Kanske kan man egentligen bortse från den helt då värdet är hyffsat bestående under överskådlig tid?

[Ewald]

Det fanns dataprogram osv. kring detta.

Det finns också standarder på vilka värden/siffror man kan anta för värmepumpens livslängd osv.

Sen kan man räkna med olika randvillkor (kalkulatoriska räntor osv.) .... bergvärme är ofta mindre lönsamt jämfört med markvärme (alternativet med en markkollektor) ....

[Rickard]

Nej, jag har inte räknat på bergvärme. Den är lite mer komplicerad... Hur bedömer man avskrivingstid för ett borrhål t.ex?? Kanske kan man egentligen bortse från den helt då värdet är hyffsat bestående under överskådlig tid?

Räknar man med husets värdeökning med de olika alternativen, och med 50 års livslängd på borrhålet/kollektorn så blir ofta bergvärme den bästa investeringen under anläggningens livslängd.

[Ewald]

Räknar man med husets värdeökning med de olika alternativen, och med 50 års livslängd på borrhålet/kollektorn så blir ofta bergvärme den bästa investeringen under anläggningens livslängd.

Det beror på. Det finns för- och nackdelar med alla alternativ.

Har man dock en tillräckligt stor tomt är ofta markvärme ett bättre alternativ. Vet dock inte hur bra det fungerar i norra Sverige.

Man får bara inte bygga något på den delen av tomten där marslingorna ligger så att regnvatten kan sippra ner.

[Rickard]

Markvärme är nog bättre än bergvärme i norr, och tvärt om i söder.
Snön i norr isolerar så bra att brine in sällan går under 0 grader, i bergvärmeanläggningar blir det ofta en eller ett par grader på minussidan.

[jehu]

Lmf kanske är det så att l/v idag är lika driftsäkert och underhållsfritt som bergvärme. Utmärkt att det finns siffror på detta. Statistik på ev värdeökning torde vara svårare att få fram.

[Ewald]

Markvärme är nog bättre än bergvärme i norr, och tvärt om i söder.
Snön i norr isolerar så bra att brine in sällan går under 0 grader, i bergvärmeanläggningar blir det ofta en eller ett par grader på minussidan.

Men då ska man i alla fall satsa på markvärme! Fram för allt där, där mark är billig respektive där där man har råd med större tomter.