Jag har en Ispinne men kan inte riktigt bedöma dess effektivitet. Till Ispinnen har jag en 50 meters kopparrörsmarkslinga med direkt förångning, Varma sidan är kopplad till först en 500 liters ackumulatorltankt, inkopplad som ”första radiator”. I tanken finns en dubbel varmvatten slinga som förvärmer till en vanlig elvarmvattenberedare. Vidare finns en 6 kW elpatron i tanken.
Mycket enkla jämförelser vid cirka plus 5 grader utomhus har givit en förbrukning på cirka 100 kW med elpatronen på ett dygn och cirka 35 kW med Ispinnen. Huset från 1886 i Skåne är i ett och ett halv plan, 195 m² med 110 m² källare. Källaren värms passivt genom tilluft/frånluft värmeväxlarsystem som är kopplat i hela huset. Ovanvåningen är tilläggsisolerad förra året.
Inomhustemperaturen är cirka 21 grader. Källaren brukar ligga 3-5 grader lägre. Vad är rimlig förbrukning? Utgående värme är sällan över 37 grader vid noll grader utomhus och högsta temperaturen i systemet har aldrig varit över 52 grader (då med tillskott från oljepannan). Förmodligen skulle minus 15 grader kräva en temperatur något lägre. Kallare har vi aldrig haft.
Eventuellt kunde jag mäta bara mot ackumulatortanken. Värma under viss tid med elpatronen, låta vattnet cirkulera och se vilken temperatur som uppnås i tanken. Som jämförelse kan lika lång körning göras med Ispinnen mot tanken, samma cirkulationspump och hastighet för att jämföra temperaturhöjning. (Separata elmätare finns för elpatronen respektive Ispinnen.)
Vad är rimligt att praktiskt kunna räkna med för verkningsgrad på systemet? Är det acceptabelt att nå strax under tre i verkningsgrad? Når en ytjordvärmeanläggning högre eller är bättre värden bara teoretiskt framräknade? Hade en luft/vatten gjort mig mer nöjd (frånsett kostnaden för byte).
Vem vill svara på detta?
gäster: 743
dolda: 0
användare: 4
