Ämne: Dimensionering av jordkollektor

[Rickard]

Din tolkning är nog inte helt korrekt...
Om det är som du säger så kan du nog räkna bort den del av kompressoreffekten som går till garagedelen.
Det ställs kanske lägre krav på ett garage än ett nytt bostadshus och därför får du kanske inte räkna med garaget, för då skulle du kunna snika på husets isolering och ändå klara kraven.

Jag spekulerar dock bara...
Men jag har svårt att tro att reglementet hindrar att köra bergvärme i både bostadshus och garage!

//Micke

Nya hus byggs ofta utan garage för att kunna klara normen, man måste räkna in energibehovet i husets energikalkyl, men får inte räkna in ytan i underlaget, dit får man bara räkna bostadsyta.
För att komma runt detta kanske du kan bygga ett "kallgarage" och överdimensionera värmepumpen för huset lite, det påverkar ju inte maxeffekten så mycket att du kommer över gränsen för ditt maximala effektbehov/m2.

[knauer]

Jag har tänkt mig en poolstorlek på 8x4m, djup 1.5m.

Rationalen för att investera i en jordvärmepumpanläggning baseras på att
utgrävning av tomt för kollektor kommer att vara väldigt låg tack vare kontakter.
Men dessa förbannade BBR16 regler vid nybygge gör ju det hela så komplicerat .
Efter två år kommer man ju att utföra energiberäkningar på huset och frågan är
om jag klarar kravet 55 kWh/m2/år. Betänk uppvärmning av 70m2 garage (garaget
välisolerat: 200mm cellplast i grunden, 95 mm isolering i väggar). samt pool. Detta
verkar ju en helt omöjlig ekvation att lösa. En lösning skulle möjligtvis kunna vara
om man kan mäta förbrukningen separat för hus, garage samt pool...

Nu gör jag en 180 graders svängning och jag ber uppriktigt om ursäkt för att jag
har missat detta med BBR16. Vad tror panelen om följande förslag:
jag accepterar Nibe F750 som primär uppvärmnings och ventilationskälla. Isället investerar
jag i en luft-luft värmepump. Kan man koppla in en sådan VP så att den underhållsvärmer
garage/förråd under vintern för att sedan på senvåren och sommaren jobba på att värma min pool?
Tilläggas kan att avståndet mellan garage och pool kommer att vara ca 4m.

[Rickard]

En billig lösning skulle kunna vara den minsta Nibe eller CTC jordvärmepumpen utan inbyggd vvb, eller Sfinxs Solars 6 eller 9 kW dito (kina), sätt den i garaget med egen kollektor, och värm garage på vintern och poolen på sommaren.
Om du köper en bra täckning till poolen kan 5-6 kW räcka för att hålla poolen varm.
Isolera även poolen utvändigt om du har möjlighet.
En värmepump som klarar poolen utan problem kan bli "för" stor för garaget, så en volymtank på ett par hundra liter kan vara en stor fördel, t.e.x en begagnad varmvattenberedare.

[vbkvbk]

Tjena!

Ni menar att det (beroende på husets storlek) tex:
Ok enligt reglerna: Köra garaget på direktverkande el 3kW + huset 2kw bergvärme => Förbrukning 5kW.
Ej ok enligt reglerna: Köra garaget på husetsbergvärme 1kW + huset 2kW bergvärme => Förbrukning 3kW.

Har jag tolkat er fel?
Har ni verkligen tolkat reglerna rätt?
Eller är reglerna så korkade att man inte ska följa dem?
Det låter i alla fall i mina öron för dumt för att det ska vara sant!

//Micke

[Rickard]

Om jag fattat det hela rätt skall man mäta förbrukningen på värmekällan för huset, alltså värme och tappvarmvatten, som det levererats/installerats vid byggnationen.
De kan ju aldrig kontrollera om det är en serverstation eller en elradiator som drar ström i garaget...
Ja, många regler är tyvärr så korkade att man måste vara kreativ för att ta sig runt dem.

Fördelen med reglerna är väl i princip bara att hustillverkarna inte kan installera anläggningar som inte uppfyller kraven, vad du själv gör med huset därefter får de nog svårt att kontrollera på ett effektivt sätt.

[vbkvbk]

Jag har ändock svårt att tro att reglementet förbjuder bergvärmepump för uppvärmning av garaget och istället premierar andra mer energikrävande värmesätt. Skulle det vara så, så antar jag bara att det är ett bevis på att reglementet inte är uppdaterat/följer utvecklingen.
Det är ju snudd tjänstefel att göra en sådan vansinnig installation som är negativt både ur energi, miljö och plånbokens synpunkt.
Jag skulle då aldrig välja de lösningar som ni beskriver för att komma runt ett reglemente (dock kan det finnas andra aspekter tex arbetsinsats/installationskostnad som kan göra en annan lösning mer optimal, men det är en annan sak).
Funkar inte reglementen så får man ta till sunt förnuft!
Man får se det som utveckling att inte följa ett korkat reglemente, om man alltid gör som någon annan gjort så hade utvecklingen stått stilla.

Någon som kan ge en hänvisning där man kan läsa om detta?

//Micke

[Rickard]

http://webtjanst.boverket.se/boverket/rattsinfoweb/vault/BBR/PDF/BFS2008-20BBR16.pdf

[vbkvbk]

En snabbkoll ger följande:

Det finns en massa undantag när dessa regler inte gäller. Men om vi utgår ifrån att de gäller så finns följande:

Hushållsenergi inräknas inte.

Area för garage,
inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad
än garage, inräknas inte.

Min tolkning: Garage i bostadshuset ska inte räknas i arean, men en extern byggnad/garage ska räknas som en egen byggnad.

Den energi som, vid normalt brukande, under ett
normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd
köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla,
tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi.

Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas
av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs
för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat,
tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens
maximala effektbehov föreligger.

Min tolkning:
Alla byggnader räknas (inklusive externt garage) var för sig.
Energi som går via en byggnad till en annan är ju inte energi som behövs för att värma byggnaden i fråga utan den energin som skickas ut i kulverten ska räknas på mottagarbyggnadens effektbehov..
Dvs energi som fortsätter "förbi" och ut i kulverten ska räknas på den andra byggnaden (=externt garage).

Utöver det tas det även upp vad som gäller när energi distribueras till en byggnad via en kulvert.

Dvs jag kan inte tolka det annat än:
1. Att en extern byggnad (=externt garage över 50kvm) 50kvm berörs och ska räknas som en egen byggnad/ area.
2. Om inte det skulle räcka så finns alltid undantaget som garanterat berättigar att värma ett garage med bergvärme.

Mer elenergi och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2b kan godtas om särskilda
förhållanden föreligger.

Dvs jag skulle inte ur reglemente synpunkt  tveka att använda bergvärme+kulvert för att värma ett garage.

[vbkvbk]

Jag tolkar det också att om man har externt garage + bostadshus + bergvärme + kulvert så skulle i mitt fall bergvärme pumpen få förbruka maximalt 5.5kW per byggnad dvs totalt 11kW skulle pumpens ineffekt få vara enligt det.

Kör så det ryker!

//Micke