Ad
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 11 januari 2008, 22:46:40 »

Hm, har kört X15 genom min lilla tempsimulator (två års (04-06) entimmesvärden för utetemp i Stockholm o lite annat.) Får 99,9 % energiteckningsgrad, det i kombination med effektivare pumpar gör att årsvärmefaktorn i min kalkyl, blir en tiondel bättre än Thoren som var ledaren hittills. Klart intressant o ballare teknik oxå :D
Ska finkalkylera lite.

Tips på bra priser ngn stans för en lös enhet, har borrare o allt annat kontrakterat?

Anders
Skrivet av: Tony B
« skrivet: 11 januari 2008, 22:17:13 »

Ja IVT kanske är bra, men jag blir alltid lite misstänksam mot företag som verkar ha jobbat mer med designen av lådan på VPn än vad det finns hårda data o tekniska fakta på hemsidan.

Har du tillgång/vet var det finns lite mer tekniska manualer? Pumpar? Effekter, COP vid olika temperaturer, effekt vid 65 grader? OSV, Ett pumpdiagram vore ju bäst, dvs COP vid olika avgiven effekt o ingånde KB. Det finns en systemhandbok men dit måste man logga in. De verkar dölja ngt  :)

Jmf med NIBEs sidor som har kopplingsschemor o mkt mer teknisk info, men även blajjbroschurer från säljavdelningen.

Anders



Jag förordar inte IVT. Det är ett val som man själv måste ta.
Jag har inloggningen men det som finns där är inkopplingsförslag för fastighetsvärmepumparna.

Har du tillgång/vet var det finns lite mer tekniska manualer? Pumpar? Effekter, COP vid olika temperaturer, effekt vid 65 grader? OSV, Ett pumpdiagram vore ju bäst, dvs COP vid olika avgiven effekt o ingånde KB.
När det gäller ovanstående så är det att ringa din tilltänkta leverantör eller kontakta IVT direkt vilket jag gjorde.
Det som finns på hemsida är lite av det populärvetenskapliga grejerna samt du kan ta ner installations och kund doken.
MVH
Tony
Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 11 januari 2008, 21:20:51 »

Ja IVT kanske är bra, men jag blir alltid lite misstänksam mot företag som verkar ha jobbat mer med designen av lådan på VPn än vad det finns hårda data o tekniska fakta på hemsidan.

Har du tillgång/vet var det finns lite mer tekniska manualer? Pumpar? Effekter, COP vid olika temperaturer, effekt vid 65 grader? OSV, Ett pumpdiagram vore ju bäst, dvs COP vid olika avgiven effekt o ingånde KB. Det finns en systemhandbok men dit måste man logga in. De verkar dölja ngt  :)

Jmf med NIBEs sidor som har kopplingsschemor o mkt mer teknisk info, men även blajjbroschurer från säljavdelningen.

Anders

Skrivet av: Tony B
« skrivet: 11 januari 2008, 20:58:22 »

Hej
Japp ESBE BIV 22 är det, om jag inte missminner mig så är det kv 4,3 vilket jag inte fattar vad det innebär, jag antar att det är ngn sorts flödesmotstånd. Jag ringde o snackde med ngn shuntgubbe på ESBE som satt det var tillräckligt. jag har för mig att det var 1 % läckage, jag antog att de menar läckage mellan anslutningarna o inte ut i rummet?

60000 pix, tja det är ju ungefär samma som för thoren 13 som jag spanat in. Man kanske borde överväga det.

Vilka var de huvudsakliga argumenten för x 15, som du ser det? Jämfört med tex Nibe 1250?

MVH
Anders



KV 4,3 betyder att 4,3 m3 vatten i timmen kan passera ventilen vid ett tryckfall på 1 bar.
1% i läckage är inte så farligt. Men räkna på ditt flöde så ser du vad det blir. Alltså läckage mellan portarna internt i ventilen.

Nibe 1250 var inte ett alternativ på grund av inbyggd vvb.
Kraven var frekvensreglerad kompressor
Storleken omkring 15 kw
Frekvensreglerade pumpar
Helst ingen styrning inbyggd.

VBpumpen är fast 2 stegs reglering. Kommer nog att byta den senare.
Styrning gick inte att komma ifrån utan i dag så tror VP att den bestämmer men så är inte fallet. Det finns en överordnad reglering som styr. Svårt att förklara detta.
Niben har en sak som är bra och det är regleringsmöjligheter av en sep. shuntgrupp.
MVH
Tony

Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 11 januari 2008, 20:36:46 »

Hej
Japp ESBE BIV 22 är det, om jag inte missminner mig så är det kv 4,3 vilket jag inte fattar vad det innebär, jag antar att det är ngn sorts flödesmotstånd. Jag ringde o snackde med ngn shuntgubbe på ESBE som satt det var tillräckligt. jag har för mig att det var 1 % läckage, jag antog att de menar läckage mellan anslutningarna o inte ut i rummet?

60000 pix, tja det är ju ungefär samma som för thoren 13 som jag spanat in. Man kanske borde överväga det.

Vilka var de huvudsakliga argumenten för x 15, som du ser det? Jämfört med tex Nibe 1250?

MVH
Anders

Skrivet av: Tony B
« skrivet: 11 januari 2008, 20:15:44 »

Hej Anders

Mina erfarenheter av shuntar , blandningsventiler etc är inte de bästa. ( Mestadels industrivarianter)
Problemet är att de aldrig är täta utan har ett lite läckage.
Jag antar att det är ESBE nya du tänker på.  Den har jag aldrig testat.

Be Esbe att de ska skicka rapporten om deras interna test över ventilen samt vilka kv värde ventilen har över sina portar.
Be de också garantera tätheten eller så ska de tala om vilken norm som ventilen följer.
Vet vi normen så kan vi läsa ut det maximala läckaget. (teroretiska)

X15 kostar en slant  cirka 60000:- inkl moms

Jag tar en titt på ditt andra inlägg.
MVH

Tony



Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 10 januari 2008, 22:55:15 »

Tack -
P21 Sannerligen imponerande.

Endast COP nä, det ska ju vara roliga saker, X15 verkar vara cool, men vad kostar den, är den inte dyr den där rackern?

Du som verkar ha huvudet på skaft, Vad tror du om iden att ha en bivalent shunt (shunt 3) som fixar tilloppstempen på vattnet till VPn? Jag tänker mig att det blir långa drifttider, men o andra sidan då man ser diagram här på forumet så sjunker tempen snabbt på Brinet, så kanske man egentligen vill ha så långa driftperioder? Utan att brinet ska få "ligga o värmeväxla" i slangen.

A propos, du kanske har ngn kommentar till en annan ide jag hade om att cirkulera grundvatten, dvs endast ha en slang upp från botten o en retur ner under vattenytan i hålet. Kräver mindre cirkpumpenergi o man skippar en tempväxling genom PEM-plast o ökar väsentligt värmeväxlarytan för brinet (vattnet). Kolla på http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=16441.0

Anders
Skrivet av: Tony B
« skrivet: 09 januari 2008, 22:50:02 »

Hej
Tack för synpunkter! Varit från stan ett tag så det har dröjt med svar.

Pannan: Kan man inte få problem med kondens om man har den kall? Annars är ju det en utmärkt ide.
Den blir ju aldrig riktig kall. Du stänger av den ena ventilen och så står den i ett varmt rum och är vattenfylld.
Visst får du kondens men pannan var ju där för att elda skräp ibland och då hinner den torka upp mellan gångerna.
Om du tänker använda den säg flera ggr i vecka så gäller det att få ett fungerade skorstensspjäll och ha öppna ventiler


Tack det är nog en bra ide att vänta med återladdandet av hålet. Det är inte alla som tror på iden o frågan är kanske hur effektivit det blir. Återladdning av hålet får du på kuppen när du får upp frikyla. Ser du att det ger effekt då är det dags att koppla solen dit.

Omvänd TVA: För att hålla ner antalet pumpar så kopplar jag VP, sol VXL o panna i serie. Denna drivs av varvtalstyrd pump i VP (om jag får som jag vill -inget svar från tillverkaren ännu) i princip så är ju detta en "omvänd TVA" Det är riktigt att det behövs olika flöden vid olika drift med de ingående värmarna, men jag tror att man oftast inte kör dem samtidigt. Har man fyr i pannan behövs ingen värmepump o man eldar inte om det är strålande midsommarsol, o VP tänkte jag skulle gå oftast under lågtaxa på natten. utom när det är svinkyla o då är det ändå ingen sol att tala om. Varvtalsstyrd pump. Det låter bättre men det kommer att kosta dej lite extra pumpenergi men du har valt bra pump så ok.

Diffusorerna är svetsade på insidan av tanken runt respektive ingång, dock lite större hål än 3 mm. runt 8-10 mm tror jag, kan det bli problem? man kan kanske trycka in en hoprullad tunn plåt med mindre hål eller ett fint nät, om det skulle vara ett problem? Eller stålull? Med så stora hål så får du inte det problem som jag pratade om. Hur många 8 mm hål har du cirka per anslutning? Försök att få hålens area att bli minst 3 gånger anslutnings area eller mera.

P14: Inga on-off-pumpar! Alla pumpar kommer att vara varvtalstyrda, Wilo stratus ECO BMS verkar bra. Styrs enkelt med en insignal om 0-10 V som styr antingen varvtal eller tryck (går att ställa in på dipswitchar)

p21:Coolt, dock har jag 45 graderstak som man inte gärna går upp o vinglar runt på. Har du några siffror på vintersolvärme? Funkar det bra? Tyvärr så har jag aldrig brytt mej att läsa av hur mycke energi jag har fått en solig vinterdag. Jag har mätare och så men tiden.
Typ exemplet som jag kommer så väl ihåg var en februaridag för några år sedan. Cirka -22 grader ute strålande sol. Fjärrvärme stängde av och det kom ner 65-70 gradit varmt vatten och laddade tanken. Några timmar efter solen gick ner så kopplade fjv på igen. Och med tanke på vad mitt hus behöver så var det ett antal kW.
Detta har hänt några gånger.Man blir rätt så imponerad


P 22 OK, Tack, då flyttar jag pumpen.

23, Just det, det hade jag glömt, kollade på x15; COP på 3,25 (0-45) tyckte jag var lite, men har kanske fel? Nibe 1250 har 3,32 (0-45), variscroll hade jag inte hört talas om, intressant, men COP på bara 2,8 (0-45).
Thoren med varmlufttillsats har COP 3,8 (0-50), o det är ju COP man ska maximera tänker jag.Läs min sista not längst ner på sidan (Jo jaf vet att det är avtagande ekonomisk nytta med ökande COP - men ändå) Blir ca en tusing (eller 2 med variscroll) om året i skillnad i driftkostnad. Inte mkt men ska man optimera så...... under 20 år = 10-20 000 kr som man kan göra annat för.
Tanken för ett par år sen var att designa en egen pump själv. Men tyvärr så blir det dyrare fast jag har stora möjligheter att få tag på bra grejer till bra priser. Jag kom fram till att X15 passade mej bäst och den går ju att ändra när man får lust. Det fanns en annan länk om en som just nu ligger i startgroparna för att bygga en egen varvtalreglerad pump.
Men ett tips stirra dej inte blind på Cop. Det finns andra saker som också är viktiga som element, acktankar, etc. Lägg pengarna där behovet är störst.


Jag argumenterar inte för ngt specifikt märke (ännu; jag har inte köpt ngn än ;D) Men vill ha den som har högst COP under bivillkoren inköpspris, tillförlitlighet, maxtemp. Kanske även ljudnivå.

Principiellt har du dock givetvis rätt, det ska vara frekvensstyrning även av kompressorn, men utan att vara kyltekniker misstänker jag att det är svårare att optimera alla ingående delar med en kompressor som går på olika varvtal. Så är det med med bilar o förbränningsmotorer: det är lättare att optimera en motor för en hastighet, men det blir opraktiskt i en bil; alltså får man kompromissa i bilmotorn med prestanda o/eller effektivitet föratt få trevliga varvtalsomfång. Stämmer bra. Växlarna måste vara designade för maxeffekten annars funkar det inte. Fast med plattvvx så är det inte så svårt.
Enligt IVT utvecklingsavdelning så ska x15 komma ut i en större maskin där frekvensen är hissad till 120 hz. Större Vbpump och lite ändringar i styrdator.
Det ska också komma en mindre om ryktet talar sanning.

Men en reglerad VP gör bara vad den behöver i varje ögenblick.( Inom reglerområdet sen blir den också en on-off) En on-off har bättre cop just när den startar och slutar med ett sämre cop när den stannar. Därför den ger sina kW punkt slut.


mvh
Anders



MVH

Tony
Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 09 januari 2008, 22:04:31 »

Hej
Tack för synpunkter! Varit från stan ett tag så det har dröjt med svar.

Pannan: Kan man inte få problem med kondens om man har den kall? Annars är ju det en utmärkt ide.

Tack det är nog en bra ide att vänta med återladdandet av hålet. Det är inte alla som tror på iden o frågan är kanske hur effektivit det blir.

Omvänd TVA: För att hålla ner antalet pumpar så kopplar jag VP, sol VXL o panna i serie. Denna drivs av varvtalstyrd pump i VP (om jag får som jag vill -inget svar från tillverkaren ännu) i princip så är ju detta en "omvänd TVA" Det är riktigt att det behövs olika flöden vid olika drift med de ingående värmarna, men jag tror att man oftast inte kör dem samtidigt. Har man fyr i pannan behövs ingen värmepump o man eldar inte om det är strålande midsommarsol, o VP tänkte jag skulle gå oftast under lågtaxa på natten. utom när det är svinkyla o då är det ändå ingen sol att tala om.

Diffusorerna är svetsade på insidan av tanken runt respektive ingång, dock lite större hål än 3 mm. runt 8-10 mm tror jag, kan det bli problem? man kan kanske trycka in en hoprullad tunn plåt med mindre hål eller ett fint nät, om det skulle vara ett problem? Eller stålull?

P14: Inga on-off-pumpar! Alla pumpar kommer att vara varvtalstyrda, Wilo stratus ECO BMS verkar bra. Styrs enkelt med en insignal om 0-10 V som styr antingen varvtal eller tryck (går att ställa in på dipswitchar)

p21:Coolt, dock har jag 45 graderstak som man inte gärna går upp o vinglar runt på. Har du några siffror på vintersolvärme? Funkar det bra?

P 22 OK, Tack, då flyttar jag pumpen.

23, Just det, det hade jag glömt, kollade på x15; COP på 3,25 (0-45) tyckte jag var lite, men har kanske fel? Nibe 1250 har 3,32 (0-45), variscroll hade jag inte hört talas om, intressant, men COP på bara 2,8 (0-45).
Thoren med varmlufttillsats har COP 3,8 (0-50), o det är ju COP man ska maximera tänker jag. (Jo jaf vet att det är avtagande ekonomisk nytta med ökande COP - men ändå) Blir ca en tusing (eller 2 med variscroll) om året i skillnad i driftkostnad. Inte mkt men ska man optimera så...... under 20 år = 10-20 000 kr som man kan göra annat för.

Jag argumenterar inte för ngt specifikt märke (ännu; jag har inte köpt ngn än ;D) Men vill ha den som har högst COP under bivillkoren inköpspris, tillförlitlighet, maxtemp. Kanske även ljudnivå.

Principiellt har du dock givetvis rätt, det ska vara frekvensstyrning även av kompressorn, men utan att vara kyltekniker misstänker jag att det är svårare att optimera alla ingående delar med en kompressor som går på olika varvtal. Så är det med med bilar o förbränningsmotorer: det är lättare att optimera en motor för en hastighet, men det blir opraktiskt i en bil; alltså får man kompromissa i bilmotorn med prestanda o/eller effektivitet föratt få trevliga varvtalsomfång.

mvh
Anders

Skrivet av: Tony B
« skrivet: 05 januari 2008, 20:33:37 »


Tack! kul med frågor & invändningar!

1 ca 18Kw vid DUT
2 ca 7 kvm plana, gamla.
3 Japp, två kanske tre lägenheter i framtiden med upp till 4 badkar.
4 Reserv + brukar elda lite ved, eller kanske mest väggar som jag rivit ner. Dom kanske tar slut ngn gng :D
6 Ja, det har jag inte bestämt mig för än. Jag lutar åt förbikoppling med liten rännil för varmhållning
7 Är det en sådan att man kan stänga av skorstenen o minska förlusten? Nja, det finns ett spjäll men det är nog inte så tätt. (jag vet -inte bra)
8 Hm, när jag tittar är det lite felritat, påsticken på brinekretsen ska vara tvärtom, så att man tar brine närmare hålet o släpper tebax närmast VP. Annars är planen att med endast två rör till vindsvåningen få Sol, frikyla samt frånluftåtervinning. Dock inte samtidigt i alla kombinationer, det värsta är att man inte kan köra solvärme o frikyla samtidigt, men det tänkte jag kompenseras av att sol o temp är laggade mot varandra, dvs först på dagen sol (& ack tanksladdning) o sedan temperatur (o kyla+brineladdning) Lite listigt tyckte jag som är lite lat när det kommer till rördragning, o snål så man vill minimera komponenterna. ::) (jag vet att det finns installationer som har färre komponenter)
9 Jo jag inser att det är faran. Se 14 & 17 nedan.
10 Dels behöver jag stora mängder v-vatten samt att man får kallare botten temp i tanken vilket är bra för p 14 nedan.
11 Dels finns tanken redan, utan bottenslinga, o dels kan man med mitt kopplingsförslag även köra värme i konvektorn. (=tvårörskonvektor i st f 4 rörs)
12 Har ingen golvshunt idag, i övrigt vill jag inte blanda det kalla bottenvattnet från TVA med fesljummet fr golvärmen. Alltså golvreturen lite över botten.
13 Jepp, det är meningen.
14 Hm, här är det mest geniala i hela kopplingsförslaget! Dvs, för att hålla flödet i tanken så lågt som möjligt är tanken att vattnet ska snurra runt utanför så mkt som möjligt. Man kan ställa shuntarna så att vattnet endast går genom radiatorerna, sedan genom golvslingorna o sedan genom VP o tebax till radiatorerna. Poängen är att när framledningstempen för radiatorerna går över sitt börvärde så shuntar man in lite kallare vatten via shunt 3 (från lägre ner i tanken) till VP, o låter samtidigt lite vatten gå in mitt i tanken. innan flödena blir för stora (man har slut på kallvatten) så stänger man av VPn. Då drar radiatorkretsen vatten från tanken som då är börvärdestempererat. Eller så kan man låta VP endast gå mot golvvärme eller endast mot radiatorkretsen, eller endast mot tanken, eller endast mot sig själv som laddkoppel då man kör panna innan man kommit upp i rätt temp. Poängen är således att man aldrig låter VP göra varmare vatten än börvärdet. (= bättre COP) samt att man får längre driftcykler (=mindre slitage). Dessutom har man en inbyggt laddkoppel för vedpanna.
15 Jo det vore ju bra, men det är bara två meters takhöjd i min källare >:(
16 Inga plåtar finns det, däremot rejäla diffussorer vid varje ingång. 1,5 x 5 Dm rör med småhål borrade i den.
17 & 18 Se 14
19 & 20 japp det ska blir kul att fixa :D Kör Dallas one-wire så varje givare kostar bara 15 pix. (förutom att jag har fått dom gratis) ;D
21 Jo det vore ju snyggt, men jag vet inte om det är värt besväret, det krävs ju rejäla doningar för att det ska palla stormar o så.
22 OK, fast är det slutna slingor så vet väl inte pumpen var den sitter? just för att få lite svalare arbetsklimat tänkte jag att pumparna skulle sitta på returen. Vad blir problemet med det?
23  Jag har förstått det som att det inte finns några V-V sådana? O att inverters är dyra o har ett par % förlust. Men finns det ngn med COP i paritet till rimligt pris?

natti
Anders
Citera

Hej Anders

Då ska vi se vad du har kommit på.
Ungefär samma effekbehov som jag har ser jag. Cirka 15-16 kw för mej.

Mycke VV vill du ha och då blir det nog en Tva om du inte ska ha en egen VVB tank.
Panna för att elda skräp och dylikt. Montera då dit ventiler så att den är trycksatt med vatten men hålls kall.
Skorstenspjället blir då inte så viktigt.
Du har alltså redan tanken!
750 liter till 7 kvm blir bra.


Om jag för föreslå så skippa detta med att använda solen till att förvärma brinen eller hålet. Ta det som steg 2.
Installera en sol TVA ( bakvänd Tva) med frekvensreglerad pump för flödet på tanksidan.

Under sommaren månaderna ger solen dej högvärdig värme vid bra väder.
Frikyla kommer att ladda hålet samt när VP ska arbeta.

Ett  problem som du kommer att få förutom blandningen är hur ska du variera flödet i shunt 2 kretsen.
När VP går så behövs ett flöde. När solfångarna går så behövs ett annat flöde samt samma problem för pannan.
Eller kör du ett flöde?
Dina diffussorer förstår jag inte riktigt. Ett rör så du stoppar in i anslutningen med längd av xx med små hål. Passa dej för ejektorblandningsverkan (stort problem med stora diselcisterner). Hålen bör vara många samt cirka 3 mm.

Punkt 14 Dvs, för att hålla flödet i tanken så lågt som möjligt är tanken att vattnet ska snurra runt utanför så mkt som möjligt

Men eftersom du har en on off pump på xx kw så bli detta svårt.


Punkt 21 Mina solfångare står på mitt nästan platta tak just nu i tror jag det var 62 grader ( vinterläge) för när det blir sommar så ställer jag om detta till 33 grader. Går upp på taket 2 ggr år och ändrar.

Punkt 22 det är rätt att pumpen inte vet var den sitter. Men pumpen ska övervinna vattnets motstånd. Inte trycksätta för det gör ditt ex. kärl. En pump är bättre på att trycka än att suga.

Punkt 23 Det finns 3 st som jag vet om. Nibe 1250 16 Kw, IVT X15 17Kw, samt Varioscroll tror jag den heter.
Jag har själv en IVT X15. Nackdelarna med Niben samt X15 är att de har inbyggd reglering som man får jobba lite med för det ska fungera bra.

Det är riktigt att frekvensarna har lite förlust som blir värme med X15 använder den till att förvärma brine så det är inte så farligt.


En tanke.
Anders varför bara en tank?
Använd den du har till VV och Tva och köp en ny utrustad exakt som du vill ha den.

Hur som helst så är det ett roligt projekt som du håller på med.
Kolla på min signatur så ser du vad jag har.
MVH

Tony *vinkar*





Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 05 januari 2008, 02:47:10 »

1) Stort effektbehov?
2) Antal kvm solfångare samt vilken typ?
3) Stort behov av VV?
4) Varför panna?
5) Har du shunt till golvvärmen idag eller inte?
6) Ska pannan varmhållas eller förbikopplas när den inte används
7) Finns det skorstensspjäll på pannan.
8) Jag förstår inte ditt koppling för solen samt frikyla. Sc:,h
9) Problemet som du kommer att få är blandning i tanken!! :'( Tyvärr så lär det nog bli !
10) Ta bort Tva ( Dr C vill ha den jag vet men behöver du normala mängder varmvatten eller)
11) Ta bort VVx för solfångaren. Bottenslinga i tanken duger bra.
12) Om du har shunt ( wirsbo) till golvvärmen så ta bort Shunt 2 och använd rad retur som framledning till gplvv. lägg returen i botten på tanken.
13) VP samt Sol vill alltid ha det kallaste vattnet för att ge bra med effekt.
14) Ta bort shunt 3 för den behövs inte.
15) Ska du göra detta så måste du ha en acktank som är smal och hög.
16) Det måste finnas Hålplåtar i den för att bromsa upp så du inte får omrörning.
Du måste också ha diffursorplåtar vid varje anslutning.
17) VP VBpump måsteha lågt flöde så den inte orsakar omrörning i sig själv.
VP måste då också ha en VVX designad för detta!
18) Solfångarens VVX måste också anpassas till det låga flödet samt pannan.
19) Styrningen blir också ett kapitel för sig själv men du skrev att du fixar ett eget system.
20) Ett köpesystem ligger nog omkring 20-30000:- med alla analog givare som du måste ha.
21) Solfångarna på taket bör vara höj och sänkbara för att optimera solvinkel. ( Vet inte om du kan fixa detta beror på takets utformning)
22) Alla pumpar ska sitta på framledningen. Det funkar bättre så. Solfångar pmpen bör sitta efter VVx eller slinga för att ta ner värmelasten på den.
23) Jag förstår att du vill ha en stabil framledning samt en stor VP. Varför inte då en frekvensreglerad?


Tack! kul med frågor & invändningar!

1 ca 18Kw vid DUT
2 ca 7 kvm plana, gamla.
3 Japp, två kanske tre lägenheter i framtiden med upp till 4 badkar.
4 Reserv + brukar elda lite ved, eller kanske mest väggar som jag rivit ner. Dom kanske tar slut ngn gng :D
6 Ja, det har jag inte bestämt mig för än. Jag lutar åt förbikoppling med liten rännil för varmhållning
7 Är det en sådan att man kan stänga av skorstenen o minska förlusten? Nja, det finns ett spjäll men det är nog inte så tätt. (jag vet -inte bra)
8 Hm, när jag tittar är det lite felritat, påsticken på brinekretsen ska vara tvärtom, så att man tar brine närmare hålet o släpper tebax närmast VP. Annars är planen att med endast två rör till vindsvåningen få Sol, frikyla samt frånluftåtervinning. Dock inte samtidigt i alla kombinationer, det värsta är att man inte kan köra solvärme o frikyla samtidigt, men det tänkte jag kompenseras av att sol o temp är laggade mot varandra, dvs först på dagen sol (& ack tanksladdning) o sedan temperatur (o kyla+brineladdning) Lite listigt tyckte jag som är lite lat när det kommer till rördragning, o snål så man vill minimera komponenterna. ::) (jag vet att det finns installationer som har färre komponenter)
9 Jo jag inser att det är faran. Se 14 & 17 nedan.
10 Dels behöver jag stora mängder v-vatten samt att man får kallare botten temp i tanken vilket är bra för p 14 nedan.
11 Dels finns tanken redan, utan bottenslinga, o dels kan man med mitt kopplingsförslag även köra värme i konvektorn. (=tvårörskonvektor i st f 4 rörs)
12 Har ingen golvshunt idag, i övrigt vill jag inte blanda det kalla bottenvattnet från TVA med fesljummet fr golvärmen. Alltså golvreturen lite över botten.
13 Jepp, det är meningen.
14 Hm, här är det mest geniala i hela kopplingsförslaget! Dvs, för att hålla flödet i tanken så lågt som möjligt är tanken att vattnet ska snurra runt utanför så mkt som möjligt. Man kan ställa shuntarna så att vattnet endast går genom radiatorerna, sedan genom golvslingorna o sedan genom VP o tebax till radiatorerna. Poängen är att när framledningstempen för radiatorerna går över sitt börvärde så shuntar man in lite kallare vatten via shunt 3 (från lägre ner i tanken) till VP, o låter samtidigt lite vatten gå in mitt i tanken. innan flödena blir för stora (man har slut på kallvatten) så stänger man av VPn. Då drar radiatorkretsen vatten från tanken som då är börvärdestempererat. Eller så kan man låta VP endast gå mot golvvärme eller endast mot radiatorkretsen, eller endast mot tanken, eller endast mot sig själv som laddkoppel då man kör panna innan man kommit upp i rätt temp. Poängen är således att man aldrig låter VP göra varmare vatten än börvärdet. (= bättre COP) samt att man får längre driftcykler (=mindre slitage). Dessutom har man en inbyggt laddkoppel för vedpanna.
15 Jo det vore ju bra, men det är bara två meters takhöjd i min källare >:(
16 Inga plåtar finns det, däremot rejäla diffussorer vid varje ingång. 1,5 x 5 Dm rör med småhål borrade i den.
17 & 18 Se 14
19 & 20 japp det ska blir kul att fixa :D Kör Dallas one-wire så varje givare kostar bara 15 pix. (förutom att jag har fått dom gratis) ;D
21 Jo det vore ju snyggt, men jag vet inte om det är värt besväret, det krävs ju rejäla doningar för att det ska palla stormar o så.
22 OK, fast är det slutna slingor så vet väl inte pumpen var den sitter? just för att få lite svalare arbetsklimat tänkte jag att pumparna skulle sitta på returen. Vad blir problemet med det?
23  Jag har förstått det som att det inte finns några V-V sådana? O att inverters är dyra o har ett par % förlust. Men finns det ngn med COP i paritet till rimligt pris?

natti
Anders
Skrivet av: Tony B
« skrivet: 05 januari 2008, 01:16:38 »


Hej

Börjar med några frågor.

1) Stort effektbehov?
2) Antal kvm solfångare samt vilken typ?
3) Stort behov av VV?
4) Varför panna?
5) Har du shunt till golvvärmen idag eller inte?
6) Ska pannan varmhållas eller förbikopplas när den inte används
7) Finns det skorstensspjäll på pannan.


Din första skiss  har jag tittat på och följande frågor kommer upp.
Jag förstår inte ditt koppling för solen samt frikyla. Sc:,h

Om jag förstår dej rätt så vill du optimera detta till det maximala!  ;D

Problemet som du kommer att få är blandning i tanken!! :'( Tyvärr så lär det nog bli !

Utan att veta dina svar så skulle jag föreslå följande.

Ta bort Tva ( Dr C vill ha den jag vet men behöver du normala mängder varmvatten eller)
Ta bort VVx för solfångaren. Bottenslinga i tanken duger bra. Vid stora solfångare så ska du ha dubbla tankar istället. En för VV och en för husvärme. I husvärme tanken så har du då förvärmning av VV. Och väljer vilken tank som du vill ladda.

Om du har shunt ( wirsbo) till golvvärmen så ta bort Shunt 2 och använd rad retur som framledning till gplvv. lägg returen i botten på tanken.

VP samt Sol vill alltid ha det kallaste vattnet för att ge bra med effekt.
Ta bort shunt 3 för den behövs inte.

Nu har jag tyvärr skrotat dina ideer och det är inte min tanke.
Ska du göra detta så måste du ha en acktank som är smal och hög.
Det måste finnas Hålplåtar i den för att bromsa upp så du inte får omrörning.
Du måste också ha diffursorplåtar vid varje anslutning.
VP VBpump måsteha lågt flöde så den inte orsakar omrörning i sig själv.
VP måste då också ha en VVX designad för detta!
Solfångarens VVX måste också anpassas till det låga flödet samt pannan.
Styrningen blir också ett kapitel för sig själv men du skrev att du fixar ett eget system.
Ett köpesystem ligger nog omkring 20-30000:- med alla analog givare som du måste ha.

Solfångarna på taket bör vara höj och sänkbara för att optimera solvinkel. ( Vet inte om du kan fixa detta beror på takets utformning)
Alla pumpar ska sitta på framledningen. Det funkar bättre så. Solfångar pmpen bör sitta efter VVx eller slinga för att ta ner värmelasten på den.



Jag förstår att du vill ha en stabil framledning samt en stor VP. Varför inte då en frekvensreglerad?

Det får räcka för i natt  *vinkar*
MVh
Tony
 

Skrivet av: perkele
« skrivet: 19 oktober 2007, 12:50:48 »

enda felet är att man bli utan varmvatten om strömmen far pga att pumpen strejkar
men det går ju att lösa med bilbatteri i värsta fall

Det lär finnas tva som har en pump som drivs av vattenflödet i varmvattenledningen. Som en turbo ungefär...
Skrivet av: Gäst407
« skrivet: 19 oktober 2007, 12:30:57 »

hej
det e det jag försökt slå i folk här på forumet i snart 6 månader

funktionen är helt överlägsen allt annat som finns
folk pratar om att solvärmen klarar av en viss% av varmvattenbehovet den % skulle drastiskt öka om man körde med tva i stället för med nått annat

sen är det ju som jag skriver inte nå dyrare,tvärt om billigare än slingor ---100% mer vatten å
smidigt pga att det går att ansluta till alla tankar stor som liten

enda felet är att man bli utan varmvatten om strömmen far pga att pumpen strejkar
men det går ju att lösa med bilbatteri i värsta fall
Skrivet av: Avensis
« skrivet: 19 oktober 2007, 12:20:51 »

sen det med 98% va bara höftat ...får du 500 liter ur sling tanken å nästan 1000 liter (967lit)ur automaten så e det väl i princip 98-100% dvs dubbla mängden vatten

men visst jag kan i min lata iver ha förstått allt fel
Nej, det var jag som inte fattade att man fick dubbelt så mycket tappvarmvatten.
Det är ju bara fantastisk hur mycket bättre tva är än slinga.


Skrivet av: Gäst407
« skrivet: 19 oktober 2007, 10:37:41 »

hej
tjaa sifix killen säljer ett platsbyggt kitt för 5000kr med i princip allt du behöver
går ochså att få tag på andra fabrikat billigt

har sett nån fler tappvatten automat för runt 5000kr tror det va en ctc grej

fördelen e ju att man bör klara sig med en mindre tank,då en 500 liters tank ger lika mycket om inte mer ...vatten än en 750 liters slingtank
samma med solfångarna = mindre fångare då tanken inte är så stor
man bör klara sig med 30 rör till 500 liters tanken

så det är inte en dum ide att sträva efter att få till funktionen optimal då det bara behövs hälften av grejerna för å få det till att funka = betydligt billigare

sen att plattisarna inte är dyrare än förådsberedare...å slingor tycker jag då inte är nått minus

fast folk e som fast snöade i ved eldnings tänket kvittar om det funkar optimalt bara det blir vatten sen om jag måste elda upp 13m2 ved för vattnet kvittar

visst vore det vettigare att få till funktionen bra å elda upp 1m2 ved i stället trots att veden är gratis sen att vattnet säkert skulle räcka i en vecka i stöten e ju häller inte dumt

sen det med 98% va bara höftat ...får du 500 liter ur sling tanken å nästan 1000 liter (967lit)ur automaten så e det väl i princip 98-100% dvs dubbla mängden vatten

men visst jag kan i min lata iver ha förstått allt fel

Skrivet av: Avensis
« skrivet: 19 oktober 2007, 10:10:26 »

 :)  98 ......  bingo!

Tappvarmvattenautomaten kostar ca 8000 kr. Ett must för alla med solvärme?
Skrivet av: Gäst407
« skrivet: 19 oktober 2007, 00:11:48 »

hej
joo se på f-n
det skiljer ju bara ca 98% i verknings grad till fördel för tappvatten automaten
jaja det e ju inte så stor skillnad ändå  marginell...eller  a:gl
Skrivet av: Avensis
« skrivet: 18 oktober 2007, 22:20:22 »

Enligt Råd & Röns test av acktankar, så fick man ut mellan 271 o 289 l vv ur en acktank på 1000 l, med genomströmmningsberedare (slinga). Från 1000 l acktanken med tappvarmvattenautomaten får man hela 967 l. Stor skillnad således.
Inte helt. Om tanken med slinga har samma temp (81 grader) som TVA, är tappvarmvattnet 500 liter. Det blir ändå bara halva antalet liter.

Les en annan test:
http://users.du.se/~eli/miljo/Bjorn_S.pdf  (sol+ack+panna+tva+ESBE 4-väg shunt)


Skrivet av: Gäst407
« skrivet: 18 oktober 2007, 20:57:14 »

hej
helt rätt tänk...säg att du kör solvärme å har tex en 750 liters tank
en dålig dag ladar du bara just halva tanken



med en föråds eller sling beredare kommer du förmodligen att ha lite spett med varmvatten
gissar på att man fixar att plocka ut ca 150 liter varmvatten ur en halv 750 liters tank
har du i stället en tappvatten aurtomat bör du kunna plocka ut ca 300-350 liter vatten
det är en jävla skillnad...

man får ju ca 100% bättre verknings grad ur samma tank....
då räcker vattnet gott och väl även om man är en stor förbrukare ,dessutom blir ju solfångar systemet bättre iomed verknings graden ökar rejält  i stället för att ha en 60-70% täckning bör man få en täcknings grad på ca 85-90% minst

Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 18 oktober 2007, 20:26:37 »

Enligt Råd & Röns test av acktankar, så fick man ut mellan 271 o 289 l vv ur en acktank på 1000 l, med genomströmmningsberedare (slinga). Från 1000 l acktanken med tappvarmvattenautomaten får man hela 967 l. Stor skillnad således. Det beror på att värmevxl i tappvatten automaten lämnar i från sig väldigt kallt vatten dvs i princip använder man all energi  i acktanken, medan man med slinga får kvar en hel acktank med ljummet vatten.

http://www.radron.se/upload/tabeller/2003/nr_5/030516_5_ackumulatortank.pdf

Tappvattenautomat, cirkulationspumpen går ju bara då man tappar varmvatten. o knappt ens då eftersom man styr pumpen efter hur varmt vv är o stänger av pumpen då det är för varmt, i stället för en blandningsventil. Så det blir inte många timmar per år tänker jag mig. möjligtvis skulle priset avskräcka, men kopparslingor kostar ett par tre tusen de oxå. Men tappvatten automaten kostar kanske fem. Men det bästa med slinga är ju det som du skriver att det inte går sönder o funkar även vid elavbrott, det är mkt bra. Men jag behöver mkt vv!

4 OK, tack.

Skrivet av: Avensis
« skrivet: 17 oktober 2007, 23:09:02 »

1. Är du säker på att du får mer vv med tappvattenautomat? I tappvarmvatteautomaten brukar du jo enbart vatten från toppen av acktanken. Om slingan går i acken behöver toppen av acken bara ge dom sista graderna för vattent går vidare.

Och bottenvatten? Om du har slingan i acken,  är värmeopptagningen den samma. Vattnet i bottnen blir inte precis lika kallt, men du får mer kallt vatten. Det behöver inte vara  sämre - om det oavsett blir kallt nog till att ha stor nog diff till solvattnet. I räkningen måste du jo ta med en cirkpump. Och du får ett system som inte har några delar som kan laga problem så småning om.


4. Pumpar är duktigare på att ge från sig vattnet än att suga.  I teorin får man mer då mer cirkulation vid att montera strax före dom delar av systemet som har största motståndet. Om det är så i praktiken också, vet jag inte.
Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 17 oktober 2007, 20:46:59 »

1 Anledninge till att jag vill ha en tappvattenautomat är att man dels får ut mer vv o dels får kallare bottenvatten. till sol tex för högre utbyte.
2 det är en poäng. dock har jag rejäla diffusorer på tillledningarna i tanken för att minska problemet, men det kan vara ett problem.
3 jo man får hålla tungan i rätt mun :-X
4 Finns det ngt särskillt skäl till det? Jag tänkte att det finns åtminstone två skäl att ha den på returen, det ena är för att pumpen får en lite lägre temp att jobba med, brukar var bra för livslängden, det andra är om man får läckage på radiatorkretsen är det bättre med lite undertryck (efter att höjdtrycket läckt ut) än övertryck. Fast det är klart de är väl mer designade som tryckpumpar än som sugpumpar.
Skrivet av: Avensis
« skrivet: 17 oktober 2007, 01:20:46 »

Ja, onödigt krånglig installation.
I principen bra, men du vill alltid få lite cirkulation i ack som gör skiktningen problematisk.

1. Låta tappvarmvattenslingan gå i acktanken direkt. Bort med 1 cirkpump och en backventil.

2. Slopa en bivalent shunt.  4 uttag är för mycket på en 750 L ack som nog inte är högre än 2 meter. Det vill alltid bli lite omrörning.

3. Kom i håg att efter pkt 1, så är kallaste vattnet i systemet returen från golvvärmen. Låta den gå till bottnen av acktanken - om då inte kompressorn går. Då skall vattnet vara input till kompressorn. Kompressorn behöver kanske mer vatten än den får från returen? Då skall det vattnet tas från bottnen av acktanken. Och var skall vattnet ta vägen när det gått genom kompressorn och blivit t.ex. 8 grader varmare? Om pannan är varm, skall vattnet vidare till pannan, om inte varm panna..... tänka ut hur det bör vara.....

4. Cirkpump på framledningen skal inte stå på returen utan, ja just precis, på framledningen.



Här er en som har sol och VP och 2 stora ack-tankar.

http://www.melectro.com/bergvarme
Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 17 oktober 2007, 00:32:48 »

Ja det kanske är en onödigt krånglig o kladdig skiss.

Gjort en förenklad skiss som visar den princip som jag skulle vilja ha synpunkter på.

Bivalent shunt 1 är en vanlig shunt som skickar ut varmvatten i radiatorkretsen, skillnaden är att den kan välja att ta vatten från acktank uttag 3 eller 4, dvs ljummet vatten eller hett vatten från toppen. En normal koppling i sol o acktankssammmanhang där man vill ha så effektiv skiktning som möjligt.

Shunt 2 väljer att ta vatten från acktanksuttag 1,2 eller 3, och/skicka ut till VP och/eller sol värmeväxlare och/eller panna, beroende på vad man kör.

Shunt 3 skickar in det uppvärmda vattnet till acktanken i olika höjd beroende på vilken temperatur det har. Precis som en växelventil till VP som skickar hett vatten till vv-beredaren o ljummet vatten till radiator kretsen, fast med tre olika val i stället.

Poängen med detta är att man kan helt fullt (inom ramen för temperaturerna i acktanken) bestämma temperaturen till VP/sol/panna. Samt bestämma var i tanken man skickar in vatten för ackumulering, eller köra ut det direkt till radiatorkretsen.

Några drift exempel.
VP-drift: Om man sätter alla shuntar så att mittuttaget blir aktivt, så innebär det att VP drar vatten från radiator returen o skickar ut det till framledning, dvs inget vatten till acktanken. I takt med att framledningstempen ökar så stänger man succesivt shunt 1 så att bör värdet på framledningen hålls konstant. Då skickas vattnet in i tanken i uttag 3 o ackumuleras där.  Ju mer shunt 1 shuntar ut returvatten o blir en alltmer sluten slinga som bara cirkulerar radiatorvattnet, desto mer kommer vattnet att gå från uttag 2 i acktanken o in igen i uttag tre. När temp i uttag 2 = temp i uttag 3 är mittendelen av acktanken laddad med med vatten i som håller börvärdet för framledstempen o man stänger av VPn. När radiatornvattnet svalnar shuntar man in alltmer från uttag 3 o retunerar i uttag 2.

Detta leder till att radiatorkretsen hela tiden har konstant temperatur o man får ingen tempsvajj i innetemperaturen, det leder oxå till långa gångtider för vpn. Vill man ha ännu längre gångtider fyller man hela tanken ner till botten med framledningsvarmt vatten.

Driftfall vv:
shunt 2 sätts så att den drar vatten fr uttag 3. shunt 3 sätts i mittenläget. VP går. Vattnet cirkulerar endast genom VP o för varje "varv" blir vatten 7 grader varmare. När rätt temp har uppnåtts tex 50  ºC shuntar shunt 3 vatten till uttag 4 i toppen av tanken o laddar den uppifrån.

På samma sätt kan man ladda upp tanken successivt från botten först mellan 1 & 2 o sedan mellan 2 & 3 o sist vv i mellan 3&4. Leder till lägre temp för VP = högre COP. Det leder oxå till att man kan köra med flytande kondensering o ladda acktank.

Driftfall vedeldning:
Vid uppeldning sätter man shuntarna som i VV fallet. O när pannan blir het shuntar man successivt in vatten från allt lägre nivåer från tanken o shuntar ut vattnet från pannan till acktank uttag 4. Då garanterar man att pannan hela tiden får varmt vatten till sig så man inte får kondens eller tjärbildning. Du funkar kopplingen som ett laddkoppel typ laddomat 21.

Driftfall sol,
shunt 2 skickar in kallt vatten fr botten av tanken uttag 1, o beroende på hur varmt vatten man får tillbaka, beroende på solintensitet, skickar shunt 3 vatten till högre nivå beroende på temp i tanken o på vattnet.

Så vp får låg temp (=hög COP) solfångarna får kall temp (=högt utbyte) pannan får varmtemp(inte risk för kondens eller tjärbildning), radiatorerna får konstant temperatur o VP får långa gångtider.

Det verkar ju bra, men har jag tänkt fel ngnstans?

Hm, det blev kanske inte så mkt mindre text, men förhoppningvis tydligare.... ???
 



Skrivet av: ROLPeR
« skrivet: 16 oktober 2007, 23:25:29 »

Kom igen nu, 140 visningar o ingen tycker ngt! Är det helt dumt? eller obegripligt?

Det är en svårläst skiss och en stor textmassa som tar tid att sätta sig in i för oss som inte är vana.
En förenkling kanske kan ge dig några svar.

MVH // Rolle

Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 16 oktober 2007, 23:17:17 »

Kom igen nu, 140 visningar o ingen tycker ngt! Är det helt dumt? eller obegripligt?
Skrivet av: COP-ojken
« skrivet: 13 oktober 2007, 16:48:33 »

Nu har jag börjat bli klar med projekteringen till min bergvärme. Det lutar åt en Thoren 13 med varmluftstillsats (högst COP 0-50 som jag hittat; 3,8) minst 250 m borrhål, men går det så vill jag ha 300 m. Helst vill jag ha ett hål, mindre o gräva o högre temp/ingen växelverkan, men kommer man inte upp (ner) till 250 m gör jag två hål säg sammanlagt tex 320m. Jag gör all installation själv o passar på att installera en fin rostfri acktank på 750 liter samt solfångare, som ligger o skräpar i garaget ;) Alltsammans ska kopplas ihop med befintlig el/olja/ved-panna. Tänk att köra enstaka vedinlägg vid DUT typ. Annars som reserv o kanske spets vid behov, dock blir det elpatroner i acktanken oxå. Givetvis ska det bli frikyla oxå. Solfångarna ska åtminstone kunna förvärma brine, möjligtvis även återladda borrhålet, men brinepumpen är på 250 w, så det är tveksamt om man kan räkna hem det. Kanske hinner jag inte med alla delar i denna första fas ::)

Ngn som har erfarenhet eller kommentarer till valet av Thoren eller borrhål?

När jag funderat på inkopplingen är det flera saker som man måste ta hänsyn till har jag förstått. Dels vill värmepumpen ha så låg intemp som möjligt, för att få hög COP, Pannan behöver relativt hög temp för att undvika kondens/tjärbildning, solfångarna jobbar även de med bäst utbyte vid låga temperaturer. Acktanken blir effektivast om man kan ha bra skiktning i tanken. VP mår bra av relativt långa gångtider, men hålet blir kallare vid för långa gångtider.

Genom att frossa i bivalenta shuntar, tror jag att man kan lösa dessa olika driftsfall på ett relativt "enkel" sätt. En bivalent shunt har tre ingångar o en utgång, genom att vrida på shuntratten väljer man en eller två närliggande ingångar, den fungera således som en "växel".

Dvs jag tänker mig att man shuntar vattnet som går till värmepumpen, o sedan till solfångarväxlaren o sist genom pannan. Man kan ta vatten till denna "Uppvärmingsslinga" Kan tas antingen fr botten (kallt), en fjärdedel (25%) upp eller på mitten (50%) av acktanken. Det leder till att man kan få en konstant temperatur fr VP genom att successivt blanda in mer kallvatten fr de lägre delen av tanken till radiatorreturen, vilket ger stabil framledningstemp o inte den klassiska sågtandsformade tempen på framledningen.

Åter från uppvärmningsslingan tänker jag mig att man shuntar in i tanken i mitten (50%) en bit upp (75%) samt till toppen av tanken. Alla tankanslutningar går även de till separata (bivalenta) shuntar o cirkpumpar för radiatorer o golvslingor.

Det fiffiga med det är att man kan shunta in vatten på rätt ställe för att inte störa skiktningen, dvs hett vatten från vedeldning i toppen, lite svalare vatten från en solig höstdag från solfångarna i den lägre delen osv.

En annan fiffig sak är att den likt tex laddomat 21 -ett laddkoppel-kan cirkulera vattnet endast genom uppvärmingsslingan o på så sätt under uppeldning av vedpanna ger ganska varmt vatten till pannan (som är bra har jag förstått). Dessutom ersätter den växelventilen för varmvattenberedning till VPn.

En annan poäng är att det kommer att vara ganska kallt vatten i botten, typ 10 grader eftersom returerna från radiatorn går som in i golv slingan o i botten kommer kallt vatten från tappvarmvatten automaten, dvs en cirkpump som vid behov (flöde av tappvarmvatten samt temperaturen på detta) cirkulerar varmt vatten fr toppen av tanken genom en värmeväxlare, på så sätt får man ut mkt varmvatten samt att vattnet ut fr växlaren nästan kommer att hålla kallvattentempereratur. Nåväl; kallt vatten i botten. Då kan man köra VP under natten vid lågpris, o först cirkulera vattnet i botten, o sedan i mitten o sist i toppen genom VP, vilket ger i genomsnitt lägre temp till VP. Vattnet i mitten ska ha samma temp som framledningstemp, för att inte göra onödigt varmt vatten. (kanske med en prognos på kommande dags framledningstemp, men det blir överkurs, eller kanske bara föregående dags temp)

Enligt ESBE är det inget problem att köra shuntarna "baklänges".

En annan lösning jag funderat på är konvektorn, som kan kopplas antingen som frikyla, genom att cirkulera brine genom den, som frånluftåtervinning genom brine cirkulation o att växla ut luften ut i stället för in i rummet, eller som värmare genom att cirkulera vatten genom solfångarens värmeväxlare.

Nackdelen som jag sett det med dessa kopplingar (förutom att det kanske är lite krångligt) är att man inte samtidigt tex kan köra VP o ladda solvärme med låg effekt, men dels är det kanske ett ovanligt driftfall o dels tänkte jag lösa det genom att vp prioriterar att köra under lågpristid, dvs natt, o då står den oftast still under solfångarsäsong o dagtid.

Man kan inte heller köra frikyla samtidigt med att man solladdar tanken, kanske löser sig det med tiden oxå. Solfångarna kommer att ligga i sydöstläge dvs förmiddagen, så då laddar man tanken på förmiddagen, o kan köra frikyla på eftermiddagen. däremot är det inget problem att solvärma borrhålet eller att förvärma brine samtidigt som man kör frikyla.

Allt styrs med egen utvecklad styrning, de bivalent shuntarna styrs med en variant på shuntmotor med stegmotor, vars position är proportionell mot en styrsignal på 0-10 V. Mkt smidigt.

Ni som är duktiga på sådant här: Har jag tänkt fel, missat ngt eller borde man ändra på ngt.

Jag funderar på om returen fr "uppvärmingsslingan" borde shuntas in på 25% 50% o toppen, eftersom dels en stor del av toppen är tappvarmvattenreserv o inte rör sig så mkt i normalfallet, o att det skulle gå att kunna köra kallare vatten genom solfångarna.

Bifogar en ful skiss, hoppas det går att uttyda.
 

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!