Ad
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Författare Ämne: Ventilation längs takfoten  (läst 23503 gÃ¥nger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Utloggad Rolff_Magnus

  • Nybörjare
  • *
  • Antal inlägg: 1
  • Karma +0/-0
  • Värmepump eller värmepumpar?
Ventilation längs takfoten
« skrivet: 20 februari 2012, 14:45:18 »
Hej!

Vi får vatten (som visar sig som små istappar på fönstren) ur ventilationshålen (3 st hål per takstol ca 90-100cc) vid häftiga väderomslag. Detta tyder väl på att fukt trängt in genom hålen, satt sig på undersidan av råsponten och nu vill ut. Min fråga är om jag ska proppa hålen och hoppas på att gavelventilationen sköter sitt istället? - dvs "de nya täta kallvindarna". Halva huset är normal kallvind - andra halvan vanligt snedtak med luftspalt 5 cm. Mina options har varit TV, VentoVind alt att proppa hålen och vänta. Kan säga att vi förmodligen har övertryck på övervån då vent helt saknas för tillfället. Någon vänlig själ som har tips?

Kuriosa - har en simpel rf mätare ala 99:- som sitter typ i taket. har aldrig stigit över 60% under vintern - men kan jag lita på den?

(Trähus, sadeltak, vattenburen värme, ingen skorsten)

Mvh Rolff

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 29384
  • Karma +18/-8
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #1 skrivet: 20 februari 2012, 19:22:00 »
Om RF aldrig varit över 60% så borde du inte fått kondensation på undersidan av råsponten?

I mitt hus är det inga smÃ¥ hÃ¥l utan en luftspalt och sen jag fixade till ventilationen sÃ¥ har jag inte märkt nÃ¥gra problem pÃ¥ vinden (den som byggde huset hade täckt för spalten med isolering  >:( ).

Mitt stalltips är att ventilationen på vind är för dålig snarare än tvärt om, och övertrycket på övervåningen kan vara en ytterligare orsak till problemen.

Om du har rätt i att fukt kommer in vid väderomslag så lär den fortsätta komma in via gavelventilationen, med den skillnaden att fukten inte kommer ut om du proppar igen hålen, så det torde vara sämsta alternativet.
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.

Utloggad svenske kocken

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Utanför ÖSTERSUND
  • Antal inlägg: 7651
  • Karma +12/-7
  • Kön: Man
  • Jag älskar värme!
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #2 skrivet: 20 februari 2012, 19:34:00 »
Du bör ha en luftning som MINST motsvarar en 4 cm springa längs hela takfoten. Och se till att du inte har övertryck inne för då trycker du ut den fuktiga luften och då kommer du att få problem förr eller senare.
Thermia TWS 6 148 m aktivt och boende i villa 1-plan med källare 122m²/plan Ca:220m² uppvärmt till 21° och ettrörssystem i 4 slingor med 4 radiatorer på varje slinga, mekanisk vent med vvx bygd 1980 mitt i Jämtland, vp inkopplad juli -05, separat mätare på värme och varmvatten.

Utloggad Raffen

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Skaraborg
  • Antal inlägg: 8687
  • Karma +14/-27
  • Kön: Man
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #3 skrivet: 20 februari 2012, 21:05:23 »
Ja heja heja Svenske kocken med din rekommendation här på 4 cm luftspalt runt hela takfoten, Thumbsup själv hade jag för mig att rekommendationen låg på ca 2,5 eller möjligtvis 3 cm luftspalt, men för min del så får du gärna ha hur stor luftspringa du vill Rolff. Det går nämligen aldrig att ha en för stor eller riklig kallvindsventilation utan endast en för liten/dålig ventilation, det enda som möjligtvis begränsar de här luftspringorna mellan takstolarna är då givetvis att det inte skall kunna blåsa in snö på kallvinden under vintern som kan ställa till det lite senare när det smälter vid blidväder, annars kan du i praktiken ha precis hur stor ventilationsspringa som helst. ;)
Ditt problem här Rolff är väl då om man sammanfattar det hela att du har ett för dåligt undertryck via husets ventilation vilket innebär att fuktig inomhusluft då kommer ut från bostadsytan och bl.a upp till kallvinden, detta i kombination med att du har en alldeles för dålig kallvindsventilation gör att fukten då kondenserar på de olika ytorna däruppe och orsakar fukt och därmed i förlängningen mögelskador och dålig lukt.
Så mitt förslag är att sätt absolut inte igen de här stackars hålen (har f.ö knappt aldrig hört talas om detta Sc:,h), utan öppna upp lite mer ordentligt istället vid takfoten (för det är det allra viktigaste för att kunna få till en bra kallvindsventilation) för de här små gavelventilerna som finns har i det stora hela en väldigt liten betydelse för ventilationen av en kallvind.
Se gärna också till att du ordnar till ett kontinuerlig (dygnet runt) mekanisk utsugsventilation från alla dina resp våtutrymmen i huset, dvs från badrum, VC, dusch, tvättstuga mm så att du därmed alltid omg får ut fuktig och dålig luft från dessa våtutrymmen samtidigt som du också får till ett kontinuerligt mindre undertryck i huset som därmed förebygger risken för att fukt tränger ut genom bl.a väggar och takkonstruktion.
Inluftsventiler bör alltid finnas i alla övriga utrymmen som t.ex vardagsrum/allrum, sovrum mm. :)

Mvh Raffen.
Bor med min hustru (barnen utflugna) i en 1-plansvilla med källare 95 m2 + 95 m2 i Skaraborg byggt 75 - 78 och relativt välisolerat. Uppvärmningsyta 95 m2 + ca 65-70 m2 i källaren. Direktverkande el i hela huset, 1 st luftvärmepump samt braskamin finns i gillestugan i källaren (braskaminen har jag haft möjlighet att elda med vid riktigt kall väderlek tidigare men numera med 2 st pumpar sÃ¥ används den endast till myseldning), samt en 300 liters rostfri 3-fas Nibe Compact varmv.beredare frÃ¥n 1975 som jag kör ca 6 tim/dygn pÃ¥ ca 1500 watt med timer och jag mäter elförbrukningen pÃ¥ beredaren med en Siemens Landis/Gyr 3-fasmätare frÃ¥n Rickards webshop. Bytte f.ö till en ny elpatron pÃ¥ beredaren i januari mÃ¥nad 2017 för första gÃ¥ngen efter drygt 42 Ã¥rs drift för dÃ¥ var patronen helt slut.
Installerade min första pump Panasonic E9 DKE i sept 2005 i källaren (som jag f.ö bytte ut mot en Toshiba RAS 10 ND i sept 2009) och installerade min 2:a pump en Toshiba RAS 10 GKVP-E i april 2008 uppe i bostadsvÃ¥ningen, och bÃ¥da pumparna mäter jag elförbrukningen med varsina resp stickproppsmätare av typen Voltcraft Energy Check 3000 + varsina Enermet 1-fasmätare frÃ¥n Rickards webshop. 
LÃ¥g innan pumpinstallation pÃ¥ en total elförbrukning pÃ¥ mellan 16500 - 19000 kwh/Ã¥r beroende pÃ¥ vinter inkl hushÃ¥llsel och varmvatten + ca 1,5 - 2 m3 ved. Total elförbrukning dvs helÃ¥r inkl VP, hh-el och vv med avstämningstid 1 aug - 31 juli för Ã¥r 1, 2005-2006 = 10340 kwh + 1,5 m3 ved. Ã…r 2, 2006 - 2007 = 8177 kwh + 3/4 m3 ved. Ã…r 3, 2007 - 2008 = 8976 kwh + 3/4 m3 ved. Ã…r 4, 2008 - 2009 = 8275 kwh + 1/2 m3 ved. Ã…r 5, 2009 - 2010 = 8375 kwh + 3/4 m3 ved. Ã…r 6, 2010 - 2011 = 8407 kwh + 1/2 m3 ved. Ã…r 7, 2011-2012 = 7459 kwh - 0 m3 ved. Ã…r 8, 2012-2013 = 8281 kwh – 0 m3 ved. Ã…r 9, 2013-2014 = 7299 kwh - 0 m3 ved. Ã…r 10, 2014-2015 = 7472 kwh - 0 m3 ved. Ã…r 11, 2015-2016 = 8247 kwh - 0 m3 ved. Ã…r 12, 2016-2017 = 8777 kwh - 0 m3 ved. VÃ¥r rullande totala Ã¥rsförbrukning ligger fn pÃ¥ 8686kwh.

Utloggad purjo__

  • Jag har i princip doktorerat pÃ¥ Bosch/IVT Rego800 och CanBus.
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Gävleborg
  • Antal inlägg: 13175
  • Karma +20/-11
  • Kön: Man
  • Utbildad elektroingenjör. Arbetar inom IT
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #4 skrivet: 20 februari 2012, 22:40:08 »
Har du diffusionstätt mellan övervåningen och vinden?
Bor i pastorsvillan tillhörande ett gammalt missionshus
Villan: Timmerhus byggt 1878. 1.5  plan, bya 100 / boa 160 kvadrat, 2-glasfönster, självdragsventilation. Vattenburen värme med elpanna + braskamin. Förbrukning ca 35MWh + en mindre mängd ved.
Kyrkan: Timmerstomme, bya 300 / boa 490 kvadrat, 78 kvadrat 1-glasfönster med innerbågar... Byggt 1876. Direktverkande el på 45kW. Förbrukning ca 5MWh för att hålla frostfritt på toaletten och köket samt tvättmaskin.
Gävleborg.


Ju mer man vet desto mindre förstår man.

Rolff

  • Gäst
Rolff
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #5 skrivet: 21 februari 2012, 09:29:10 »
Tack för alla svar!!
Carl N: Eftersom vinden är lite "tvådelad" så mäter jag där utrymmet är störst och ingen förhöjd RF finns där (iaf inte med den billiga RF mätaren). Problemen visar sig vid takfoten och mest där vi har snedtak inne.
Raffen: Byggarna byggde utan springa fråga mig inte varför, men när jag tog över bygget så tog jag upp dessa små hål ca 22 mm diam och tre st mellan varje takstol för att få skjuts åt ventilationen i takstolsfacken. Jag har schyssta fläktar i båda badrummen (nya), dock ej i källaren.

Purjo: Ångtät plast finns och ska vara schysst ditsatt också.

Så jag ska alltså öka upp vent i alla fack (dvs ta upp fler hål) samt att sätta tilluftsdon på övervån i varje rum för att få undertryck.
Eller alt. täta allt och skaffa en riktig sorptionsavfuktare (som jag inte kan släppa helt ännu)

Jag har sett bilder på fenomenet drag vid takfoten, där ånga isat fast, tinat upp etc och svartnat en bit upp på råsponten. Vill ju inte hamna där men det är det som pågår just nu ju.

Mvh Rolff

Utloggad David Rinnan

  • Svart bälte i frÃ¥gor...
  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Stockholm, Tyresö
  • Antal inlägg: 6954
  • Karma +61/-60
  • Kön: Man
  • Teknikintresserad
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #6 skrivet: 21 februari 2012, 09:44:23 »
hm intressant det här.

Absolut borde du ha ventiler på övre plan. Har du självdrag är det ju där allt ska åka ut vilket man märker tydligt med självdrag på vintern. Där uppe får du inte heller kallras kring ventiler.

Du kan ju under tiden välja att ha fönster i vädringsläge.



Men det är intressant det ni pratar om. Jag är inte säker att jag förstÃ¥r. Jag har ett till tvÃ¥ fack med lite av problemet med att det blir svart pÃ¥ rÃ¥sponten pÃ¥ vinden och man kan se detta när man gÃ¥r upp pÃ¥ vinden i  mitt 1.5plans hus. Besiktningsmannen sÃ¥g det ocksÃ¥ och han konstaterade att det inte var nÃ¥got direkt problem men att det skulle hÃ¥llas under uppsikt i fall det blev mer. SÃ¥ vitt jag kan notera har det inte blivit mer.

Det jag undrar lite över är i fall den där typen av svartmögel måste komma från takfotsventilation? Jag menar jag har ju maaaassor med fack och det är bara på 1.5 ställen.

Nästa fråga :) (trådkapare)

Om du får lite svart på ett fack hur länge kan det vara kvar där i fall problemet som låg till grund för möglet är borta. Dvs om jag har fått bort det underliggande problemet kan man förvänta sig att den del av råsponten som är lite svärtad blir normal igen?

Om inte borde väl det bästa vara att tvätta bort det svarta och därefter börja utvärdera i fall problemet kvarstår.

Min tanke är att det kan endera vara:

a) gammalt problem från innan FTX installerades, men det är ju över 10 år sedan.
b) takfönster som på något sätt läcker eller som är felaktigt monterat. (det ena är numer utbytt)
c) På väggen i brösthöjd sitter utblåset till ett ventilationsaggregat som avluftar mellan golv och betongplattan. Den pekar nedåt mot marken. Ungefär 1.5 meter ovanför detta börjar ju takfoten och det är ungeeeeefäär i linje med det svärtade takfacket på vind.

Ok sorry för trådkap men känner att kanske finns det gemensamma lösningar här :)
Monovalent markvärme Thermia Diplomat 16kw med 300l UVL-tank. 247m aktivt borrdjup i Stockholm. Villa delvis 1.5 plan om totalt 249m2, ca 165m2 i ett plan, med 12kw effektbehov från 1976. Konverterat från direktel till vattenburet med radiatorer. Thermia Link, Thermiq, Kantherm FTX och ventilerat Nivellgolv i entreplan.

Utloggad purjo__

  • Jag har i princip doktorerat pÃ¥ Bosch/IVT Rego800 och CanBus.
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Gävleborg
  • Antal inlägg: 13175
  • Karma +20/-11
  • Kön: Man
  • Utbildad elektroingenjör. Arbetar inom IT
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #7 skrivet: 21 februari 2012, 09:49:00 »
Det finns två skolor i det här ämnet - De som förespråkar så lite ventilation som möjligt för att öka temperaturen på vinden och på så vis minska fuktutfällningen och de som förespråkar så mycket ventilation som möjligt för att vädra ut eventuell fukt. Vilket som är bäst beror på konstruktion och isolation och bör väl egentligen utredas på plats av nån med expertkunskaper eftersom felaktiga råd från ett forum kan få ganska allvarliga konsekvenser...

Men, som sagt var, börja med att förbättra ventilationen på övervåningen så att ingen inomhusluft tränger upp till vinden.


Det finns en del information om detta på nätet, så testa att googla lite och läs på mer i ämnet.
Bor i pastorsvillan tillhörande ett gammalt missionshus
Villan: Timmerhus byggt 1878. 1.5  plan, bya 100 / boa 160 kvadrat, 2-glasfönster, självdragsventilation. Vattenburen värme med elpanna + braskamin. Förbrukning ca 35MWh + en mindre mängd ved.
Kyrkan: Timmerstomme, bya 300 / boa 490 kvadrat, 78 kvadrat 1-glasfönster med innerbågar... Byggt 1876. Direktverkande el på 45kW. Förbrukning ca 5MWh för att hålla frostfritt på toaletten och köket samt tvättmaskin.
Gävleborg.


Ju mer man vet desto mindre förstår man.

Rolff

  • Gäst
Rolff
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #8 skrivet: 21 februari 2012, 10:39:30 »
Rinnman: Verkar vara ett mindre problem - håll som sagt koll att det inte blir mer. Skulle glömma det och gå vidare - värt att kolla vent agg. Jag har trångt som fan på halva vinden och omöjlig inspektion på den andra delen (luftspalt dock).

Purjo: Jag ska ta upp ventiler på övervån, har vädringsläge på två fönster så länge. Googla nätet? Hamnar här i de flesta fall! jag vill ha forumets erfarenheter - har redan läst mycket (och förstått ganska lite) - kostar pengar brukar det alltid göra i alla fall: VentoVind, TV, SolarVent, Mögelstopp, isolering på utsidan av råspont, lösullsisolering, klimatvind etc. Men om det slutar med det så ok. Så länge kan jag ta del av era erfarenheter och göra en bedömning utifrån det.

Utloggad purjo__

  • Jag har i princip doktorerat pÃ¥ Bosch/IVT Rego800 och CanBus.
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Gävleborg
  • Antal inlägg: 13175
  • Karma +20/-11
  • Kön: Man
  • Utbildad elektroingenjör. Arbetar inom IT
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #9 skrivet: 21 februari 2012, 10:47:49 »
Självklart skall du ta del av forumets eminenta kompetens  Thumbsup Det jag menar är att om man inte har satt sig in i exakt hur ditt hus fungerar sÃ¥ är det lätt att ge rÃ¥d som i sak är bra, men som kanske inte funkar i ditt sammanhang. Det är lätt att förvärra läget genom att göra fel...
Sen är det ju kanske inte ens säkert att du har nåt problem - Du skriver att det blir kondens vid ventilerna vid väderomslag. Om det inte är fuktigt hela tiden så är det kanske inte så mycket att bry sig om...


Lite förenklat kan man säga:
Äldre hus med dålig isolering och/eller dålig fuktspärr skall ha bra ventilation.
Nya eller tilläggsisolerade hus med fungerande fuktspärr skall ha lite ventilation.
Bor i pastorsvillan tillhörande ett gammalt missionshus
Villan: Timmerhus byggt 1878. 1.5  plan, bya 100 / boa 160 kvadrat, 2-glasfönster, självdragsventilation. Vattenburen värme med elpanna + braskamin. Förbrukning ca 35MWh + en mindre mängd ved.
Kyrkan: Timmerstomme, bya 300 / boa 490 kvadrat, 78 kvadrat 1-glasfönster med innerbågar... Byggt 1876. Direktverkande el på 45kW. Förbrukning ca 5MWh för att hålla frostfritt på toaletten och köket samt tvättmaskin.
Gävleborg.


Ju mer man vet desto mindre förstår man.

Utloggad 2000

  • Skulle inte kalla mig
  • Expert pÃ¥ värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 408
  • Karma +0/-0
  • Kön: Man
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #10 skrivet: 21 februari 2012, 11:14:37 »
Det är så otroligt dumt och missvisande att påstå att det bara finns ett sätt att ventilera vinden oavsett hustyp och förutsättningar.
Det ska ju som purju_ säger helst utredas på plats av expert (dock INTE anticimex).
Att det finns två skolor i ämnet är egentligen fel då vissa "experter" (anticimex inräknade) de fakto slagit ihop två helt olika förutsättningar och sedan med en närmast religiös övertygelse försöker få sin uppfattning att vara den enda rätta lösningen på alla fuktproblem...
En nyare fastighet med riktiga diffusionsspärrar ska normalt inte fÃ¥ upp bostadsfukt pÃ¥ kallvinden. Därför behövs heller ingen tokventilering, det finns ju inte mycket att ventilera bort. Men om man vill kan man väl ventilera hur mycket som helst. Dock kan man kanske, eventuellt och i undntagsfall, möjligen med viss otur ändÃ¥ fÃ¥ lite pÃ¥växt pÃ¥ rÃ¥sponten ute vid takfoten om förutsättningarna är dÃ¥liga vad gäller  ev undertryck, temperaturskillnader och luftrörelser. Men vanligtvis är det inga som helst problem, sÃ¥tillvida det inte finns skador pÃ¥ diffspärren som man inte vet om.
I äldre vedeldade hus utan diffusionsspärrar och som är isolerade med sågspån kan det bli helt fel när man monterar värmepump och tilläggsisolerar med moderna metoder. De här husen är byggda för en luft- och fuktvandring utifrån och in genom väggar, fönster och eventuella ventiler. Kall luft ska vandra genom husets konstruktion från kallt till varmt och därigenom "torka upp" dvs ta upp eventuell fukt och sedan blåsa ut den genom skorstenen som skapat ett undertryck. De stunder som fastigheten inte eldas kan det hända att fuktvandringen vänder så att inomhusluftens fukt går in i väggar och upp på vind. Men det är inget problem då sågspån eller annan organisk isolering är hygroskopisk och kan ta upp fukten tillfälligt. När man sedan tänder i vedspisen igen vänder det och fuktnivån sjunker. Det här är grundkonstruktionen i alla gamla hus och vad som hållit dessa hus i gott skick.
Slutar man elda, tilläggsisolerar väggar och vind med gullfiber, byter fönster och minskar ventilationen (eller i värsta fall stänger den helt) förstörs dessa hus snabbt. Bostadsfukten kommer upp på vinden som inte längre har en varm skorstensstock. Där kommer det att kondensera på alla kalla ytor. Detta KAN INTE FÖRHINDRAS MED ÖKAD VINDSVENTILATION. Det blir bara värre. Ursäkta att jag skriker men somliga har så svårt att förstå detta...
Här måste vinden isoleras med enbart organiska ämnen och bostaden måste ha ett säkerställt undertryck. Och sedan kan kallvinden mycket väl ventileras i valfri omfattning.

Så det finns inte två skolor. Det finns två förutsättningar (Nytt och fuktspärrat eller gammalt med fuktvandring) Och dessa kräver olika lösningar.

EDIT.
Efter att jag läst genom vad jag skrivit ser jag att jag inte direkt hjälper trÃ¥dskaparen som visst har Ã¥ngtät plast. Men grundförutsättningarna i gamla hus kan ju vara intressant ändÃ¥...  ::)

Ditt problem är som Raffen säger, att du inte har tillräckligt undertryck i bostaden. Och att klimatet på vinden trots diffspärr blir för fuktigt.

Även om du mäter upp Rf 60% på ett ställe så kan det ute vid takfoten där luften kyls av ventilationen ändå vara 100%. Den relativa fuktigheten stiger snabbt vid lägre temp. Därav is och fukt. Det är ju i sig ett bevis på att det finns för mycket fukt på din vind och att den kondenserar där det är som kallast. Dvs vid ventilationen.
Det blir ännu värre med mer ventilation då det blir ännu kallare och ännu mera kondensvatten. Egentligen är hela konstruktionen med kallvindar oförsvarlig i vårat klimat.
Du måste åtgärda grundproblemet i bostaden innan du ökar takfotsventilationen annars får du mer problem.
Montera helst en mekanisk frånluftfläkt någonstans i huset för att få ett litet undertryck. Då kommer inte fukten att leta sig upp på vinden. Var spelar mindre roll då trycket alltid är det samma i hela huset. Förslagsvis en tyst och effektiv badrumsfläkt typ Intelivent eller någon pax av bättre (dyrare) modell. Och den ska gå konstant. Visst kostar det på hjärtmuskeln att flåsa ut dyr uppvärmd luft, men du har inte mycket val. Ventilation är BRA för er, tänk på det.

//2000
« Senast ändrad: 21 februari 2012, 12:29:47 av 2000 »
Mälardalen Villa 1 1/2 plan Byggår 1901 Golvvärme i större delen av huset + Villa 1 1/2 plan Byggår 1936 Radiatorer. Nibe 1145 8 Kw + vpb200 borrdjup 160m Vp matar båda fastigheterna via 25m kulvert Panasonic luft/luft för ac på sommaren i båda husen.

Rolff

  • Gäst
Rolff
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #11 skrivet: 21 februari 2012, 13:05:47 »
Ok tack för all hjälp - gissar att det här kan bli en långdragen process. Men jag ska börja med undertrycket, sen se över takfotsventilationen. Hur mycket påverkas en kallvind av en vinter? Går processen snabbt, dvs mögel och påväxt? Aldrig bra med fukt men det kommer ju i alla fall ut ur huset kan man tänka.

Mvh Rolff

Utloggad David Rinnan

  • Svart bälte i frÃ¥gor...
  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Stockholm, Tyresö
  • Antal inlägg: 6954
  • Karma +61/-60
  • Kön: Man
  • Teknikintresserad
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #12 skrivet: 21 februari 2012, 13:48:22 »
Rinnman: Verkar vara ett mindre problem - håll som sagt koll att det inte blir mer. Skulle glömma det och gå vidare - värt att kolla vent agg. Jag har trångt som fan på halva vinden och omöjlig inspektion på den andra delen (luftspalt dock).



Mitt FTX sitter inte på vinden så jag har kunnat kolla hela vinden utan problem så att säga. Jag kan konstatera att min vind är väldigt väl-ventilerad mha uteluften och utan någon mekanik.

Däremot tror jag att innan huset fick FTX så hade det en undermålig ventilation. och inte det undertryck som normalt sett eftersträvas. Jag vet inte om detta var vanligt på slutet av 70-talet. Men i och med FTX så har det blivit mycket bättre så klart och jag kan inte notera att det drabbade området växer.

Det vore intressant och veta hur länge det kan vara mögelfärgat kvar på råsponten. Så vitt jag vet kan ju detta vara ett spår av tiden för FTX även om det är väldigt länge sedan.
Monovalent markvärme Thermia Diplomat 16kw med 300l UVL-tank. 247m aktivt borrdjup i Stockholm. Villa delvis 1.5 plan om totalt 249m2, ca 165m2 i ett plan, med 12kw effektbehov från 1976. Konverterat från direktel till vattenburet med radiatorer. Thermia Link, Thermiq, Kantherm FTX och ventilerat Nivellgolv i entreplan.

Utloggad 2000

  • Skulle inte kalla mig
  • Expert pÃ¥ värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 408
  • Karma +0/-0
  • Kön: Man
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #13 skrivet: 21 februari 2012, 14:25:20 »
Ok tack för all hjälp - gissar att det här kan bli en långdragen process. Men jag ska börja med undertrycket, sen se över takfotsventilationen. Hur mycket påverkas en kallvind av en vinter? Går processen snabbt, dvs mögel och påväxt? Aldrig bra med fukt men det kommer ju i alla fall ut ur huset kan man tänka.

Mvh Rolff

Påväxt sker inte när det är riktigt kallt. Men när vårsolen skiner på kan det bli småfläckigt på några veckor om förutsättningarna är de rätta. Löser man grundproblemen så sker ingen vidare påväxt. Gamla fläckar går att tvätta bort men gör ingen skada där de sitter. Ser ju bara lite tråkigt ut.

//2000
Mälardalen Villa 1 1/2 plan Byggår 1901 Golvvärme i större delen av huset + Villa 1 1/2 plan Byggår 1936 Radiatorer. Nibe 1145 8 Kw + vpb200 borrdjup 160m Vp matar båda fastigheterna via 25m kulvert Panasonic luft/luft för ac på sommaren i båda husen.

Utloggad David Rinnan

  • Svart bälte i frÃ¥gor...
  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Stockholm, Tyresö
  • Antal inlägg: 6954
  • Karma +61/-60
  • Kön: Man
  • Teknikintresserad
SV: Ventilation längs takfoten
« Svar #14 skrivet: 21 februari 2012, 14:42:36 »
och hur länge kan dom sitta? dom gamla fläckarna så att säga?
Kan mina vara 10 år gamla?
Monovalent markvärme Thermia Diplomat 16kw med 300l UVL-tank. 247m aktivt borrdjup i Stockholm. Villa delvis 1.5 plan om totalt 249m2, ca 165m2 i ett plan, med 12kw effektbehov från 1976. Konverterat från direktel till vattenburet med radiatorer. Thermia Link, Thermiq, Kantherm FTX och ventilerat Nivellgolv i entreplan.

nibe, ctc, baxi, golvvärme, solenergi Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
 


Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!