Ämne: Kyl & Värmepumptekniker

[Weermland]

Hej!
Kommer fr.om HT2020 att börja läsa till Kyl&Värmepumptekniker via en YH.
Jättekul i sig att jag kom in. Dock är jag lite orolig för matten/fysiken och hur den står sig nu 10 år efter jag tagit studenten.

Har mailat lite med skolan och enligt dom så är det logisk matte typ A/1 lite matte 2/B samt Fysik 1 Termodynamik.

Har spenderar större delar av sommaren till att beta igenom matteboken. Dock är Fysik betydligt tuffare då jag blev tipsad att köra via fysikstugan.se

Så min fråga är, Ifall någon här har gått liknande utbildning lång tid efter gymnasiet och hur det var.

Mvh

[Weermland]

Värt att tillägga också är att jag dom senaste 6 åren har jobbat inom butik.

Innan det så jobbade jag som montör på ett värmepumpsföretag och det är dit jag vill komma tillbaka.
Så det är ingen supererfarenhet jag har.

[Rickard]

Kinnan har en utbildning som jag förstår garanterar kylcert klass 1 på en vecka.
Rätta mig gärna om jag har fel.

[Weermland]

Det har jag dålig koll på.
Den jag ska gå är 1.5 år via

https://www.studentum.se/skola/personal-skills/kyl-och-varmepumptekniker-stockholm-755205

Ifall nÃ¥gon har gÃ¥tt nÃ¥got liknande? Försöker lära mit själv Fysik 1 men det är ungefär lika lätt som att bita sig själv i nacken utan lärare 😂

[Carl N]

Kör du fast i matten eller fysiken så kan du alltid skaffa ett konto här och fråga, tror det är många på detta forum som har rätt bra koll.
Jag har själv hjälpt min äldsta dotter genom gymnasiematten.

[Weermland]

Fixat det nu

Jag har kört fast redan när det kommer till Termodynamik.

https://fysikstugan.se/termodynamik-fysik1-
sammanfattning/

Det är det jag har i studieväg.
Sen försöker jag mig på frågorna (Uppgifter:Termodynamik)

https://fysikstugan.se/uppgifter-fysik/uppgifter-fysik-1-termodynamik/

Men där kör det ihop sig nästan hela tiden. Har lite svårt för att koppla sambanden mellan frågan och ekvationer jag ska använda.

I matte så går det jättebra annars men just Fysiken kör ihop sig.

Enligt läraren ska vi inte pyssla så mycket med detta förrens åk 2 men jag vill ändå ha ett hum om hur jag ska bära mig åt för att förstå detta.

Ett exempel är : 14. Jonna vill bestämma c för glas. Hon värmer ett glas som väger 170 gram i ugnen
så att det blir 60,0 grader. Sen stoppar hon ner det i 600,0 gram vatten med
temperaturen 22,0°. Vattnets temperatur stiger då långsamt till 24,0°C. Vilket
värde får hon på specifika värmekapaciteten för glas?

[Carl N]

Ett exempel är : 14. Jonna vill bestämma c för glas. Hon värmer ett glas som väger 170 gram i ugnen
så att det blir 60,0 grader. Sen stoppar hon ner det i 600,0 gram vatten med
temperaturen 22,0°. Vattnets temperatur stiger då långsamt till 24,0°C. Vilket
värde får hon på specifika värmekapaciteten för glas?

I detta fallet vet vi att vi ska jämföra med vatten som har specifika värmen 4,1 kJ/(kg*K).
Vi får anta att ev energiförluster är försumbara.
Vi ska helt enkelt balansera energin så att den energi som glaset avger till vattnet stannar där:
Vattnets energiökning = 4,1 x 0,6 kg x (24-22 C) = 4,92 kJ
Glasets specifika värme = 4,92 kJ/(0,17 kg x (60-24 C))=0,804 kJ/(kg*K)

Svara sen med 3 värdesiffror då det är det som ges i uppgiften.

Ett knep för att kolla att man räknar rätt är enhetsanalys.
Svaret ska ha enheten kJ/(kg*K) så då ska energin vara över bråkstrecket medan vikt och temperaturen ska vara under.

[Weermland]

I detta fallet vet vi att vi ska jämföra med vatten som har specifika värmen 4,1 kJ/(kg*K).
Vi får anta att ev energiförluster är försumbara.
Vi ska helt enkelt balansera energin så att den energi som glaset avger till vattnet stannar där:
Vattnets energiökning = 4,1 x 0,6 kg x (24-22 C) = 4,92 kJ
Glasets specifika värme = 4,92 kJ/(0,17 kg x (60-24 C))=0,804 kJ/(kg*K)

Svara sen med 3 värdesiffror då det är det som ges i uppgiften.

Ett knep för att kolla att man räknar rätt är enhetsanalys.
Svaret ska ha enheten kJ/(kg*K) så då ska energin vara över bråkstrecket medan vikt och temperaturen ska vara under.

Tack så mycket! Jag hade räknat så dock hade jag skrivit : 4190*600*(24-22) dvs jag skrev i gram så de blev ju helt galet.

Men just i sånnahär fall så ska man först räkna ut vatten? (För där vet man den spec värmekap) för att senare ta resultatet av det för att räkna ut glas? Om jag fattar rätt.

[Weermland]

Har en fråga till.

Jag blir osäker på vart jag ska börja när det kommer sånnahär frågor:

. Linda ska koka te. Hon fyller i 1,3 liter 20-gradigt kranvatten i vattenkokaren.
a. Ungefär hur lång tid tar det innan vattnet kokar om vattenkokaren har
effekten 1200 W?
b. I praktiken tar det 6 minuter och 50 sekunder. Vilken verkningsgrad har
vattenkokaren?

på A så räknar jag. 4,1 x 1,5 x (20+100) / 1200 =0,615 svaret ska vara 6 min. är jag någorlunga på rätt spår?`

på B så har jag ingen aning hur jag ska bära mig åt.

[Carl N]

Om man analyserar enheterna så är t ex Joule = Wattsekund.
Så om specifika värmen anges i kJ/(kg*K) så måste du använda kW på effekten.

För att få ut ett svar i sekunder räknar man 4,1 x 1,3 x (100-20)/1,2 = 355 sekunder eller 5,9 minuter.
Tänk på att temperaturen alltid är en skillnad med minus, egentligen ska man räkna Kelvingrader, men räknar man skillnad så blir det samma med Celsius.

I b räknar du om tiden till sekunder, 6*60+50=410 sek.

Verkningsgraden är då 355/410= 87 %.

[Carl N]

Tack så mycket! Jag hade räknat så dock hade jag skrivit : 4190*600*(24-22) dvs jag skrev i gram så de blev ju helt galet.

Men just i sånnahär fall så ska man först räkna ut vatten? (För där vet man den spec värmekap) för att senare ta resultatet av det för att räkna ut glas? Om jag fattar rätt.

Kolla på enheterna, om specifik värme anges i kJ/(kg*K) så måste du använda kg på vikten.

Annars är det rätt, energin från glaset går över till vattnet så man räknar först ut hur mycket energi vattnet tar upp, den energin är sen lika med den som glaset avger.

[Capt.M]

Har lite svårt för att koppla sambanden mellan frågan och ekvationer jag ska använda.

I matte så går det jättebra annars men just Fysiken kör ihop sig.

Just det där tror jag är den springande punkten som gör att många uppfattar fysik som ett "svårt" ämne. Det lilla tankesteget mellan verklighet och beräkning blir aningen tydligare än i matematiken, eftersom man använder fysikaliska begrepp (effekt, specifik värme, ...) som man också måste lära sig. Själva beräkningarna är ju annars oftast enklare än i mattekurserna.

Tipset är därför att se till att verkligen förstå treenigheten storhet - mätetal - enhet, och när väl de storheter och enheter som är aktuella inte känns konstiga och jätteabstrakta längre så blir det plötsligt lätt att räkna på dem. Bäst är om man blir så förtrogen med dem att man gärna utför beräkningarna med bokstäver (~algebraiskt) och stoppar in siffror (mätetal) först i slutet.

Rent praktiskt kan ofta en hjälp för att förstå uppgiften vara att man skriver ned den med egna ord, gärna på ett strukturerat sätt med underrubriker som "Sökes", "Givet", "Från tabeller" osv.

Lycka till.

[Weermland]

Tusen tack för all hjälp!

Har varit lite för snabb när det kommer till att lösa problem och därav angett fel värde t.ex (1300g istället för kg 1,3)

Kommer absolut att kolla igenom forumet mer när skolstarten väl börjar.

Har spenderat hela sommaren med att läsa matte och dÃ¥ blir det lite frustrerande när fysiken inte alls är sÃ¥ självklar som t.ex en basic ekvation i en trött bok 😂

Håller gärna denna tråden vid liv utifall det är någon mer som ska plugga i höst eller senare och dyker på något problem

[Weermland]

Har en fråga till.

När der kommer till frågor som :
 "14. Jonna vill bestämma c för glas. Hon värmer ett glas som väger 170 gram i ugnen
så att det blir 60,0 grader. Sen stoppar hon ner det i 600,0 gram vatten med
temperaturen 22,0°. Vattnets temperatur stiger då långsamt till 24,0°C. Vilket
värde får hon på specifika värmekapaciteten"

Den har ja fått svar på men ifall det kommer liknande frågor.
Ska man alltid försöka lösa ut det man kan som i detta fall är 4,1*m* ?
För jag har svÃ¥rt att veta vet jag ska börja när det kommer till frÃ¥gor där jag inte har samtliga 3 dvs 4,1*m* ? Hoppas ni förstÃ¥r hur jag menar 😊

[Carl N]

Jag är inte säker på vad du frågar om men det kan t ex komma en fråga där man vet glasets specifika värme och vill veta vilken vikt glaset har?
Det tipset jag har och kommer tjata om är att kolla på enheterna, de ska ta ut varandra så att svaret får korrekt enhet.
Typ om det frågas om en vikt så är det nått fel om enheten på svaret inte blir i kg.
Alla andra enheter ska ta ut varandra typ så här: (kW*kg*K)/(kW*K)

Förstår du?

[Weermland]

Ja jag hänger med! Superbra beskrivet

Det jag syftade på var om jag får en fråga där jag vet vatten och temperaturskillanden och så ska jag få fram massan t.ex.

Hur man ska bära sig åt då?

[DonPablo]

Att montera värmepumpar kräver inte så mycket kylkunskap egentligen, det är när du ska börja felsöka och jobba med kyla som den biten kommer in. Förstå vad som händer i processen, och hur komponenter fungerar.
Har sett en luftvärmepumpsmontör med flera års erfarenhet, som skulle bygga ett släp med kyla för uthyrning. Ja installationen var inte vacker, släpbygget var inte vackert, kylmaskinen hade ingen termostat, så den slog aldrig av, pressostater var inte inkopplade på rätt sätt, och så vidare. Det är lätt att flarea två rör och skruva ihop, men när det kommer till funktion, då hade han inget att komma med.

[Weermland]

Hej!

Nu har jag pluggat ett litet tag och hittills har vi gått igenom kylsystem grundläggande.

Det jag behöver lite hjälp med är dom olika kompressor typerna med för/nackdelar.

-Hermetisk kompressor är väl den vanligaste inom t.ex kylskåp o mindre system. "Billig" ihopsvetsad liten risk för läckage. Svår att underhålla pga plåthöljet.

-semi/Hermetisk enda jag känner till om den är att den är dyrare, men lättare att göra service på?

-öppen är väl att den tar kyla från omgivningen men nackdelen är att sen inte kan justera temperaturen utan ytterligare arrangemang.

Sen har jag en till fråga angående överhettning i förångare, vad den bör vara? Det räknar man väl ut genom tempefterförångare- bar(a) temp?

Och i kondensorn bar(a)-tempefter?

Har tenta om 4 veckor angående just sånnahär frågor

Trevlig helg!

[Weermland]

Samt i vilka kylsystem dom tre olika varianterna används.
För det har ja jättesvÃ¥rt att förstÃ¥ 😅

[Carl N]

Hermetisk kompressor är väl att motorn är ihopbyggd med kompressorn så att köldmediet är i kontakt med motorlindningarna.
Själva kompressorn med motor är ihopsvetsad till en enhet.
Dessa används väl i de flesta villa-värmepumpar?

Semi-hermetisk innebär att motor och kompressor är ihopbyggda, men det går att skruva isär kompressorn.
Typ större industrimodeller brukar vara semihermetiska.

Öppen innebär att den finns en drivlina mellan motor och kompressor, typ axel, drivrem eller liknande.
I fordon som bilarnas AC och liknande används dessa.

[Weermland]

Hermetisk kompressor är väl att motorn är ihopbyggd med kompressorn så att köldmediet är i kontakt med motorlindningarna.
Själva kompressorn med motor är ihopsvetsad till en enhet.
Dessa används väl i de flesta villa-värmepumpar?

Semi-hermetisk innebär att motor och kompressor är ihopbyggda, men det går att skruva isär kompressorn.
Typ större industrimodeller brukar vara semihermetiska.

Öppen innebär att den finns en drivlina mellan motor och kompressor, typ axel, drivrem eller liknande.
I fordon som bilarnas AC och liknande används dessa.

Suveränt!
Vad är nackdelarna med dom tre alternativen?

[Carl N]

Jag tror det är en kostnadsfråga.
När storleken på anläggningen blir tillräckligt stor finns säkert en brytpunkt när det blir billigare att öppna och laga kompressorn än att byta.
Att öppna och laga en liten kompressor är troligen inte ekonomiskt.

Den öppna modellen kräver en extern drivning, det är mer praktiskt i t ex ett fordon där det redan finns en motor.

Annars vet jag nog inte...

[Weermland]

Efter att ha läst igenom boken Praktisk Kylteknik så visade det sig att det var en kostnadsfråga Så tusen tack!

Dock är jag helt lost på överhettning i Förångaren, vad det bör vara?
Enligt boken, +10, enligt google +5

Samt vad som händer om överhettning är för Hög/Låg

Om den är hög så tänker jag att expansionsventilen har svårt för att strypa flödet(?)
Och om den är för låg så har förångaren svårt att "koka" upp vätskan?

Men jag har ingen aning där.
Frågat läraren också via mail men där har jag inte fått något svar än.

[Carl N]

Min gissning är att boken har några år på nacken.
Jag tror att man vill ligga ganska lågt i överhettningen på förångaren, +5 C låter rimligt.
Värmepumpen tappar i effektivitet om med högre överhettning, men man vill inte att kompressorn får vätskeslag, risken ökar med lägre överhettning.
Kolla sid 40 här:

https://www.kylteknikern.com/LATHUND%2020090313.pdf

[Weermland]

Tjenare!

Nu är jag tillbaka men fler frågor.
Läser igenom boken Grundläggande Kylteknik.
Och nu har vi kommit till avsnittet om strypventiler.
Oavsett hur mycket jag läser så sätter det sig inte så som jag vill.

Då är det främst:
Handventil
Termisk expansionsventil, både med inte tryckytjämning och yttre
Automatisk strypventiler
Kapillärrör
Om någon kan förklara för/nackdelar och hur dom funkar.

Känner ju till termisk med bulben som mäter tryck utanför Förångaren.

Även om köldmedier. Har jag upptäckt är riktigt svårt, enda som riktigt satt sig är skillnader på zeotropiska och å zeotropiska köldmedier. Sammansättning av CHC och HCFC
Men sen vet jag inte vilka inom dom kategorierna som bidrar mer till ozonskiktet och växthuseffekten.
Samt vilka som är naturliga t.ex r717.
Om ni har några tips eller ännu bättre!

Läst någon utbildning gällande kylteknik.
Och vet lite vad som kan komma på tentor osv.

Har inga svårigheter annars kring vad alla ventiler och hur ett kylsystem funkar. Det är just domhär frågorna bara som är svåra.

Har även mailat lärarna men inte fått något svar om just domhär frågorna.
Trevlig helg

[Rickard]

Kan inte allt, men antar att "automatiska strypventiler" = elektronisk expansionsventil som styrs av tempgivare och en ställmotor.
Om mina antaganden är rätt så ger dessa den mest exakta styrningen och möjliggör att man ligger så nära optimum som möjligt när det gäller överhettningen - vilket i sin tur ger högre COP.
Kappilärrör är en fast mekanisk strypning som bara fungerar riktigt bra vid ett specifikt förhållande mellan kompressorns effekt, köldmedieflödet och temperaturerna i systemet.
Kort förklarat så blir effektiviteten sämre om man ligger "varmare eller kallare" än vad kappilärröret är optimerat för.

Termisk expansionsventil fungerar ungefär som en automatiskt elektronisk ventil, men eftersom den inte har en lika exakt styrning så blir effekten inte riktigt lika bra som med elektroniska ventiler.

Det finns mÃ¥nga här i forumet som kan mer än jag, och de brukar gilla att pÃ¥peka mina fel  , sÃ¥ jag förväntar mig att mitt svara skall antingen verifieras eller kullkastas, eller kompletteras av de som kan mer än jag.

[Weermland]

Hej alla!

Har nu betat av första tentan och det gick riktigt bra! mycket pga all den hjälpen som jag får här på forumet <3

Sitter nu och försöker mig på det här med Ellära. Där kommer vi ha varannan vecka praktiskt och varannan teoretisk.
Någon som har något tips för hur och vad som egentligen krävs just för den teoretiska delen? Har i nuläget kört endel tester hur man räknar ut Spänning/Ström/Resistans med hjälp utav Ohms lag.

Samt även Värmelära. Använder mig av böcker på Gleerups ( Ellära Teori & Praktik) Om någon har något mer tips så tar jag gärna emot det med tanke på att jag inte kommer ha alls mycket teori i skolan.

[Carl N]

Kommer ni räkna på fasförskjutning mm eller är det enkel "tvåtråds"-ellära?
Tvåtrådselektricitet kan sammanfatttas med följande formler:

U = spänning
I = ström
P = effekt
R = resistans

R=U/I=P/I²=U²/P
P=UxI=RxI²=U²/R

[Weermland]

Kommer ni räkna på fasförskjutning mm eller är det enkel "tvåtråds"-ellära?
Tvåtrådselektricitet kan sammanfatttas med följande formler:

U = spänning
I = ström
P = effekt
R = resistans

R=U/I=P/I²=U²/P
P=UxI=RxI²=U²/R

Tror det endast är tvåtrådslära med tanke på att vi bara gått igenom Ohms lag.
Det jag tycker är svårt är när det blir frågor som.
Ex:" ett element på 230 V 800w kopplas till 400V hur stor ström drar det och hur hög effekt ger det?" då räknar ja 800/230 för att få I=3,47A.
Sen tar jag U/I för att få Resistans för jag får anta att den är konstant.
Sedan tar jag U=400/R=66,28
I sin tur blir I=6,035A.

Efter det får jag ta 400*6,035= för att få P=2414W.
För att få fram set sista var väldigt krångligt. När det blir i så många steg.

Sen har jag svårt för att veta vad skillnaden blir kring g seriekoppling och parallellkoppling. Med strömmen och resistanserna.

Sen har jag en fråga till som jag inte har någon koll på:
Om man drar ut 25m lång skarvsladd (0,75m²) som kopplas in till 230V/2000W.
1Då ska jag räkna ut spänningsfall
2Effekt i kabeln
3Hur mycket effekt det blir kvar

Svårt att veta vart jag ska börja. Värt att tillägga är att vi bara haft en lektion om el. Så det är mycket självstudier.

Tack för all hjälp

[Carl N]

På den första
R = U²/P = 230²/800=66,125
P= U²/R = 400²/66,125= 2420 W.

Angående parallell och seriekoppling.
Ström = flöde av elektroner, jag brukar tänka att den delas upp mellan trådarna vid parallellkoppling.
Spänning = skillnad i potential = "höjdskillnad", den påverkas inte av serie/parallelkoppling av komponenterna.
Om spänningskällan parallellkopplas så ökar denna potential.
Resistans = strypning av elektronflödet, seriekoppling ökar strypningen medan parallelkoppling minskar strypningen.

PÃ¥ den sista saknas information.
Man måste veta resistansen i kablen.
Enligt grejer jag hittar pÃ¥ nätet är resistiviteten för koppar ca 0,0175 (Ohm x mm²)/m
Detta ger att sladdens R = 0,0175 /0,75 x 25 = 0,583 Ohm, resten fÃ¥r du räkna ut själv. 

[Weermland]

Tusen tack!
Det är riktigt svÃ¥rt pÃ¥ frÃ¥ga 2 med tanke pÃ¥ att jag inte fÃ¥r ut nÃ¥got värde knappt. DÃ¥ är de riktigt jobbigt att räkna ut 😅

Men jag tänkte på "R = U2/P = 2302/800=66,125"
Jag trodde man var tvungen till att ta P/U eftersom effekten är ett "större" värde än spänningen.

Men man får ta tvärtom?
Sen när det kommer till parallellt så får man dividera va?
Medans serie är det addition?
Sen använda ohms lag för resten?

Hur är det också när det gäller parallellt?
Att resistans ökar men strömmen minskar
Och när man räknar serie så är det
R=minskar
I=ökar

Och om jag fattar rätt på nästa.
Man tar r för materialet/tjockleken * längden.
Har jag förstått det rätt då?

[Carl N]

Nja, jag var nog lite flummig i min beskrivnig av parallell/seriell koppling.

Det som brukar vara konstant är spänningen.
Parallelkoppling av komponenter minskar resistans och ökar strömmen
Seriellkoppling av komponenter ökar resistans och minskar strömmen

Har man detta i huvudet så kan man sen använda reglerna för R.
Seriellkoppling R_tot = R₁+R₂..
Parallelkoppling R_tot = 1/(1/R₁+1/R₂...)

PÃ¥ den sista stämmer det, resistivitet, kolla vilken enheten är, men oftast är den i Ohm x mm²/m
Den kan även anges i Ohm x m, dÃ¥ fÃ¥r man räkna om tjockleken i m²

[Roland]

Men jag tänkte på "R = U2/P = 2302/800=66,125"
Jag trodde man var tvungen till att ta P/U eftersom effekten är ett "större" värde än spänningen.

Tänk på enheterna. Ohm är volt/ampere. 100 ohm betyder att det krävs en spänning på 100 V för att driva fram en ström på en A. Effekten P är volt x ampere. Då högra ledet i uttrycket ska ha samma enhet som vänstra ledet, dvs V/A måste högra ledet bli V x V/(V x A) = V/A.

P/U hade blivit V x A/ V = A, alltsÃ¥ strömmen genom motstÃ¥ndet. Beroende pÃ¥ vad man vill beräkna kan man ta vilken kombination som helst men man mÃ¥ste hÃ¥lla koll pÃ¥ vad man gör och det gör man enklast genom att kolla att det blir den önskade enheten. 

[Weermland]

Någon av er som gått utbildning till Kyl&Värmepumptekniker eller liknande?
För iochmed Covid läget nu så kommer vi inte ha några lektioner bortsett från labbarna.
Så det är svårt att veta vad jag ska fokusera på.

Har läst på om allt kring Trigonometri/Ohms lag/Serie-Parallel/Växel/Likström/Uppvärmning/Kostnader per KWh osv.
Vill mer fokusera på det som har med just ellära inom kylteknik har att göra.
Blivit väldigt rörigt när jag pluggar igenom allt och hälften av det sätter sig. Som jag kanske inte ens behöver.

Värt att tillägga är att det vi gjort hitills  pÃ¥ labbarna är att koppla ihop lampor till olika brytare. Tenta om drygt 4 veckor.

[TS Comfort AB]

Om jag minns rätt var det inte så mycket ellära, beror kanske på vilken kategori man tar.
Detta om du menar den korta kursen som är en vecka.

[Weermland]

Nja min kurs är på ca 6 veckor. Under dom här veckorna som varit hittills har vi endast gått igenom Storheter/enheter och Ohms lag under en enda teorilektion.

Sen har vi bara haft labbar en gång i veckan.
Har fått sammanlagt 4 uppgifter som har med parallel/seriekoppling, Uträkning av ström/spänningar/resistans samt Grundläggande värmelära.
Där det kommer frågor kring effekt och kostnad. Använder oss utav Gleerups digitala bok, men den går igenom allt som har med magnetism/transformatorer/ kondensator och mycket mycket mer.
Som jag inte ens vet ifall vi kommer att behöva.

[HBerggren]

Förståelsen kring kondensatorer är viktig skulle jag tro, i alla fall framöver i arbetet, kanske bra att kika på det redan nu.

Har du några instrument hemma? Du kan mäta förbrukning hemma på olika prylar med och utan förlängningskabel. Mäta spänningsfall över kabeln när den är inkopplad till en kaffebryggare eller hårfön eller något annat tungt. Hur många watt avger kabeln? Sen jämför resultatet med en lägre last. Observera resultaten.

Få ut watt på en pryl hemma från en tångampermeter och egen spänningsmätning.

[Weermland]

Nej det har jag inte. Men funderar på att köpa mig en voltmeter på t.ex Kjell. Det borde ju funka.

Sen angående spänningsfall är det att jag mäter närmast t.ex kaffebryggaren och sen mäter vid vägguttaget?
Vanligtvis 230V

Om jag har förstått det rätt så kan t.ex U vid bryggaren vara 20V och vid uttaget så kan de va 210V.
För dom sammanlagt ska väl bli 230?
Om jag inte har fått det helt om bakfoten.
Inte läst så mycket om spänningsfall i boken där tas det främst upp om effektivvärde Toppvärde *√2 och bottenvärde /√2.

[HBerggren]

Nej det har jag inte. Men funderar på att köpa mig en voltmeter på t.ex Kjell. Det borde ju funka.

Sen angående spänningsfall är det att jag mäter närmast t.ex kaffebryggaren och sen mäter vid vägguttaget?
Vanligtvis 230V

Om jag har förstått det rätt så kan t.ex U vid bryggaren vara 20V och vid uttaget så kan de va 210V.
För dom sammanlagt ska väl bli 230?
Om jag inte har fått det helt om bakfoten.
Inte läst så mycket om spänningsfall i boken där tas det främst upp om effektivvärde Toppvärde *√2 och bottenvärde /√2.

Japp det stämmer så som du misstänker.

Spänningsfall över kablar är egentligen "andra halvan" av räkna på olika resistanser vid olika areor på kablar i funktion av dess längd.
Lite bra att känna till vad som händer och varför.
Ohms lag är hjälpmedlet där.

4V ska vara godtagbart spänningsfall innan man behöver gå upp i area på fast installerade kablar. För friliggande gäller lite annat som jag inte minns, men ändå intressant att räkna på.

Du kan försiktigt skära upp en förlängningskabel och dra ut nollan eller fasen så den hänger utanför. Då kan du sätta tångampermetern där. Dra gärna ut 5-10 cm. Det får inte finnas någon skada på någon ledare från ingreppet.
Alternativt klipp av stickproppen, skala bort ytterhöljet från kabeln så isolerade ledarna blir innanför blir 20 cm. Sen montera universal stickpropp på dessa ledare, nu är det enkelt att använda tångamperemeter.
Bara för att bekräfta; inget letarmaterial får vara synligt.

En uppgift:
En last på 2250 W ansluts till en kabellängd på 35 meter. Ledarmaterialet är aluminium. Spänningen är 230V.
a) Vilken är den minsta kabelarea med hela sin längd som behövs för att inte överstiga 4V spänningsfall? Välj en vanligt förekommande area.

b) Utifrån svaret ovan, välj nu en area mindre utifrån standardstorlekarna. Hur lång kan kabeln bli innan spänningsfallet blir över 4V?

c) Med kabeln från svaret från b), hur lång får den lov att vara om du säker effekten till 500 W, före spänningsfall 4V inträffar?

Bonusuppgift:
Förklara hur en jordfelsbrytare fungerar.

[HBerggren]

Enkelt förklarat, Bonusuppgift:
Den ström som flyter in från en fas genom jordfelsbrytaren för att sedan komma tillbaka i några av de andra faserna eller nollan genom belastningen går då igenom jordfelsbrytaren från andra hållet. Detta resulterar i att summan av strömmarna tar ut varandra, summan blir alltså noll.
Läcker det ström till jord någonstans i anläggningen blir summan inte noll längre och brytaren löser då dess gränsvärdet överskrides.

Schhyyyyy, eleven som ska svara!  

[Weermland]

Riktigt bra frågor! Tyvärr vet jag inte hur jag ska bära mig åt kring längd och material på kabeln.

SÃ¥ redan där tappar jag 😅
Är det någon tabell jag ska följa?
Står inget i boken om det. Dock hörde jag med läraren idag och jag behöver mest lära mig inom teorin.

Seriekoppling/parallellkoppling/ohms lag/Skillnader på trefas/enfas/reaktiv effekt/aktiv effekt.
SÃ¥ de var lite tryggt att höra men om jag fÃ¥r lite tips kring kabeln där sÃ¥ ska ja absolut försöka lösa frÃ¥gan 😁

Vilket guldforum det här är 😊

[HBerggren]

Farligt att läsa när man inte har tid att svara, skickar två hjälpande copy paste:

Kabelns resistans beräknas med formeln:

R = (resistivitet x längd) / area

Resistiviteten hos koppar vid rumstemperatur (20° C) är ca: 0,018 ohm/mm2 per meter kabel. För aluminium är resistiviteten 0,028 ohm/mm2.

Hos både koppar och aluminium ökar resistiviteten med 0,4% per grad temperaturhöjning. Detta innebär att en för klent dimensionerad kabel som blir varm orsakar ytterligare förluster eftersom den högre temperaturen också innebär ökat motstånd i kabeln.


________



Lite formler:
Resistansen (R) = (Resistivitet x Längd) / Area.
Resistiviteten för koppar = 0,0175 ohm m/mm² vid 15°C.

Har ledaren arean (A) och längden (L) blir resistansen (R) vid 15°C
RL = 0,0175 x L / A.

D.v.s. 10 m av en 0,5 mm² kopparledare har vid 15°C resistansen RL=0,0175 x 10 / 0,5=0,35 ohm.

Man bör emellertid vara medveten om att resistiviteten ökar med 0,4% per grad temperaturhöjning,
d.v.s. med 40% vid en temperaturhöjning om 100°C.
Samma ledare har vid 115°C resistansen RL = 1,4 x 0,35 ohm = 0,49 ohm.

Vill man veta spänningsfallet (UL) i ledaren får man multiplicera med strömmen
(I) i ledaren UL = RL x I.

D.v.s. vid 5 A i ledaren i exemplet ovan blir spänningsfallet UL = 0,35 x 5 = 1,75 V.

Hur kan man veta hur stor ström som kommer att gå i ledaren ?
Skulle man ansluta ledaren till båda polerna i en spänningskälla på U Volt blir naturligtvis
spänningsfallet i ledaren (UL) = U och strömmen I = U / R.
D.v.s. med ledaren enligt exemplet ansluten till 230 V skulle strömmen
(I) bli I = 230 / 0,35 = 657 A.

Få spänningskällor skulle dock förmå att leverera denna ström (eller säkringen skulle gå). Om vi ändå skulle
ha en sådan spänningskälla skulle ledaren bli mycket varm och resistansen skulle därför öka betydligt och det
skulle därmed gå mindre ström. I detta exempel skulle förmodligen ledaren smälta.

Nu är det dock vanligen så att man med två stycken ledare ansluter en apparat till spänningskällan.
På apparaten står det vanligen vilken effekt (P) den drar vid märkspänning (U).
Ur formeln P = U x I får man då reda på hur mycket ström (I) som går genom apparaten
och därmed också genom ledarna.

Genom en apparat på 2300 W går det alltså 2300 / 230 = 10 A vid märkspänningen 230 V.

[Weermland]

Riktigt bra förklarat!

Så resistansen i kabeln är resisitivitet * längd/Area.
Om jag sedan ska räkna ut resistansen i det den är kopplat till.
T.ex 2000/230=8,69 A
230/8,69=26 ohm

Om jag måste få ut totalen. Ska jag "seriekopplat" dom båda resistanserna då Rtot?
Eller ska dom parallellkopplas då?
Jag löser uppgifterna imorgon så får vi se om jag förstått det rätt med förklaringarna här. Tusen tack!

[HBerggren]

Det blir i serie med förbrukaren. Sen ska kabeln räknas dubbelt, eftersom det går en ledare till förbrukaren och en ledare tillbaka.

Så uppgiften ska bli som en serie med 3 olika resistorer, efter man räknat ut sina resistanser.

Jag tycker det är en bra övningsuppgift, lite åt det tunga hållet kanske, men intressanta resultat att titta på.

Syftet med uppgiften är att förstå om man kan ersätta en kabel med något man råkar ha, som kanske har en annan area. T ex jour lördag kväll.
Eller för att avgöra om en jättelång matarkabel på en nyinstallerad pump som vägrar fungera, om det kan vara problemet.

Att jag valde aluminium som ledarmaterial var för att visa att det var en annan resistans per längd än koppar som är det vanligaste.

[Weermland]

Sådär!

Nu har jag försökt mig på detta med lite knep och knåp.
Vet inte om jag har gjort det rätt men jag tänkte såhär.

Du skrev Spänningsfallet inte får överstiga 4V, Då tänkte jag 234V som max. Skulle kanske tänkt 236 men du får rätta mig isånnafall.

a) Då tog jag först.0,028 x35/5mm2=0,196 ohm x2=0,392
2250W/230V=9,78A
230V/9,78A=23,51 ohm
Rtot=r1+r2=0,392+23,51=23,902ohm
23,902 x 9,78=233,76 V

På B så har jag exprimenterat för att få ungefär samma svar dvs inte överstiga 234V
b) 0,028x55/9=0,171x2=0,34+23,51=23,85x9,78=233,27

C vet jag inte hur jag ska tackla riktigt.
och bonus.
Om jag inte har fattat det fel så mäter jordfelsbrytaren strömmarna mellan neutralledaren och fasledaren och om den överstiger det förinställda värdet så bryter jordfelsbrytaren strömmen.

Ungefär som en högtryckspressostat i ett kylsystem

Rätta mig gärna om jag har fel nu, lite svårt det här för jag har inte gjort några sånnahär tester innan men det är bara nyttigt så att jag lär mig

[HBerggren]

Kanon! Det är bra att sitta ner och fundera sig fram!

Det här är så typiskt mig, jag gör skrivfel och blir ordblind om vartannat.. Fel på följande:
a)  Jag har klantat mig och blandat ihop det med 4 V spänningsfall, 4 % är det som gäller om man vill relatera till nÃ¥gon branschregel.
b)  "Mindre" ska ha varit "större".


Det har blivit ett litet missförstånd kring spänningsfall. Kika bilagan nu och läs vidare sen.

Spänningsfall är lite som namnet antyder, ett fall, att man förlorar något längs vägen eller liknande.
På bilden syns det att spänningsfallet är högre desto sämre ledare det är, dvs mer av tillgänglig spänning kommer "fastna" där istället för komma dit man kanske tänkt sig.

I bilden ser man att summan blir 9 V trots det är ganska stort spänningsfall över en komponent.
Med andra ord, spänningen i exemplet kan aldrig bli över vad källan har.



Det går lösa uppgiften på många olika sätt, jag gjorde så här:

a) En last på 2250 W ansluts till en kabellängd på 35 meter. Ledarmaterialet är aluminium. Spänningen är 230V.
Vilken är den minsta kabelarea med hela sin längd som behövs för att inte överstiga 4V spänningsfall? Välj en vanligt förekommande area.

De vanliga areorna som är rimliga för denna typ av last är 1,5 mm2, 2,5 mm2 och 4 mm2.
Spänningen är 230 V.
Spänningsfallet i kabeln får vara 4 %: 230 * 0,04 = 9,2 V
Spänningsfallet är fördelat på fas och nolla, det betyder att kabeln till lasten och kabeln från lasten får halva spänningsfallet var. 9,2 / 2 = 4,6 V
Spänningen över lasten är 4 % under källan: 230 * 0,96 = 220,8 V

Spänningen över lasten är då 220,8 V och effekten är enligt frågan 2250 W.
Nu vill jag veta strömmen för att kunna beräkna spänningsfallet över kabeln.

I = P / U
2250 / 220,8 = 10,19 A

Nu väljer jag att inte krångla till det allt för mycket med effektiva formler. Ser man vad man gör så lär man sig mer.
Nu är det dags för ledningarnas resistans:

Resistansen = resistivitet x längd) / area
Resistivitet aluminium = 0,028 ohm/mm2

Jag gjorde en uträkning per kabelarea vid uppgiftens längd (35 m):

0,65 ohm = 0,028 x 35 / 1,5
0,39 ohm = 0,028 x 35 / 2,5
0,245 ohm = 0,028 x 35 / 4

Nu kan man testa vilket spänningsfall varje kabellängd ger. Ampere är lika i hela kretsen.
U = R * I

(1,5 mm2)   0,65 * 10,19 = 6,62 V
(2,5 mm2)   0,39 * 10,19 = 3,97 V
(4 mm2)      0,245 * 10,19 = 2,50 V

Denna siffran ska vara 4,6 V eller bättre per ledare som räknats ut tidigare. (Desto lägre desto bättre. Men en onödigt rejäl kabel blir för dyr).

Svar: Först vid 2,5 mm2 aluminiumledare klarar kabeln kravet för spänningsfall 4 %.

Det finns lite detaljer att "peta" på i uppgiften, det är jag medveten om. Men det är inte så det påverkar kabelvalet.



b) Utifrån svaret ovan, välj nu en area större utifrån standardstorlekarna. Hur lång kan kabeln bli innan spänningsfallet blir över 4 V?

4 mm2 ledare är den som är större.
Vad har den för längd när spänningsfallet är 4%?

Resistansen (R) = (Resistivitet x Längd) / Area
Resistivitet aluminium = 0,028 ohm/mm2

Kikar man på det ovanför så finns allt utom längd. Ja, resistansen som svaret ska bli har vi egentligen, den behöver bara plockas fram:

Spänningen är 230 V.
Spänningsfallet i kabeln får vara 4 %: 230 * 0,04 = 9,2 V
Spänningsfallet är fördelat på fas och nolla, det betyder att kabeln till lasten och kabeln från lasten får halva spänningsfallet var. 9,2 / 2 = 4,6 V
Spänningen över lasten är 4 % under källan: 230 * 0,96 = 220,8 V
A = 10,19A
Ampere är lika i hela kretsen.

R = U / I

4,6 / 10,19 = 0,45 ohm


Nu är det dags för kabelresistansformeln igen:

Resistansen (R) = (resistivitet x längd) / area

Resistansen är känd, längden är okänd. Gör om formeln:

Längd = (resistansen * area) / resistivitet

0,45 * 4 / 0,028 = 64

Svar: 64 meter


c) Med kabeln från svaret från b), hur lång får den lov att vara om du sänker effekten till 500 W, före spänningsfall 4 V inträffar?

Det blir egentligen bara repetition, bara intressant att se hur kraven på kabel förändras.

I = P / U
500.0 / 220,8 = 2,264 A

R = U / I

4,6 / 2,264 = 2,032 ohm

Längd = (resistansen * area) / resistivitet

2,032 * 4 / 0,028 = 290,3

Svar: 290 meter


Hoppas detta stämmer!

Om du vill testa lite själv så kan du byta material till koppar, då blir nästan alla siffror nya.

Jordfelsbytare: Stämmer fint! Vad är utlösningsvillkoret i milliampere och tid? Vad kan det bero på att den löser ut med inte säkringarna? (Vad ska du leta efter för orsak?)

Jag vet inte riktig, men tycker inte högtryckspressostatliknelsen är nära nog. Tror det är bättre att förstå de enskildas funktion egentligen.
Löser högtrycket på en A/C så har utedelen svårt att bli av med värmen, säkert flera möjliga anledningar.

[Weermland]

Nu begriper jag! Väldigt bra och utförligt svar så att jag fattade
Angående Jordfelsbrytare där så är det väl 30 mA eller mindre som ska utlösas på 0,3s om den funkar korrekt.

[HBerggren]

Mycket som hänger ihop, hoppas det är något som kändes igen i enskilda fall, bara att man nu behövde använda formler i serie.

Använder man det praktiskt så har man fler saker tillgängligt och på så vis kan göra en dubbelkoll med bara en formel.
Hoppas du reflekterade över (skrev inte detta, visade bara motsatsen) att en olastad kabel ger samma spänning som källan. Medan en lastad kabel ger spänningsfall.
Det fenomenet kan störa felsökning i fält. Syns spänningen så är det inte säkert det finns någon spänning alls när normal last är tillkopplad pga kontaktsvårigheter, dåliga kontaktorer eller liknande.

Stämmer fint!

Kika lite på HVACRVIDEOS om du vill se lite problemlösning. Nästan bara A/C-grejer men ändå kul att titta på. Han brukar beskriva en hel del om kylkretsen, det elektriska under arbetet, lite resonemang och ibland lite mer i slutet av filmen. Kanske går snappa upp något nytt. Två nya filmer i veckan. https://www.youtube.com/c/HVACRVIDEOS

[Weermland]

Nu är tentan skriver och det kändes rätt okej. Fick faktiskt en fråga angående just spänningsfall i kavlar samt utvecklad spänning.
Hade inte klarat den utan hjälpen här.

Nu har vi börjat med zeotropiska köldmedier och läsa av i diagram.
En sak som jag dock inte förstått.
För man brukar ju numrera efter 1-2Kompressor. 2-3Kondensor. 3-4 expansionsventil samt 4-1 Förångare.
Ska bl.a pricka i när gasen/vätskad är mättad. Samt underkylning/överhettning.

Är inte underkylning i vätskan vara vid mitten av linjen? Samt att när vätskan är mättad brukar väl vara strax efter KD delen? Eller har jag fått det om bakfoten?

[Weermland]

Hej igen!

Nu har jag fastnat lite kring log pH diagram. Har fått en fråga som lyder beräkna erhållna värmeeffekten från kondensorns som är 5,2kW. CosV=5,56.
Enligt läraren så skulle jag räkna ut cosv trots att det står på frågan. Jag ritade ut o mätte upp h2-h3=190 kj/kg och kompressorns arbete hwis=35.

Jag undrar helt enkelt vad värmeeffekten är? Utav dom här. Värmefaktor och köld kan jag räkna ut men värmeeffekt.
Känns ologiskt att det skulle vara cosv men det kanske stämmer 😅

[DonPablo]

värmeeffekten är kompressorns arbete plus kondensoreffekten

[Weermland]

Så om entalpin i KD är 195 Kj/kg, i Kompressor 35 och förångaren 160.

Blir det alltså 195+35 då? Inte multiplikation?
Och eftersom de är kj/kg. Blir det i W eller kW?
På en annan fråga så var kyleffekten Förångarens effekt * CosK. Kan de va rimligt?

[Roland]

SÃ¥ här ser jag det: 

Värmeeffekt = Kompressoreffekt + Förångareffekt

eller om man så vill

Kondensoreffekt = Kompressoreffekt + Förångareffekt

Värmeeffekten är alltså densamma som kondensoreffekten. Det är ju från kondensorn man tar ut värmen.

I det här fallet kan värmeeffekten inte bli 195 + 35 för då har man räknat kompressoreffekten två gånger utan den blir 195 kJ/kg som egentligen inte är en effekt utan entalpidifferens per kg köldmedium. För att få värmeeffekten i kW måste man multiplicera med köldmedieflödet i kg/s: kJ/kg x kg/s = kJ/s = kW.

Inte multiplikation?

Tänk pÃ¥ enheterna. Adderar man en entalpidifferens i kJ/kg till en annan entalpidifferens i kJ/kg blir enheten fortfarande kJ/kg. Multiplicerar man blir det kJ²/kg² som inte betyder nÃ¥got alls. Det gäller generellt. Adderar man tvÃ¥ sträckor med enheten meter blir det fortfarande meter. Mulitplicerar man fÃ¥r man i bästa fall, om det gäller kvadrater eller rektanglar, en yta i kvadratmeter, i värsta fall nÃ¥got meningslöst.

[Weermland]

Då fattar jag! Men då är frågan vilket jag ska använda på volymiteten? Är det när linjen skär in i punkt 2 (då det börjar kondensera) eller i punkt 3 (då den kondenserat klart och allt är vätska)

[Weermland]

Kollade precis i mitt häfte och det blir ju kj/kg * volymitet m³/kg i P1 då? Är jag på rätt spår

[Weermland]

Hej och Gott nytt år!

Jag fick väldigt bra betyg på logaritmer tentan. Och ska nu påbörja fördjupning om värmepumpar generellt.
Det vill säga skillnader på Bergvärme/ytgrundsvärmepump/luft/luft etc.
Vet ni vart jag kan hitta information angående alla olika värmepumpar som finns?
Kursen drar inte igång förrens 7/1 men jag vill vara ute i god tid då jag och sambon också funderar på att bygga hus till sommaren.

Det jag vet hitills är att
Uteluftvärmepumpar:
Behöver eldrivet befintligt distributionssystem ( bortsett från vatten/luft)
Inte lika effektiva som Berg/yt/sjö värmepumpar
billigare
men funkar främst vid låg värme och inte lika effektiva vid minusgrader
Värmer luften inomhus (luft/vatten ger även varmvatten)
Från/Luft tar värme utifrån till inne i huset (återvinner mellan kök/badrum m.m)

medans
Berg/Yt/Sjö
Ger mer stabil värme året om
längre livslängd
vattenburet distributionssystem
för hus med ett högre värmebehov
MEN behöver ha närhet till berg/sjö/stor tomt för nedgrävning av kollektorslang.

Har kollat på youtube men där är det mest installationsfilmer som jag inte behöver nu, det lär jag mig från labb

[Weermland]

Hej!
Det har snart gått två terminer utav plugg och jag skulle vilja fördjupa mig inom Dimensionering utav Värmepumpar. Har Lundagrossistens VVS Kunskap 2 där det gås igenom på en sida. Någon som vet något program där jag kan dimensionera? Det jag har gjort i skolan är mest att räkna ut kyleffektsbehov/Isolering/ och på VVS beräkna luftflöde i bostad. Vet ej om man kan applicera dom kunskaperna när man dimensionerar

[Kallekalle123]

Kinnan har en utbildning som jag förstår garanterar kylcert klass 1 på en vecka.
Rätta mig gärna om jag har fel.

Det verkar fortfarande stämma. Men vad innebär det egentligen? Kan man utan förkunskaper valsa in och fixa kylcert och sen serva/sätta upp värmepumpar utan annan utbildning?

[Rickard]

Jag kan inte tolka det på annat sätt, sen måste ju företaget som man jobbar åt vara certifierat, med rätt verktyg, materiellista och så vidare.
Det finns ju en anledning att det sker mycket dåliga installationer.
Å andra sidan är jag inte mycket för överdrivna krav på utbildning heller, det är ju inte rymdteknologi vi talar om - som regel räcker det med vanlig erfarenhet, sunt förnuft och lite utbildning för att man kan bli en bra yrkesman.
Intresse, yrkesstolthet och viljan att bli duktig är den viktigaste drivkraften, de som skiter i vad de håller på med blir aldrig bra, hur än mycket utbildning de skaffar sig.

[HBerggren]

F-certifikat är inget bevis på yrkesskicklighet. Men för att göra alla tre proven krävs det lite av varje. Men praktiska provet tror jag ingen klarar utan att ha stått en stund och arbetat med en kylmaskin innan. Teorin tar ändå lite tid att plöja ner också.
1 vecka kan gå om man har läst riktigt ordentligt innan.