Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Ämnet startat av: JohanLberg skrivet 29 september 2013, 21:02:04
-
Har i veckan haft den stora oturen att få ett kompressorras på min gamla IVT Greenline Puls 4 från -97.
Nåja. Den fungerande tillfredställande för de som sålde huset till oss och vi har haft stor nytta av den i 4 år själva Har bestämt mig för att sluta ha ångest över detta nu och tänka nytt istället. Har beställt en 400 V varmvattenberedare och några elelement för att få tid att tänka på bästa möjliga lösning!
Vore självklart mycket tacksam för all hjälp jag kan få i att tänka ut detta. Har arbetat inom både snickeri och murning men värmepumpar är något nytt för mig.
Läget är följande:
1.5 plans villa från Fågelfors, byggår 1978. 1,5 plan, inredd vind med en vindskupa (4.5 kvadrat). Total BOA 156 kvadrat fram till för ett år sedan då uttökat med ytterligare 17 kvadrat (tillbyggnad etapp 1). Tidigare IVT Greenline 4 Puls med 61 meter borrhål. Öppen planlösning så en fläktkonvektor på varje plan. Den nedre var underdimensionerad m avseende på effekt så där satt elradiatorerna kvar. Den övre något för kraftfull vilket gjorde att Allrummet/TV rummet på övervåningen blev för varmt medan sovrummen för ffa ungarna blev lite kallt därav el rad där också. Två badrum med elgolvvärme. Ständigt igång pga frysa småttingar.
Total förbrukning under helvetesvintern 2011/12 (norr om Sthlm) 17,5 MWh. Detta med två servers (ung 1000 kWh?), nytt jobb nuförtiden och bara hobbysnickeri, och två frysboxar jämte frysskåp (ca 800 kWh) för älgkött och allt vad skogen erbjuder.
Isolering i väggarna är 120 + 95 orginal, på utbyggnaden 145+45. 195 i taket men 120+45 till kattvindarna på övervåningen. "Omvänd platta" jmf idag. D.v.s. 100 mm betong och därefter frigolit uppe på denna. 100 mm. Fönstren är treglas. Okänt U-värde. Sannolik omöjligt att räkna hem att byta dessa. Mekanisk frånluft.
Planerar utbyggnad etapp 2 i två plan med 145+45 i väggarna. U-värde 1.1 på fönster. Inga stora partier utan normala fönster ... Total BOA 217 kvadrat när färdig. Sannolikt färdig 2015 om markarbete görs hösten 2014. Ska bygga lite växthus i trä osv under sommaren som jag lovat frugan sen vi flyttade hit.
Garaget är 40 kvadrat varav 10 är isolerat med 95 i väggarna. Oisolerad platta. Hålls 10 grader mha en backup server, en frysbox och ett litet el element. Garaget ligger tre meter från huset vilket gör kulvert både möjligt och förhållandevis billigt.
Jag tänker mig att jag kommer att behöva borra ytterligare ett hål gradat (?) mot mitt befintliga och koppla samman dessa (serie? parallell?) Total tomtarea 1050 kvadrat. Berg i dagen vilket var ett helvete när jag skulle anlägga ny parkering med kilar och slägga. Ett par bra träningspass blev det iallafall. Utesluter dock jordvärme.
Det är irriterande med konvektorerna då de låter en hel del. Det sitter små och snabba fläktar i dessa. Vid etapp två av tillbyggnaden så kommer trappan upp att flyttas och det blir en del ingrepp i stommen vilket kommer att motivera till byte av ytskickt golv av kanske 60 av 100 kvadrat. Således fullt möjligt att "räkna bort" ytskikts kostnad på inläggning av vattenburen golvvärme. Tänker mig t.ex LKs frigolitspårade skivor uppe på spånbjälklaget.
Funderar på att flytta ut en ny pump till garaget. Idag är borrhålet i nära anslutning till både garage och kåk. Kulvert in. Missar iofs. värmen som skapas av kompressorna i sig själva men det blir tyst inne. Har dock absolut utrymme i tvättstugan där befintlig utrustning står idag. Det stör inte mig när den drar igång och en ny pump är ju tystare men ... jaa ... hustrun.
Lägger upp sit plan, planritning och fasader för ytterligare info.
Mina frågor är: Borra nytt? Borra i samma hål djupare? Effektbehov? Placera pump i garage m kulvert? Placera i tvättstugan där den gamla stod?
Har läst runt en hel del på forumet och alla verkar vara så trevliga. Tänkte det här skulle vara ett intressant problem när det redan finns ett hål men dock för grunt vad jag förstår.
Allt gott!
-
Du kommer säkert få en del goda råd, men min första tanke är: Har du ingen elpatron i pumpen idag, det verkar ovärt att installera en separat VV-beredare och flera element om du ändå inte skall ha det som slutlig lösning. Kan du inte ha kvar din trasiga panna tills du bestämt dig? Sc:,h
-
Nope. Ingen elpatron. Kallvatten f.n.
-
Är du säker på att elpatronen inte är spärrad i någon inställning?
-
Det brukar finnas överhettningsskydd till elpatron, kolla att detta inte löst ut?
I övrigt så tror jag på en 7-8 kW VP och ca 100 m extra borra, koppla parallellt.
Placering är väl en smaksak, men jag skulle ställa den i huset för att undvika VVC (som du nog annars behöver vid garageinstallation).
-
Ok, det är _helt säkert_ att det är kompressorras och inte något annat som kontaktorer, mjukstarter, startapparat/motorkondensator etc. som strular och inte ansluter alla faser när det slår till (som förvisso i sin tur kan ge brunnen kompressor om motorskydden inte är rätt ställda eller av tidens tand inte gör sitt jobb)
Att jag ställer den frågan har sina orsaker då många som reparerar/säljer VP är väldigt angelägna att sälja en dyr kompressorreparation eller en helt ny VP istället för att reparera den befintliga på elsidan och med i verkligheten fullt fungerande kompressor med kanske tusenlapp i elmaterial och några timmars jobb.
25000:- i reparation eller jackpoten att förmå byta hela VP smäller betydligt högre än 3000:- för installatören sas...
Det finns flera trådar där 'felsökningen' är på inkompetent nivå eller rent utsagt lurdrejeri och buden på reparationerna ligger på bedrägerinivå för att förmå husägaren att ta budet för den stora 'bytet' med ny kompressor/VP istället för att fixa de slitna elsakerna för enstaka tusenlappar som är det egentliga problemet...
-
Nej. Helt säker är jag ju INTE! Knocke-och-smockes värmepumpsservice (låt oss inte nämna namn) som kedjerökte och mätte lite med multimetern konstaterade det. De ringde till IVT i Tranås som inte svarade för att undra hur man kopplade förbi kompresseorn för att göra varmvatten. Drog sedan ur tre kablar, tejpade bara den bruna och gissade då att nollan var död för den lämnade han bara rakt ut ur skåpet. Sa sen glatt att nu har du varmvatten genom att känna på vattnet i kranen på muggen. Jag protesterade och sa att det var inte alls tillräckligt varmt utan att det låg kvar i beredaren sedan tidigare. Sen drog han. Kommer inte betala den fakturan. Var så säker.
Nåja.
Jag skulle själv misstänka något elfel faktiskt. Hustrun sa att det var dåligt "tryck" i varmvattnet så jag gick till pumpen. Då hade kompressor larmet gått. Startade om den, väntade 15 min innan den "får" starta kompressorn och jag hör precis hur den huffar till sen går 10 A säkringen i skåpet. I min värld så skulle det ju kunna vara en dålig kondensator som krävs för att starta kompressorn. Vet bara inte var den sitter ...
-
Blev lite kortfattad där. För det första; tack för svar och att det finns folk som vill hjälpa medmänniskor!
Jag har alltså en IVT Greenline Puls 4. Den var tänkt som komplement till andra system t.ex oljepannor med tillhörande elpatron. Det finns byglingar och kontakter för den att "ropa på" tillskott till både vvb och husvärme. Nu valde man att installera denna med elradiatorerna som "komplement" genom att sätta en termostat som gör att elen går in när pumpen går max och inne tempen ändå sjunker. Därav har jag ingen elpatron att falla tillbaka på för varmvatten men jag har varmt inne för det sitter gamla brödrost element. Har dock bytt några av dessa till nya i rum dit konvektorerna inte riktigt når på undervåningen.
-
Känns av beskrivningen som att det kunde felsökas på ett seriösare sätt.
Med normal teknisk gymnasiekompetens och kört sina motorbänklabbar och gjort sin ellära så bör man kunna få igång en sådan kompressor med egna kopplingar och kanske medhavd i bilen ett sortiment startkondingar att välja ur, utan större problem - ja efter att man isolationsmätt kompressorn med en megger så att den inte har någon överledning mellan lindning och chassi/jord samt kontroll att impedanserna (resistanserna) mellan pinnarna verkar rimliga - för leder det mellan lindning och chassie så måste kompressorn tyvärr bytas även om mekaniken invändigt är OK.
En sak också som kan dra säkringar är om dina elelement är så länge körda att det gått hål i slingorna och gått in vatten (vilket i så fall borde ha upptäcks med isolationsproven) och i det här läget vet vi inte om elelement _och_ kompressor går igång samtidigt vid startförsöket eller om det är knutet att säkringen går när man försöker få igång kompressorn enbart. Åter igen en bra felsökare utesluter sådana här saker ganska snabbt.
än så länge vet jag inte om det är enfas eller 3-faskompressor, men en kompressor som inte snurrar igång tämligen kvickt drar ganska ordentligt med ström och det är inte förvånande om säkringen går ganska kvickt - frågan är om det handlar om delar av en sekund eller flera sekunder innan säkringen går - för om det går delar av sekund så är det risk att det är ett riktigt fel modell kortis eller nära kortis - konsten är då att hitta var och att det förhoppningsvis inte är i kompressorn...
-
Det är delar av sekund. 3-4 tiondelar kanske?
Det är en enfas på C10 (rel trög) 10 A. Megg har jag inte men jag kan kanske bara mäta motståndet i kompressorn?
-
låter inte riktigt bra om säkringen smäller så fort, då bryttider 2 sekunder och lägre indikerar strömmar på 50 - 100 ampere för en C10 dvärgbrytare
nästa steg är att avgöra om det är kompressorn som drar strömmen eller något annat (tex. elelement)
men innan detta - börja med att kolla resistanserna på kompressorn - mellan dess pinnar och om det leder någon ström mellan kapslingen och dess strömpinnar. det bästa är om du tar bort elanslutningen på kompressorn först (efter lossning av spärrar etc. i regel dras rakt ut - i nödfall vicka en _aning_ då de sitter ganska så hårt - tänk på att stiften går igenom en glasförslutning in i kapslingen, spricker dessa så är kompressorn skrot.)
---
Vanlig digital mutimeters resistansmätning är på delar av en Volt (för att inte skada halvledare mm) medans en meggers resistansmätning använder spänning från 100-tals Volt till flera tusen Volt (ställs in beroende på vad utrustningen skall klara).
Med andra ord kan tex. mätning mellan en kompressors strömmatningspinne och kapslingen visa hög resistans (MOhm) medans med en Megger med sin högre spänning kan bryta ned en skada i tex. isoleringen så att den leder ström när spänningen är över en viss nivå (tex. att det gnistrar).
Dock om det piper mellan kompressorns kapsling och dess strömmatningspinnar med en vanlig multimeter så har man definitivt en indikation att det inte är bra, medans är det full isolation med en Multimeter så finns hoppet kvar och man får hoppas att man finner något annat.
Elelement som värmer vatten kan också läcka ström pga läcka i dess tuber och där är det samma sak att det inte alltid märks med den låga spänningen som en digital multimeter ger.
---
Vill man själv trycka på lite extra spänning när man Ohmmäter så kan det vara ide att köpa ett 20-pack med 9V batterier som man kan koppla i serie med varandras tryckknappsfästen för högre spänning - tänk på att spänningen är livsfarlig (dvs > 50 Volt) redan när man har 6 stycken seriekopplade och det kan vara ide att sätta ett par 22 kOhms motstånd i serie på var sida uttaget från batteriet så att kortslutningsströmmen hålls max 4.1 mA om man kopplar alla 20 batterier i serie. Även med sådana spänningar som 180 Volt när du mäter med multimeterns resistansmätning i serie med batterikedjan så skall resistansen vara i området oändligt till många MOhm.
-
Uppdatering!
Har hittat motorkondensatorn på 30 uF! Klart misstänkt för den tar ingen ström alls. Seriekopplade m 25 W lampa. Oändligt motstånd på multimeter. Imorgon ska jag t elfa. Håller tummen för detta!
-
När man mäter på en kondensator med en ohm-meter så laddas kondensatorn upp av mätarens spänning. Under uppladdningen får man värden på mätaren men när kondensatorn är uppladdad kommer mätaren att indikera oändligt. Det bästa är nog att kolla den med en mätare som kan mäta kapacitans, eller byta den på chans.
En annan möjlighet är att hitta en begagnad värmepump i samma effektklass och köra med befintliga hålet till du är redo att investera.
http://www.blocket.se/goteborg/Bergvarmepump_49647803.htm?ca=17&w=3&last=1 (http://www.blocket.se/goteborg/Bergvarmepump_49647803.htm?ca=17&w=3&last=1)
http://www.blocket.se/kronoberg/Bergvarmepump_48831218.htm?ca=17&w=3 (http://www.blocket.se/kronoberg/Bergvarmepump_48831218.htm?ca=17&w=3)
-
@Olle61: Japp. Men om man byter polerna på "ljudsignalen" så ska den ladda upp utan att pipa men om jag sedan byter polerna ska jag få en signal vilket jag inte fick. Enklaste sättet att mäta kondensatorner om man bara har kostat på sig en Jula multimeter.
Kopplat in den nya kondensatorn! Pumpen snurrar!!!
Stort tack till alla som kommit med förslag!
Felsökningen var verkligen undermålig och när jag väl kommit över den mentala spärren att pumpen var död för mig så slet jag ut allt. Man måste våga också ...
@xxargs: Tack för tipset. Jag lånade en spänningskub av en kompis och körde i den 110 V med krokodiler och lite fippel. Sannolikt ej helt bra ur elsäkerhetsperspektiv men motståndet var mycket riktigt i MOhm klass och inget läckage ut till kapsling eller på jordkabeln.
Sammanfattningsvis så återstår dock problemet att jag måste byta pumpen någon gång men inte till den här säsongen!
Tack åter igen för alla svar!
-
Tänker du konfrontera reparatören om detta? Kul att det löste sig iaf. :)
-
Jo. Alltså. Det kommer jag nog. De skulle nämligen höra av sig med en offert på nyinstallation idag eller imorgon. Väntar med spänning på det samtalet ...
Kondensatorn kostade för övrigt 98 kr ink moms.
Edit. Tog bort namnet.
-
Det brukar inte gillas att man outar företagen här, så kanske skall du inte göra det heller. Men det är inte min uppgift att komma med pekpinnar.
Menmen, du missar kanske chansen på att vinna en bil nu iaf. ;) ;)
-
Kul att det löste sig Johan tummenupp
Förövrigt vore det kul om tex en moderator kunde (sammanställa) alla dessa feldiagnoser med "kompressorhaverier" som ofta visar sig tex vara en defekt kontaktor, mjukstart eller kondensator ::)
Edit: Utan att ange vilka som gjort tabben ^-^
-
Ni har rätt. Man ska inte vara långsint. Det vinner ingen på. Om någon undrar så är det fritt att skicka ett mail till mig. Tog bort det i forumet.
Men man blir ju lite så där uppretad och nöjd med sig själv på samma gång när man får ett mail med förslag på 110 000 kr och det kostade 98 kr.
-
Sammanfattningsvis så återstår dock problemet att jag måste byta pumpen någon gång men inte till den här säsongen!
Visst, men det är inget man behöver ta ut i förskott, lika lite som att oroa sig att någon av dina vitvaror sluta att fungera inom ett år. Vill man preparera sig lite så kan man lägga undan en tusenlapp i månaden på ett konto för husunderhållet och dess framtida nya VP och går det flera år till ras så blir inte smällen fullt så kännbart om det redan ligger några 10-tusenlappar på kontot och väntar...
En del stirra sig blint på antalet driftimmar eller starten och ser den programmerade döden för utrustningen närma sig som en ganska skarp linje avsende kompressortid eller antal starter - men detta är statistik, somliga enheter dör mycket i förtid medans andra kan vara närmast odödliga - jag känner till två gamla frysboxar fortfarande i drift där den ena närmar sig 50-årsstrecket och den andra 60-årsstrecket (med stenullsisolering) - knappast en designad hållbarhet utan det har bara blivit så...
för 50 års frysboxen handlar det kanske om runt 150000 timmar kompressortid och om det startar 3 ggr i timmen så handlar det om 1314000 starter! (gammal relästart)
Bara för att utrustningen desigmässigt är tänkt att hålla 10 år så är det inte samma sak som att den går sönder när den är 10 år och en dag gammal.,
Med andra ord, för önskad lång hållbarhet så får du ha inställningen att VP helst får gå sönder ganska snart på ej reparerbar nivå så att du kan byta till något modernare, eller vill ha den som en 'lekmaskin' - så kommer VP:n på pin kiv att hålla i 10 år till :-)
- kom dock ihåg, du kan inte låtsas att du vill att VP skall gå sönder, utan du måste känna ända ned till tåna att du verkligen _vill_ få en ursäkt att byta ut VP så snart som möjligt - annars funkar det inte ;-)
mao. lite av svärmorssyndromet att det man är rädd om, gärna försvinner i förtid medans det man vill bli av med, klamrar sig fast en halv evighet...
---
Det trista är det finns kanske 4-5 trådar av liknande typ som denna, om inte mer senaste 2 åren på denna forum där VP-installationföretagen och kylföretagen inte verkar göra en professionell felsökning utan går den enkla vägen att döma ut kompressorn fast det är något annat fel och med en prislapp så hög att man får kunden att fundera över alternativet med helt ny VP istället för att reparera den gamla om inte försäkringsbolag går in med stålarna för "kompressorbytet" - nästan som att man kan ana detta som en "försäljningsstrategi"...
Kort sagt är det när VP-ägarna själva har kommit över mentala hindret och själv börja våga mäta i VP med lite råd och dåd från tex. denna forum som de själva ser att 'domen' som VP-företaget kommit med stämmer inte riktigt med vad de själva mäter och bluffen synas.
Det här är också lite försäkrigsbolagens egna fel att de inte kräver in kompressorerna tillräckligt ofta för undersökning av opartisk part att de verkligen är trasiga på beskrivet sätt innan reparatörerna får betalt, för nu verkar det vara lite för fritt spelplan här med låg risk för upptäckt när man drar 'valser' om felorsak och som en del utnyttjar systematiskt och i förlängning ger branschen dåligt rykte...
Detta betyder inte att alla kyl och VP företag gör sådant, det är förhoppningsvis bara ett fåtal, - men det är för många som ändå verkar försöka...
-
Haha! Jag gillar ju min svärmor tyvärr ... Men men.
Faktum kvarstår att så länge den där gamla pumpen fungerar så har jag ingen ekonomi i att byta den. Kalkylen kommer dock att ändras när jag byggt färdigt sannolikt. Den var ju underdimensionerad för vår 157 kvm villa beskriven i första posten. När jag är färdig så har jag förhoppningsvis 217 BOA och då är det nog så att det är nytta med en ny pump ... Nu har jag köpt mig tid att fundera i lugn och ro!
Edit: Tack igen för alla förslag. Det stämmer som du skriver xxargs att jag var bara tvungen att betrakta den som död så hade jag inga problem att riva ut allt och börja leta ... Nu är ju den spärren borta också :)
-
Kul att det löste sig :-)
I ditt fall hade det ju inte "bara" varit att köpa ny värmepump. Det hade ju behövts ny borrning och allt runtomkring.
Jag undrar hur det är med värmepumpsreparatörerna, kan de inte felsöka? Eller vill de bara sälja nytt? Har de elkunskapen eller eller är de "bara" rörmokare och kyltekniker?
-
De där reparatörerna är väl som folk är mest, en del är duktiga och en del är odugliga, och en del är rent kriminella.
-
Det som irriterar mig är mest kanske att det brister i yrkestolthet. Skicklighet är en sak men att tvärsäkert ljuga medvetet eller omvedvetet är lite för mycket.
Nu när jag ändå har fått så många svar och glada tillrop här så undrar jag om någon har ett förslag på ett nytt system? Trots xxargs välmenande tillrop om kompressorer som går i evigheter så tror jag att kalkylen kommer ändras när jag byggt klart. En variant är ju så klart att jag har ett ytterligare system som tillskott till 61 m hål. En luft-vatten kanske? Problemet är ju att jag vill täcka energibehovet när det är som kallast varför en luft vatten eller en luft luft inte gör så mycket nytta när borrhålet går för fullt? Solfångare likaså.
Jag antar att jag ändå får bita i det sura äpplet och borra ett ytterligare hål. Nästa sommar kommer jag att göra markjobb för utbyggnad nr två och då blir det ändå grävmaskiner på tomten. En fundering är ju att ta dit en borrigg då och borra hålet. Är det någon ekonomi att låta någon bara borra ett hål i förberedande syfte eller får man någon slags paket rabbat om man köper borrning, installation och pump?
Själva installationen verkar inte så hyperkomplicerad. Det är ju en massa rörbockningar. Har gjort några badrum på småjobb och det brukar bli bra men ta längre tid än när proffs gör det.
Ett tidigt svar nämnde VVC om jag skulle dra en kulvert för att sätta den i garaget. Totalt är det tre meter dragning i kulvert så det tror jag inte är något problem. Det tar redan tid att få fram varmvatten till övervåningen och att installera VVC i hela huset verkar mycket jobbigt med tanke på betongplatta ...
Läget är följande:
1.5 plans villa från Fågelfors, byggår 1978. 1,5 plan, inredd vind med en vindskupa (4.5 kvadrat). Total BOA 156 kvadrat fram till för ett år sedan då uttökat med ytterligare 17 kvadrat (tillbyggnad etapp 1). Tidigare IVT Greenline 4 Puls med 61 meter borrhål. Öppen planlösning så en fläktkonvektor på varje plan. Den nedre var underdimensionerad m avseende på effekt så där satt elradiatorerna kvar. Den övre något för kraftfull vilket gjorde att Allrummet/TV rummet på övervåningen blev för varmt medan sovrummen för ffa ungarna blev lite kallt därav el rad där också. Två badrum med elgolvvärme. Ständigt igång pga frysa småttingar.
Total förbrukning under helvetesvintern 2011/12 (norr om Sthlm) 17,5 MWh. Detta med två servers (ung 1000 kWh?), nytt jobb nuförtiden och bara hobbysnickeri, och två frysboxar jämte frysskåp (ca 800 kWh) för älgkött och allt vad skogen erbjuder.
Isolering i väggarna är 120 + 95 orginal, på utbyggnaden 145+45. 195 i taket men 120+45 till kattvindarna på övervåningen. "Omvänd platta" jmf idag. D.v.s. 100 mm betong och därefter frigolit uppe på denna. 100 mm. Fönstren är treglas. Okänt U-värde. Sannolik omöjligt att räkna hem att byta dessa. Mekanisk frånluft.
Planerar utbyggnad etapp 2 i två plan med 145+45 i väggarna. U-värde 1.1 på fönster. Inga stora partier utan normala fönster ... Total BOA 217 kvadrat när färdig. Sannolikt färdig 2015 om markarbete görs hösten 2014. Ska bygga lite växthus i trä osv under sommaren som jag lovat frugan sen vi flyttade hit.
Garaget är 40 kvadrat varav 10 är isolerat med 95 i väggarna. Oisolerad platta. Hålls 10 grader mha en backup server, en frysbox och ett litet el element. Garaget ligger tre meter från huset vilket gör kulvert både möjligt och förhållandevis billigt.
Jag tänker mig att jag kommer att behöva borra ytterligare ett hål gradat (?) mot mitt befintliga och koppla samman dessa (serie? parallell?) Total tomtarea 1050 kvadrat. Berg i dagen vilket var ett helvete när jag skulle anlägga ny parkering med kilar och slägga. Ett par bra träningspass blev det iallafall. Utesluter dock jordvärme.
Det är irriterande med konvektorerna då de låter en hel del. Det sitter små och snabba fläktar i dessa. Vid etapp två av tillbyggnaden så kommer trappan upp att flyttas och det blir en del ingrepp i stommen vilket kommer att motivera till byte av ytskickt golv av kanske 60 av 100 kvadrat. Således fullt möjligt att "räkna bort" ytskikts kostnad på inläggning av vattenburen golvvärme. Tänker mig t.ex LKs frigolitspårade skivor uppe på spånbjälklaget.
Funderar på att flytta ut en ny pump till garaget. Idag är borrhålet i nära anslutning till både garage och kåk. Kulvert in. Missar iofs. värmen som skapas av kompressorna i sig själva men det blir tyst inne. Har dock absolut utrymme i tvättstugan där befintlig utrustning står idag. Det stör inte mig när den drar igång och en ny pump är ju tystare men ... jaa ... hustrun.
Lägger upp sit plan, planritning och fasader för ytterligare info.
Mina frågor är: Borra nytt? Borra i samma hål djupare? Effektbehov? Placera pump i garage m kulvert? Placera i tvättstugan där den gamla stod?
Har läst runt en hel del på forumet och alla verkar vara så trevliga. Tänkte det här skulle vara ett intressant problem när det redan finns ett hål men dock för grunt vad jag förstår.
Några tankar och design förslag?
-
Vill du ha 100% effekttäckning så är det VP + arbetstank som gäller.
Då kan du har termostater överallt, och blanda golvvärme, radiatorer, och värma källare eller toalettgolv bäst du vill året runt.
-
En fundering är ju att ta dit en borrigg då och borra hålet. Är det någon ekonomi att låta någon bara borra ett hål i förberedande syfte eller får man någon slags paket rabbat om man köper borrning, installation och pump?
Snarare tvärtom. Billigast kommer du undan om du köper ett borrhål, beställer VP'n och tillhörande prylar på nätet och betalar röris/elektriker löpande per timme för monteringen. Det är ju dessutom inte speciellt svårt, så det mesta av jobbet kan du göra själv.
-
En 4kW värmepump utan elpatron har ju en bra finess. Den går med låg framledningstemperatur vilket ger bra COP.
En annan fördel är att antalet starter inte blir så många, den startar i slutet av augusti och stoppar i maj... :D
-
Absolut. Det är ju en "fördel". :)
Men jag vill ändå påstå att den är synnerligen effektiv m tanke på att vi ligger just under 18 MWh m allt annat roligt som drar el så Fortum kan skratta hela vägen t banken.
Måste nog börja mäta lite på hur mycket pumpen och elradiatorerna drar. Blir ju inspirerad av att läsa runt här om vad ni gör!
-
Ja, du har noterat det många andra också gjort, även en värmepump med låg effekttäckningsgrad ger stora besparingar, de dagarna som är så kalla att det behövs tillskott är så få att eltillskottet blir mer eller mindre försumbart i det stora hela.
Detta har i sin tur gjort att man historiskt dimensionert med rätt låg effekttäckning, för att värmepumparna skall bli billiga att installera, få arbeta med låga temperaturer (hög COP) och få så lite start och stopp som möjligt.
Numera är som regel effekttäckningsgraden större, jag brukar rekommendera runt 70-80% effekttäckningsgrad, men allt fler vill ha 100% effekttäckningsgrad.
Som jag ser det kräver 100% effekttäckningsgrad värmepump + arbetstank, alternativt en värmepump som är inverterdriven.
Både arbetstankar och inverterdrivna värmepumpar är/har varit så pass dyra att det är/har varit svårt att räkna hem merkostnaderna i en ekonomisk kalkyl.
När det kommer till kritan är det nog magkänslan som får avgöra, är man allergisk mot eltillskott så skall man satsa lite extra och få 100% effekttäckning, men vill man spara de sista 15-35 000 kronorna på investeringen, och istället få eltillskott för 200-700 kr/år så kan man välja ett lite billigare alternativ.
-
1997 var elpriserna väldigt låga, när man installerade värmepumpar på 90talet pratade man effekttäckning på 40% resten ibland inkl. varmvatten skulle elpatron/elpanna ta.
Därav de här små enfaspumparna.
Det var en inspirerandeläsning om din kondensator som gett upp och diagnos kompressor.
Mycket handlar om ikunskap gällande seriös felsökning 99% av alla reparatörer är kortbytare.
De har ingen kunskap om el och elektronikkomponenter.
ytterst få vet tex hur man mäter en kompressor dvs kontrollerar om det är kortis i den.
Bra att det löste sig med din pump Johan och 15 år är ingen ålder för en värmepump. Den bör hålla minst 20 år eller mer.
De gamla pumparna Ahlsell, Thermia etc höll i 30 år.
Idag kommer det ut någon säljare som säger till sin kund att den där pumpen är gammal, ( 5-10 år) Finns inga reservdelar.
Nu skall vi komma ihåg att värmepumpar är i regel standardkomponenter. Det är kompressor, kondensor, förångare, expansionventil, torkfilter, pressostater.
STandardkomponenter. Det som kan skilja är kretskortet för styrning av pumpen. Men en styrning kan ersättas av en annan och det är alltid fullt möjligt att ersätta vilken styrning som helst med en Danfoss styrning. Ja man kan koppla den till en liten plcmodul och själv skriva ett program.
I veckan tog vi en Nibe 2010 styrning från en pump som vi slaktade och kopplade in en luft/luft ac enfasare. Vi fick den att starta och stoppa. Dock hade vi inte tillräckligt med givare tillgängliga, så projektet fortsätter. Nästa steg blir att löda in 2010:ans gamla 4vägsventil då maskinen är en ren ac och alltså inte har någon avfrostning.
Den är så gammal så den är avsedd för r22, men är konverterad. Tyvärr är det många som hellre säljer nytt än att fixa gammalt.