Komfortkya i bostäder är väl hos oss ytterst ovanligt, jag tror inte jag har upplevt det i Sverige. Om det inte gäller eftermonterade AC typ VP.

I Österrike förekommer det och troligtvis även i Sverige (har aldrig räknat på en lägenhet eller en Villa här). Dock är det i regel bara vissa rum som får komfortkyla (t.ex. vardagsrummet, köket eller sovrum).

En effektbehovsberäkning görs alltså ofta i samband med en dimensionering.

Då vet ju uppdragsgivaren redan att den vill ha komfortkyla respektive att man ska dimensionera den osv.
Ibland är beställaren ett företag som vill bygga en modern fastighet med moderna krav, men så billigt som möjligt och sen vill den ofta sälja vidare fastigheten eller hyra ut den. Fastigheter som t.ex. har komfortkyla (bostäder) har ett högre marknadsvärde.

Tar ni då hänsyn till att folk presterar 30-50% sämre i 27 °C inomhustemperatur än 22 °C, det blir djävulskt mycket dyrare att ha dålig personal än att kunna kyla av arbetsplatserna ordentligt.

Tänk på det när du projekterar.....

Ett advokatkontor med 30 anställda a 1200kr timmen gör att byrån förlorar intäkter med mellan 10800-18000kr PER TIMME eller 86400-14400kr PER DAG.

Du kan räkna hur mycket du vill för att spara pengar, men folket slutar jobba när det blir för varmt, tar du med det i dina beräkningar som du lämnar till kunden?

Dom flesta kontorsproblemen är ventilationen och att det är för varmt på sommaren, som kontorsfolket tror beror på dålig ventilation. Sällan klagar dom på mattläggningen, belysningen eller på att dörren kärvar.

100w/m2 är en vedertagen praxis i branschen för beräkning av komfortkyla.
Det gäller för en utetemp av Max 26gr och en innertemperatur på 22.
Det betyder att man får acceptera en förhöjd innertemperatur om utetempen blir högre än 26gr.
Jag var nyss i Florida på semester och snackade lite med en kylkille där, och dom beräknar en kyleffekt motsvarande ca 300w/m2

Kyleffektbehovet ligger ofta inte högre än 50 till 60 W/m² .... ibland är det bara kring 40 W/m² .... det beror helt på.

Om man inte vill göra investingeringar i solskydd eller fönster med lägre g-värde osv. blir kyleffektbehovet nog större. Men ekonomiska beräkningar visar ju att det tydligen löner sig att satsa på solavskärmningar osv.

En överdimensionerad kylmaskin jobbar ofta mindre effektiv, startar och stoppar oftare. Sen är det så att man även bör ha en tillräckligt stor dimensionerade arbetstank i stora anläggnigar. Man ska undvika många starts och stopps.

Efter att ha sålt och monterat kylmaskiner i 13 år nu så känner jag inte igen mig i det du skriver om, det jag däremot känner igen är snacket jag ofta hör när man sitter i byggmöten med konsulter och arkitekter om saker man läst om storlekar och och effekter men aldrig upplevt i verkligheten eller ens sett utanför sina dimensioneringsprogram........  och ja du känns precis som en sån person.  Jg kan nog plocka fram åtminstone 6-7 exempel där vi fått bygga ut komfortkylan i efterhand där man räknat på för små anläggningar från början och vid inverterstyrning som dom mesta är idag är ÖVERDIMENSIONERING  aldrig en nackdel utan snarare en fördel då du får maskinerna att gå bättre på dellast och den extra kostnaden är högst försvarbar då du alltid är säker på att kylan räcker till.

100 W/m² skulle betyda att man måste installera en anläggning som klarar av att kyla bort 10 kW i en Villa på 100 m².

I regel ställer man bara temperaturkrav på vissa rum t.ex. kök, vardagsrum eller sovrum, inte i badrummet, på toaletten eller i hallen. Sen har man inte maxbehovet i alla rum samtidigt. Vissa rum kan ha max behovet vid lunchtiden, andra senare på eftermiddagen osv.

Alla beräkningsprogram måste väl vara valderade. Man jämför ofta hur resultaten från beräkningsprogrammet sen passar ihop med verkligheten respektive det man kunde förvänta sig.

Vissa byggnder har ett totalt kyleffektbehov på ca. 500 kW. et skulle bli betydligt dyrare att installera t.ex. 800 kW eftersom man gissar eller överdimensionerar. Ofta beställer ju byggherren en beräkning för att han vill ha en viss säkerhet.
Vid en felberäkning skulle han väl kunna kräva skadetillstånd av den som har orsakat den.

100 W/m² är i regel för mycket för ett bostadsrum. Det händer när man t.ex. har stora glasareor som saknar eller har för dåligt solskydd. Men då bör man åtgärda detta. Serverrum och motsvarande rum har generellt mycket höga interna laster som måste kylas bort. I serverrum, batterirum osv. har man i regel tempperaturkrav från apparaternas tillverkare. Det får t.ex. inte bli varmare än t.ex. 22 °C inne i rummet, annars tappar man t.ex. garantin på apparaterna.

30 W/m² mer är ganska mycket ... och ja, det kan kosta mycket mer.

T.ex. kan det hända att man bara kan kyla bort max. 60 W/m² med takkyla i bostadsrum. Om man nu inte klarar effekterna betyder det att man måste sätta in ytterligare Equipment för att klara effekterna och det kostar pengar.

I stora byggnader (kontorsbyggnader, förvaltningbyggnader, konferensbyggnader osv.) kan det hända att man behöver mycket mer utrymme för kylmaskiner och tillbehör om man har höga effektbehov och det lär kosta en hel del, dels för utrustningen själv och dels för att man t.ex. måste bygga större för att få plats med allt.

Därför är det mycket viktigt med rätt dimensionering!

Efter att ha sålt och monterat kylmaskiner i 13 år nu så känner jag inte igen mig i det du skriver om, det jag däremot känner igen är snacket jag ofta hör när man sitter i byggmöten med konsulter och arkitekter om saker man läst om storlekar och och effekter men aldrig upplevt i verkligheten eller ens sett utanför sina dimensioneringsprogram........  och ja du känns precis som en sån person.  Jg kan nog plocka fram åtminstone 6-7 exempel där vi fått bygga ut komfortkylan i efterhand där man räknat på för små anläggningar från början och vid inverterstyrning som dom mesta är idag är ÖVERDIMENSIONERING  aldrig en nackdel utan snarare en fördel då du får maskinerna att gå bättre på dellast och den extra kostnaden är högst försvarbar då du alltid är säker på att kylan räcker till.

Kan du inte berätta för mig hur du tänker? för att bara slänga ur sig en kommentar att det är för mycket känns väldigt konstigt. Den största lokal jag sålt maskiner till är på ca 1000kvm till den minsta på ca 2 kvm serverum och jag har alltid gått på samma och har aldrig fått ett samtal om att inte kylan räcker till....däremot så har jag förstärkt ett tiotal andra anläggningar som dimensionerats för lite....vilket blir dyrast tror du?   Att gå upp ca 30w i effekt kostar inte ens 10% mer men fungerar så mycket bättre...

100 W/m² är i regel för mycket för ett bostadsrum. Det händer när man t.ex. har stora glasareor som saknar eller har för dåligt solskydd. Men då bör man åtgärda detta. Serverrum och motsvarande rum har generellt mycket höga interna laster som måste kylas bort. I serverrum, batterirum osv. har man i regel tempperaturkrav från apparaternas tillverkare. Det får t.ex. inte bli varmare än t.ex. 22 °C inne i rummet, annars tappar man t.ex. garantin på apparaterna.

30 W/m² mer är ganska mycket ... och ja, det kan kosta mycket mer.

T.ex. kan det hända att man bara kan kyla bort max. 60 W/m² med takkyla i bostadsrum. Om man nu inte klarar effekterna betyder det att man måste sätta in ytterligare Equipment för att klara effekterna och det kostar pengar.

I stora byggnader (kontorsbyggnader, förvaltningbyggnader, konferensbyggnader osv.) kan det hända att man behöver mycket mer utrymme för kylmaskiner och tillbehör om man har höga effektbehov och det lär kosta en hel del, dels för utrustningen själv och dels för att man t.ex. måste bygga större för att få plats med allt.

Därför är det mycket viktigt med rätt dimensionering!

Man behöver ett lämpligt beräkningsprogram (som räknar instationärt) och tar tillräckligt hänsyn till alla faktorer som påverkar.

Ewald... tror du att du skulle klara av det här dynamiska programmet?

www.energiberakning.se/DynamiskaData/Sol_Kyla.aspx

Under alla år jag har sålt kylmaskiner så har jag alltid dimensionerat med 100w per kvm och har aldrig råkat ut för att det är för lite, om man nu vill ha konstant temperatur och inte pendlande..

100 W/m² är för mycket ... i regel ...

Svårt att räkna ut kw behov i m2 för kyla. Det som är väldigt viktigt är planlösningen, värmen sprids lätt i huset, tyvärr inte samma med kyla. Jag har inte så öppen planlösning, för att jag ska kyla ner huset i alla rum så snackar vi kylskåp där pumparna är. Inte så behagligt....då passar det bra att ha pumpen i tex hallen där man ej vistas.

Jag har 7kw kyla på ca 100m2 (2x 3.5kw) Inga problem att kyla, men för att få svalt överallt så måste jag nog ha kring 17-18 grader i rummen där pumparna är (vardagsrum markplan, kontor övervåning).

Nu snackar vi när det är riktigt varmt ute, varmare än +25

 

Just det, att argumentera för mindre isolering med hänvisning till tropiska länder är en fantastisk argumentationsteknik som totalt saknar verklighetsanknytning i det vi diskuterar i detta forum.

Tillbaka till Sverige och Europa.

Det finns olika metoder att räkna på exempelvis värmeeffektbehovet i Europa.

Vanligt är att man räknar enl. EN 12831 respektive SS-EN 12831 i Sverige och vissa länder har komplementnormer till denna Standard t.ex. ÖNORM H 7500-1 i Österrike.

Denna Standard använder en statisk beräkningsmetod.

Passivhusinstitutet resektive PHPP räknar dock inte enl. denna Standard utan har andra beräkningsmetoder. Så simulerar man t.ex. en solig vinterdag där det blir mycket kallt på natten och en dag utan sol, men där det blir mindre kallt på natten. Man räknar dynamiskt.

Även IDA-ICE räknar inte enl. EN 12831.

Så det finns olika metoder.

Det samma gäller för beräkningen av kyleffektbehovet. Även här finns det olika metoder. Viktigt att tala om vilken metod/ standard man använder respektive hur beräkningsprogramet räknar!

Fantastisk argumentation Ewald. 

Allt beror som sagt på ...

Vilken inomhustemperatur vill du ha respektive räkna med? Jag brukade räkna med 25 °C i simulationer som jag gjorde och att man har/ håller 25 °C  konstant - året runt!

Sen måste man t.ex. titta på klimatfilen respektive få klimatdata som är representativa för att simulera ett genomsnittsår.
Ibland har du då temperatur långt under 25 °C utomhus. T.ex. kan det bli kallare än 14 °C under den kalla årsperioden i vissa tropiska områden på nättea respektive morgnarna.

På dagarna blir det då t.ex. kring 26 °C ... 27°C.

Då har du Ingen nytta av isoleringen i t.ex. en vägg. Är det kallare ute än du vill ha det inne är isoleringen nackdelaktig!

Visst är det varmt ute under den varma årstiden. Där brukar man ha t.ex. 23 °C på nätterna och upp till 35 °C ... 36°C på dagarna.

Viktigt är dock hur det ser ut över året ....

Du måste också tänka på nattutkylning osv. ... emissionstal på ytorna ... mycket mer ...

I en simulation som jag gjorde kom jag i alla fall fram att isolering av väggar (med typ ngt som mineralull eller cellulosa)  inte kunde sänka energianvändningen betydligt.

Däremot är det viktigt att skydda väggarna mot solinstrålning och simulera detta. Skuggning är mycket viktigt!! Ytor som reflekterar solljus!!!

Nöjd med min förklaring/ argumentation? :-)

Men som sagt, det beror alltid på. Om du t.ex. vill kyla ner till 20 °C respektive hålla en temperatur på konstant 20 °C inomhus kan resultatet bli helt annorlunda!

Länken beskriver klimatet i Mumbai/Bombay i Indien. 
För att kyla ned bostäderna ska man se till att det blåser/ventileras genom fönster tvärsigenom alla rum....så att den fuktiga/kvalmiga luften ej står still.

Skillnaden mellan lägenheter i måmgmiljonstaden i Indien.....och villor i Sverige....är nog stor.

Jag fattar ingenting......

Jag har hus i olika klimat...

De välisolerade och tunga husen är billigare att både värma och kyla.

I Sverige är det så.

Men här krävs det ofta inte mycket komfortkyla i vanliga hus .... och om det krävs så är det en kort tid.

I vissa andra klimat är det inte lika lönsamt att isolera väggar. Skuggning och ytor som reflekterar solljus är mycekt viktigare!

Men läs här:

http://de.slideshare.net/AsmitaRawool/architecture-for-hot-and-humid-climate

Har oerhört svårt att se hur den kan bli dyrare att kyla ett välisolerat hus än ett dåligt isolerat hus.

Isolera taket är viktigt.

Men om man räknar på hela året är det delvis inte lönsamt att isolera väggar. I januari har man t.ex. 27 °C på dagarna och 15 °C på nätterna.

Här skriver de t.ex. att isolering inte ger någon nytta att isolera taket. Men de skriver här om byggnader utan aktiv kyla.

http://de.slideshare.net/AsmitaRawool/architecture-for-hot-and-humid-climate

Har oerhört svårt att se hur den kan bli dyrare att kyla ett välisolerat hus än ett dåligt isolerat hus.
Det är ungefär som att påstå att det är billigare att värma ett dåligt isolerat hus.

Det är så i t.ex. syd-öst Asien. Där byggs "lätta" och öppna hus.

I Afrika t.ex. kan det bli ganska kallt på nätterna. Där har man tunga byggnader med små öppningar/ fönster.

Grejen är den att tunga bättre isolerade byggnader har det svårare att kyla ut. Det Finns böcker kring detta. Tror arkitektur böcker behandlar detta ....

1 m2 fönster kan väl ge upp till 1 kW värme...
Så allt beror ju på fönsterytan, i Svenska hem är det ju överlag så välisolerat så kan man skärma av solvärmen så krävs inte mycket kyleffekt.

I norra Sverige kan man t.ex. komma fram att det väl finns ett kyleffektbehov, men att man kan kyla bort den med "frikyla" osv. .... man ska alltid göra en analys.

I vissa delar av världen kan det till och med vara nackdelaktigt om husen är välisolerade mht. kylbehovet! Sådana hus har delvis svårare att "kyla ut".
Som sagt spelar även stommen .... massan ... en stor roll.

1 m2 fönster kan väl ge upp till 1 kW värme...
Så allt beror ju på fönsterytan, i Svenska hem är det ju överlag så välisolerat så kan man skärma av solvärmen så krävs inte mycket kyleffekt.

Är inte riktigt med på " nja, troligt... " är något som inte stämmer med vad vi just nu förbrukar eller är det menat som något annat?

Om man gör en beräkning måste man exakt veta förutsättningarna .... exempelvis vilken temperatur man vill ha osv..

 Man kan ta fram förslag till exempelvis beställaren som den i sin tur godkänner .... eller kanske så har den egna förslag .... då måste man dokumentera det innan man startar med beräkningen.

Man kan också räkna med olika randvillkor och diskutera olika lastfall.

Ja, vad ska man svara till jockepocke ...

... en 3,5 kW enhet kan antigen klara att kyla 30 m² eller 60 m² 

att en 3,5 kW enhet klarar av att kyla 60 m² kan vara rimligt om man inte har allt för stora värmelaster eller solinstrålning respektive stora fönsterytor utan solskydd osv. ... t.ex. sovrum eller vardagsrum.

Man måste helt enkelt räkna på det 

Som jag skrev Ewald är det troligt att man använder tex spisen betydligt mindre sommartid, tror vi använt spisen 20 minuter igår och ingenting idag.
4 led lampor igång just nu
Led Tv är på.
Kaffe via kapselmaskin
Kyl och frys A++ igång

Så hos oss är det inte så mycket maskiner som alstrar värme för tillfället
Gissar på att söderväggen är lite som ett element fortfarande.

Men det skiljer sig troligen kopiöst mellan hushåll så ge förslag på effekt för kyldrift eller för den del värmedrift gäller det att få så mycket info som möjligt om alla förutsättningar för att komma så rätt som möjligt.

Nja, troligt ....

I princip är det alltid den som gör beräkningen och beställaren som måste definiera förutsättningar kring en byggnad. Det är mycket svårt respektive omöjligt att göra rätt om man inte vet förutsättningarna.

Det kan vara så att vissa tjejer ändå bakar kanelbullar även om det är varmt ute.
Det är alltid projektören och beställaren som måste definiera förutsättningar kring en byggnad respektive en lägenhet osv. ... annars kan det hända att hela kåken är feldimensionerad och det kan betyda att funktionen i slutänden inte uppfylls.

Om man däremot överdimensionerar systemet kan det bli extra kostnader i onödan för den som betalar och det kan även leda till mindre optimala driftförhållanden under brukskedet.

Det är alltid en beställare (som ibland kanske inte är så kunnig respektive insatt i det hela, kanske en privatperson) och en som projekterar som måste definiera förutsättningarna. I filen som jag bifogade i ett tidigare inlägg finns det bara förslag om vilka siffror man kan räkna med. Man kan alltid komma överens om något annat.

Så ja, det krävs en del information om det slutligen ska fungera optimalt!

Som jag skrev Ewald är det troligt att man använder tex spisen betydligt mindre sommartid, tror vi använt spisen 20 minuter igår och ingenting idag.
4 led lampor igång just nu
Led Tv är på.
Kaffe via kapselmaskin
Kyl och frys A++ igång

Så hos oss är det inte så mycket maskiner som alstrar värme för tillfället
Gissar på att söderväggen är lite som ett element fortfarande.

Men det skiljer sig troligen kopiöst mellan hushåll så ge förslag på effekt för kyldrift eller för den del värmedrift gäller det att få så mycket info som möjligt om alla förutsättningar för att komma så rätt som möjligt.

I privata bostäder är det nog inte så mycket elektronik och  tex spis som avger så mycket värme.
Man använder mindre ljuskällor för det är ljust ute, man använder troligen spisen mindre då det grillas en hel del och det blir en del kalla rätter i värmen.
Tror det tvättas mindre och istället för torkskåp/torktumlare så hängs tvätten ut.
Många sitter troligen även numera med små paddor/läsplattor som inte avger så mycket värme.

Kan vara att kyl och frys får jobba lite mer då man kanske hämtar någon pilsner och en och annan glass 

Rekommendationer - inre värmelaster (se bilaga)

Som du kan se är du snart uppe vid 3000 W (3 kW) om du t.ex. har en el spis som är i drift och en Kyl/fys Kombination och kanske nån kaffeautomat eller övriga mindre prylar till.

I privata bostäder är det nog inte så mycket elektronik och  tex spis som avger så mycket värme.
Man använder mindre ljuskällor för det är ljust ute, man använder troligen spisen mindre då det grillas en hel del och det blir en del kalla rätter i värmen.
Tror det tvättas mindre och istället för torkskåp/torktumlare så hängs tvätten ut.
Många sitter troligen även numera med små paddor/läsplattor som inte avger så mycket värme.

Kan vara att kyl och frys får jobba lite mer då man kanske hämtar någon pilsner och en och annan glass 

Det Finns rekommendationer och nyckeltal på vad man kan anta.

Spis: ca. 800 till 2400 W
kylskåp: ca. 370 till 450 W

Belysning i bostäder räknar man i regel eftersom man utgår att det finns en uteliggande solskydd/ solavskärmning och att den är neddragen när max. kyleffektbehovet uppstår. Bra solavskärmning kan minska strålningsintaget med ca. 85 %.

Får se om jag hittar en lista med rekommendationer om vad man kan anta för olika interna laster