Lilla ordlistanUppbyggd med hjälp av forumets kompetenta besökare!
Hittar du felaktigheter i ordförklaringarna? Tveka inte att lämna synpunkter.
Detta är endast en översikt och Värmepumpsforum ansvarar ej för ev. fel i texterna.
AckumulatortankEn välisolerad tank som används för lagring av uppvärmt vatten. En eller flera värmekällor kan kopplas till samma tank. Kan användas för att minska antalet starter av VP.
Aktiv effektDen effekt som kan bli nyttig och användbar. Det är den effekt mindre förbrukare betalar för. Avser el. Se även reaktiv effekt.
Aktivt djupDjup i bergborra under grundvattennivån. Den del som ger värme till era värmepumpar. Undantag finns när man har djupa foderrör, vanlig mark leder värme sämre än berg, varför det djupet inte kan räknas med helt.
Aktiv kylaVid stort kylbehov då passiv kyla inte är tillräckligt
kopplas aktiv kyla in. Kompressorn startar då och den producerade
kylan cirkulerar till husets distributionssystem och värmen
cirkulerar ut till mark-/bergkollektorn. Se även passiv kyla.
AmpereEnhet för strömstyrka. Har beteckningen A.
Anmälan AnsökanDet är fastighetsägaren som skall ha inhämtat nödvändiga tillstånd från Miljö- och Hälsoskyddskontoret innan arbetet påbörjas.
AvfuktningSorptionsavfuktning arbetsprincip: Fuktig luft passerar genom en rotor, där rotor materialet tar upp vattnet, och luften blir torr. En mindre luftström passerar först en värmare och sedan rotorn där vattenpartiklarna rycks med, och den våta luften föres ut i det fria. Rotorn roterar långsamt med hjälp av en drivmotor. Lämplig metod i tex krypgrunder.
Kondensavfuktning Arbetsprincip: Fuktig luft passerar en kall yta skapad av ett kylaggregat. Vattenånga kondenserar och leds till avlopp. Den torkade och nedkylda luften blåses vidare över kylanläggningens varma kondensor, varefter den, varm och torr återledes till rummet. Lämplig i miljöer där temperaturen överstiger +10 grader.
BackventilVentil som tillåter flöde i endast en riktning.
BelastningsvaktBelastningsvaktens (strömbegränsning) uppgift är att bryta bort tillskottet vid
för hög belastning på husets huvudsäkring.
BergvärmepumpEn bergvärmepump hämtar sin energi från en bergborra. Borrhålet får inte vara underdimensionerat, det aktiva djupet avger värmen (aktivt djup är från den nivå det står vatten i hålet och ner). Tillståndspliktigt.
BiytaÄven kallad biarea. tex. källare, del av sluttningsvåning. Standardiserade mätregler finns. ex. se länk nedan.
http://www.skatteverket.se/download/18.5fc8c94513259a4ba1d80004272/Hur+du+m%C3%A4ter+ditt+sm%C3%A5hus+2012-2014.pdfUppvärmd yta används ofta vid dimensionering av värmepumpar.
BlandningsventilVentil för inblandning av kallvatten i tappvarmvattnet för att undvika skållning. Monteras på ventilpaket med avstängningsventil, backventil, säkerhetsventil och blandningsventil. Den kan även monteras "separat".
BoytaÄven kallad boarea, helt enkelt ytan innanför ytterväggarna ( i en modern villa), med undantag för biarea. Standardiserade mätregler finns. ex. se länk nedan.
http://www.rsv.se/broschyrer/389/38905_del4.pdfUppvärmd yta används ofta vid dimensionering av värmepumpar. I energikalkylen hos konsumentverket används dock bo- och biyta. Se energibehov.
http://energikalkylen.energimyndigheten.se/BorraBergborra. Se energibrunn.
Brine, köldbärarvätska, spritVatten/sprit (vanligen) blandning, frysskydd, normalt 30% sprit och resten vatten, Det förekommer även anläggningar med s.k. pottaska, som uppges leda till något större värmeinnehåll/liter vätska p.g.a. högre densitet.
Bruksarea BRADen area av huset som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.
BrunnsarkivetInformation om befintliga brunnars beskaffenhet. Lag på att alla brunnar ska anmälas hit!
http://www.sgu.se/BruttoareaArean som begränsas av ytterväggens utsida.
BypassBypass möjliggör cirkulation i sekundärkretsen även om styrventilen till primärkretsen är helt stängd. Vid VP drift bör dock högt flöde säkerställas. Temperraturstyrning bör ske med en rumsgivare kopplad till VP, ej genom strypning/shuntning i golvvärmekretsen eller radiatorkretsen.
ByggnadsareaDen yta som byggnaden upptar på marken.
BörvärdeBörvärde är den temperatur som behövs på framledningen till radiatorkretsen för att uppnå värmebalans. Börvärdet varierar kraftigt med utetemperaturen. Dom flesta värmepumpar jobbar med intermittent drift (on-off), pga av detta kommer verklig temperatur (Är-värdet) att variera kraftigt. Men genomsnittliga ärvärdet över tid skall vara lika med börvärdet. se även värmekurva.
Certifierade brunnsborrareSGU har tagit fram en kravspecifikation och ett utbildningsmaterial för certifiering av landets brunnsborrare.
http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/cert_brunns-borrare.htmlCirkulationspump En eldriven pump som cirkulerar vattnet i ett vattenburet värmesystem eller annat medium i ett rörsystem tex brine på "kalla" sidan på en värmepump.
COPCOP är en förkortning av den engelska termen "Coefficient Of Performance". Översatt till svenska ungefär "Prestandakoefficient". COP är ett mått på bla en värmepumps effektivitet. Värdet fås fram genom att dividera den effekt pumpen ger ut med den effekt den förbrukar. Exempelvis om en pump ger 10kW värme ut och förbrukar 3kW el så blir COP 3.33. En låg framledningstemperatur och hög temperatur på kollektorsidan höjer COP mycket kraftigt, COP vid optimala förhållanden kan överstiga 6! se även konvertering.
Delta TTemperaturskillnaden (Delta T) mellan stigarledning och returledning. Kan avse hela radiatorkretsen eller en enskild radiator/slinga, och temperaturskillnaden på kollektorns stig och retur (kalla sidan) även kallad brine.
Delta PvDelta Pv tryckfall (över ventil).
DriftcykelVid vp drift, den tid det tar för vp att efter start uppnå värmebalans och därmed stoppa. Vid varmvattendrift, den tid det tar att ladda varmvattenberedaren.
Dubbelmantlad tankTank med dubbla väggar där mellanrummet används för värmetransporterande medium. Se även förrådsberedare.
DUT, dimensionerande utetemperaturSe det nya begreppet DVUT sid 30 här:
http://www.boverket.se/Används vid dimensionering av värmesystem. ex se länk
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2048.0.htmlDVUT – dimensionerande vinterutetemperaturNär man beräknar husets effektbehov måste man känna till
den lägsta utetemperatur som normalt inträffar under ett
år. I detta sammanhang avses inte den absolut lägsta temperaturen
utan medeltemperaturen under minst ett dygn.
Vad som är normalt varierar från ort till ort och det beror
också på vilken tidsperiod som används för beräkningen.
SMHI gör kontinuerligt sådana mätningar på ett stort antal
orter i landet. Med utgångspunkt i dessa mätdata över en
längre tidsperiod har SMHI beräknat den dimensionerande
vinterutetemperaturen, DVUT, för ett antal orter, i enlighet
med standarden SS-EN ISO 15927-5. SMHI:s beräkning
enligt denna standard utgår från att redovisade temperaturer
underskrids högst 30 gånger på 30 år.
Se även länk boverket sid 29 och sid 30
http://www.boverket.seEffektEffekt uttrycks i enheten watt (W), eller vanligare, kiloWatt (kW) i värmesammanhang. Effekt är ett mått på förmågan att överföra energi. Ju högre effekt desto mer energi. Jfr exvis en 25W och en 75W glödlampa.
1 Ws = 1 Joule=1 Nm
För att höja temperaturen på 1 kg vatten med en grad behövs ca 4186 Ws eller 0.0012 kWh.
EffektbehovEffektbehovet är det antal kW som måste tillföras för att bibehålla exvis 20 graders inomhustemperatur vid den lägsta utetemperatur (DUT) installationen är avsedd att klara. Effektbehovet räknas normalt fram mha energibehovet och var i landet huset är beläget.
EffektberäkningFör avgiven effekt finns uppgifter hos flertalet tillverkare av radiatorer och golvvärme. Schabloner används ofta vid dimensionering, vid VP drift är det lönsamt att öka radiatorytorna ytterligare. Vid golvvärme måste hänsyn tas till golvmaterialet, höga yttemperaturer kan skada ytskiktet. Uttorkningen blir mycket kraftig i ytskiktet. Viktigt se konvertering.
Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet
Effekt anges i watt (W)
1 kW (kilowatt) = 1 000 W
1 MW (megawatt) = 1 000 kW
1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW
EffekttäckningEffekttäckning är ett mått på hur stor del av effektbehovet som klaras av värmepumpen utan tillskottsvärme.
ElvärmeHar man direktel tillförs all använd energi huset som värme.
Vattenburen värme med elpanna ger små förluster i praktiken försumbara. Intresserad av konvertering till värmepump, se konvertering, ytjord- berg- och luft-vatten värmepump. Tycker ni det är för dyrt titta på Luft-luft värmepump
EnergiEtt abstrakt begrepp som följer termodynamikens lagar. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan.
Energi är effekt som en funktion av tid, eller effekt*tid. Energi mäts i enheten wattimmar (wH), eller vanligare kiloWattimmar (kWh). För att hålla en 60W lampa lysande i tio timmar förbrukas alltså 0.6kWh.
För att höja temperaturen hos 1 kg vatten med en grad behövs ca 4186 Ws eller 0.0012 kWh
EnergibehovDet antal kWh som ett hus förbrukar för uppvärmning och varmvatten under ett år kallas för energibehov. Energibehovet för en fastighet måste man veta när man ska dimensionera en värmepumpsanläggning. Många har bra koll på historisk förbrukning. Men har man just köpt huset är det svårare. Tidigare ägare hade säkert andra levnadsvanor, går man på såna siffror kan anläggningen bli för klent dimensionerad. För villor använder man sällan noggranna teoretiska beräkningar. Länk till Konsumentverkets energikalkyl nedan.
http://www.energikalkylen.konsumentverket.se/Även den här länken kan kanske ge en uppfattning om energibehov
http://www.booenergi.se/kundinfo/forbrukning.htmEnergibrunn Borrning av en energibrunn (bergborra) utföres i Ø 110- 140 mm i diameter genom ev. ytlager av jord ned i berg. Borrhålets djup beräknas efter den energimängd som din värmepump är beräknad för och som krävs för uppvärmning av ditt hus. Man pratar om två olika sorters djup, aktivt djup och totalt djup. Aktivt djup är de meter som är vattenfyllda i borrhålet, det är endast den delen som ger dig värme! Totalt djup är från markytan till botten på borrhålet. Hög temperatur från borran ger högre COP på värmepumpen. Det kan av lönsamt att "överdimensionera" av detta skäl. Energibrunnens djup måste ökas om man har golvvärme även vid konvertering till radiatorer kan det behövas. Se konvertering, ytjordvärme och aktiv djup.
Energienheter Energi är effekt gånger tid
1 Wh = 1 W under en timme, wattimme
1 kWh = 1 kW under en timme, kilowattimme
1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh
1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh
1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh
EnergideklarationOm lag på energideklaration av alla fastigheter, för villor gäller krav vid försäljning.
http://www.boverket.seEnergihushållning enligt Boverkets byggreglerhttp://www.boverket.seEnergimyndighetenhttp://www.stem.se/EnergiinnehållEldningsolja EO1 se oljeeldning. Pellets innehåller ungefär 4 800 kWh per ton eller 3 100 kWh/m3. Ved: Det beror på vilken ved, hur man mäter volymen, fukthalt mm. God björkved d.v.s. rak och nästan jämntjock, har ett värmevärde på ca 1000 kWh per travad kubikmeter nästan allt annat har lägre energiinnehåll. Hur mycket energi som kommer huset tillgodo beror verkningsgraden på pannan.
Om man sänker temperaturen på 1 kg vatten med en grad utvinns ca 4186 Ws eller 0.0012 kWh. Se även omvandlingsvärmet.
EnergitäckningEnergitäckning är ett mått på hur mycket av husets energibehov som tillgodoses av värmepumpen utan tillskott.
EnheterHär hittar du det mesta!!
http://www.kennethshem.se/Enheter.html#UppEttrörssytemÄven kallat enrörssytem, en rörslinga för distibution av värme till radiatorkretsen. Radiatorerna kopplas i serie. Mera svårstyrt än tvårörssytem, stänger man en radiator påverkas värmen till andra radiatorer. Ett i värmepumpssammanhang sämre distributionssystem då de ofta är av s.k högtemp-typ.
Kan bestå av flera (ofta 2-4 st) paralellkopplade ettrörs-slingor, t.ex en för var sida av huset och för varje våningsplan.Se även tvårörssytem.
ExpansionskärlBehållare som sitter över värmesystemets högsta punkt och har till uppgift att ta upp vattnets volymändring vid temperaturförändringar. Vanligast idag dock slutet expansionskärl, det placeras i pannrummet.
ExpansionsventilFör att reducera trycket på köldmediat som kondenserats i kondensorn så får det passera expansionsventilen. Då trycket nu sjunker så sjunker också köldmediats kokpunkt vilket tillåter det att förångas i förångaren.
Fast kondenseringFast kondensering innebär att värmepumpen värmer ett värmemagasin (vanligen en ackumulatortank) till en i förväg inställd (hög) temperatur. Denna temperatur är under större delen av året betydligt högre än vad som krävs för det värmebehov som för tillfället behövs. Radiatorkretsen kopplas till ackumulatorn via en sk shunt som reglerar ut rätt temperatur till radiatorerna. När temperaturen i ackumulatorn sjunkit till ett lägsta värde startar värmepumpen igen och höjer temperaturen till det inställda värdet. Fast kondensering var tidigare vanligt vid dockning av värmepumpen till el och oljepannor då dessas reglersystem då kunde användas.
Flytande kondenseringNormalt ordnas flytande kondensering så att värmepumpen startar och stoppar "runt" ett av reglerdatorn framräknat börvärde (baserat på utetemp).
Numera används uteslutande sk flytande kondensering i värmepumpssammanhang. Denna metod bidrar till klart förbättrad verkningsgrad. Eftersom verkningsgraden hos värmepumpen sjunker i takt med att temperaturen ut ökar så strävar man efter att inte producera varmare vatten än vad effektbehovet kräver. I ett system med flytande kondensering arbetar värmepumpen normalt direkt mot radiatorkretsen och ingen ackumulator behövs om vattenvolymen är tillräckligt stor. Nackdelen med flytande kondensering är att varmvattenproduktionen blir lite knepigare men detta uppvägs av den energibesparing som görs. Flytande kondensering används numera även vid dockning då värmepumpens styrsystem ersätter eventuellt existerande shuntstyrning.
Nu finns Vätske/Vatten-värmepumpar som har varvtalsstyrda kompressorer som kontinuerligt ge den effekt som krävs i varje enskild stund. Moderna s.k. inverterstyrda luft/luft-värmepumpar har också den funktionen och det gör att de alltid arbetar med optimalt varvtal samt levererar den effekt som krävs för att hålla huset varmt - varken mer eller mindre.
En sannolik nackdel för Vätske/Vatten är att drifttiden för cirkulationspumpen på kalla sidan kommer att öka kraftigt. Dom nya cirkpumparna är mera energisnåla i dagsläget.
Fläktkonvektor En fläktkonvektor är en radiator med fläkt som kan avge en relativt stor mängd värme. För att fläktkonvektorerna ska kunna sprida värmen är det viktigt att dörrarna till rummet där konvektorn står är öppna och att huset har en öppen planlösning. Kan med fördel användas i kombination med värmepump eller annan värmekälla och är ett alternativ om man har högtemperatursystem. Se även konvertering.
FlödeFlöde kan ses i sammanhanget Energi som ett flöde, en genomströmning som kan vara linjär som i en stråle, cirkulär som i en virvel, bi-direktional som ett sken, eller sammansättningar av två av dessa eller fler.
I värmepumpssammanhang talat vi om flöde på varma sidan (radiatorkretsen) och på kalla sidan (brine- kretsen). Flödet mäts oftast i liter/sekund.
FormelsamlingLänkar til en sådan
http://www.kennethshem.se/Elektronikhoerna.htmlF-ventilationFläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt.
FT-ventilationFläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda.
FTX-ventilationMekanisk ventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda samt har återvinning av värme i frånluften.