Bra att problemet är löst. Värmen stiger uppåt så det faktum att det har blivit varmare på nedervåningen gör att det är behaglig temperatur på övervåningen trots något svalare radiatorer.

Det var så att rattarna kontrollerade varsin våning. Har nu nedervåningen fullt öppen och har strypt övervåningen en del. Strypte även den tredje ratten som reglerade de två radiatorerna nere i källaren som har rör som går nere i golvet. Den är nu lite småvarm bara för att undvika att det blir kallt där nere.

Det blev faktiskt bättre tryck i radiatorerna här på nedervåningen och jag fick en mycket rimligare skillnad mellan VB in/ut. Verkar nu ligga omkring 7-8 grader istället för 2-4 som det låg på med allt fullt öppet.

Ska bli intressant att se om det här gör något på förbrukningen framöver, ska ju bli en kallperiod här 

Återstår då bara att ta reda på vilken ratt som styr vilken slinga av radiatorer.  Förhoppningsvis kan man kanske styra om lite varmare vatten ner.

Bravo så måste det vara! Stäng av den ena slingan med en av kranarna(medsols), då kan du känna på elementen på en av våningarna att de blir kalla (medan den andra våningen blir varmare), använd den kunskapen för att  öppna undervåningens kran helt och dra ner på flödet till övervåningen tills du får den temp du vill ha där. Vänta nån dag mellan justeringar.
Är det totalt för varmt så sänk värmekurvan.

Ändringen i elförbrukningen är bara någon procent eller två mellan optimalt deltaT och ytterligheterna vad gäller deltaT. Det krävs noggranna mätningar för att upptäcka det. 

Även tvårörssystem fungerar som beskrivet. Ändring av flödet till en radiator påverkar inte de övriga nämnvärt om det är många radiatorer inkopplade.

Försök styra om mer flöde till nedervåningen. Nedervåningen brukar behöva mer värme.

Ok tack, då kör jag den fortsättningsvis på läge 2 som är någon slags kompromiss.

Återstår då bara att ta reda på vilken ratt som styr vilken slinga av radiatorer.  Förhoppningsvis kan man kanske styra om lite varmare vatten ner.

Har nu meckat runt lite med olika hastigheter på cirkulationspumpen men jag märker faktiskt ingen skillnad i varken elförbrukning eller temperatur inne oberoende av hur pumpen står. Har varit hyfsat konstant temp ute så har haft ganska bra värden att gå på men det är ju alltid svårt.

Lägsta hastighet ger en skillnad mellan GT8/GT9 på 6-7 grader.
Mellanläger ger en skillnad på 3.5-4 grader.
Högsta hastighet ger 2.5-3 grader typ.

Så, det kanske inte är någon idé att hålla på och fippla med det där så mycket mer? Får kanske inse att radiatorsystemet är långt från optimalt. Stör mig dock enormt att det är sån skillnad på tempen på vissa raddar när dom är helt öppna. På övervåningen där vi knappt skulle behöva ha någon värme är dom avsevärt högre än dom på nedervåningen där det istället känns lite svalt. Att vrida på ventilen och stänga flödet där verkar inte påverka tempen på övriga.

Men det är väl så enrörssystem är i guess. 

En tanke jag hade var att försöka se vilken av rattarna här som går till respektive våning och försöka justera det lite på det viset? Kanske leda lite varmare vatten till nedervåningen med hjälp av det? Är det en klok idé?

Hm, det var något jag läst om angående enrörs kontra tvårörs, men håller med om att halvering av längden är att ta i...men alla raddar sitter på ytterväggarna så formen på huset spelar knappast någon roll....däremot storleken om en slinga runt blir för lång. Jag backar gärna på det påståendet..

Som det ser ut i TS källare så är det 6 framledningar och 6 returledningar till 16 raddar fördelat på
-1 slinga till 2 raddar i källaren
och sannolikt
-3 slingor till mellanvåningen med 3 raddar per slinga
-2 till övervåningen med 2 resp 3 raddar var.

Alltså max 3 raddar per slinga, flödesmotståndet kan väl inte bli så stort då?

Huruvida det är enrörs- eller tvårörssystem syns inte men jag menar att det är väl sannolikast ett enrörssystem eftersom de koppel vi sett på bilder är av enrörstyp. Dessutom kommer returerna tillbaka från olika håll än framledningarna, i 2-rörs tror jag att retur vanligen dras parallellt med framledningsrören.

Bilder på de två källarradiatorerna med rördragning borde klargöra den slingans koppling i alla fall medan våningsplanens rördragning antagligen går i trossbottnarna.

Du har nog rätt angående källaren. Dom rören går dolt nere i golvet och kommer endast upp precis under kopplet (precis som i övriga huset). Man känner tydligt i ett stråk på källargolvet att det är varmt där så jag kan tänka mig att mycket spillvärme går åt där tyvärr.

Däremot tror jag inte det är 6 stycken från/retur, den som du ritat som en röd pil högst upp i din bild går aldrig upp genom golvet, ser bara ut så där på bilden. Den går till någon slags ballofix bara. Såvitt jag kan se och förstå så är det bara dom där 4+4 som är till/från och sen har dom en varsin förgrening till radiatorerna i källaren.

Anledningen är nog att man förväntar sig lite högre mottryck i ett normalt värmesystem än som är i ditt.
I mitt hus har jag också ett gammalt 2-rörsystem med relativt grova rör (34 mm stam och 22 mm avstick) vilket gör att tempdiffen blir ca 4-5 C med lägsta farten och alla ventiler öppna.
Jag ar strypt in radiatorerna så att tempdiffen ökat till ca 6-7 C på lägsta farten.
Så det är väldigt individuellt för varje hus.

Tack för info. Då törs jag nog testa vidare på lägsta hastigheten.

Tack för info! Råkar du veta varför IVT rekommenderar att undvika lägsta hastigheten? Måste ju vara individuellt för varje system vilken hastighet som "krävs".

Finns det något man kan säga generellt om 1-rör vs 2-rör när det gäller flöde och värmebärardelta?

Risken att cirkpumpen "fastnar" är större om man kör den på låg effekt. (Resulterar i HP-larm och stopp av kompressor)
Jag skulle tro att det är skälet, i övrigt har jag svårt att se några skäl så länge men håller sig till rekommenderat temperaturintervall på vbf/vbr.

Är det kanske ett 1-rörssystem ändå eftersom kopplens är varma när ventilen är stängd?

Kopplen blir varma också om en ventil för ettrörssystem monteras mellan två stamledningar i ett tvårörssystem. 
Jag håller dock med om att de senaste bilderna inte riktigt går ihop med ett tvårörssystem.  Å andra sidan borde det inte gå att få så lågt deltaT som i det här fallet om flera radiatorer vore kopplade i serie. Det skulle behövas ett ordentligt flödesschema.

Tack för bra förklaring! Ingen vidare sänkning av cirkulationspumpen då med andra ord? Har ju som sagt testat en period tidigare och kört läge 1 och fick då en rätt bra skillnad mellan GT8 och GT9. Fegade dock ur och ändrade tillbaka till läge 2 eftersom manualen avrådde från lägsta hastighet.

Du kan lugnt köra på lägsta farten på pumpen.

Apropå Prisolrör (plastöverdragna mjökglödgade kopparrör) som du har från källaren upp till radiatorkopplen. Sådana blev populära på 1970-talet, enkla att kröka dvs billigare, det gick åt mindre koppar och rörvinklar då och enrörssystem blev också populära pga högt pris på koppar, det går ju bara åt hälften så mycket rör.

Helt OT men oxå om prisolrör eller en liknande produkt:
Jag sökte jobb på Wirsbo Bruk som metallurg på den tiden och mitt jobb skulle vara att utveckla mjuka stålrör i konkurrens med koppar. Jag fick inte det jobbet men vad jag senare fått veta var att man lyckades bra med att göra dessa rör i mjukglödgat kolstål. Tyvärr så blev det ingen framgång eftersom rören rostade sönder, alla rör måste tryckprovas efter installationen och därefter släpptes vattnet ut med påföljd att de mjuka rören som ofta hängde ner lite mellan fästena fick fickor med vatten och till gång till fritt syre. Ingen framgång för bonnjärn alltså. 
Jag hade tur och fick jobb i rostfria stålindustrin istället.

Prisjakten fortsätter, nu är det plaströr som gäller, men för säkerhets skull dragna i ett ytterrör...av plast.
 

Svårt att se på bilderna förstår jag. Det är ju lite rör dom klämt in här..
Fortfarande oklart om jag har ett 1 eller 2-rörsystem? 

Envis som jag är så testade jag att åter igen ändra ner till steg 1 på cirkpumpen..   

GT1: Från 40.3°, Nuv 38.5°
GT2: -1.3°
GT3: Börv 48°, Nuv 48.8°
GT6: 65.8°
GT8: 45.1°
GT9: 38.7°
GT10: 3.0°
GT11: -1.1°

Det här ser ju ut att vara rätt okej värden? Då är ju bara frågan om det är dåligt eller ej att köra så låg hastighet på pumpen..man trotsar ju det som står som rekommenderat i manualen tänker jag. Ökar jag till steg 2 så ökar direkt värmebärare in och jag får typ drygt 3 graders skillnad.

Tacksam för all hjälp. Lite klokare blir jag allt eftersom! 

Nej, kopplen är varma därför att varmt vatten går genom bypassen, och det gör det vare sig det är ett 1-eller 2-rörssystem. Men Din fråga är berättigad, är radiatorerna kopplade i serie efter varandra (en-rörssystem) eller mot ett två-rörssystem (parallellkopplade)?

aha upplevelsen med källarbilderna är att det står ett T skrivet på den ena vitmålade anslutningen. T= tillopp. Då är väl den svarta F= frånlopp, dvs från radiatorerna.
Försörjer dessa 4+4 rör 4 radiatorer?

Kan du ta en översiktsbild där det mesta är med?

Står ett R på den svarta så är nog som du säger.

Men det här är dom ändå uppåtgående rören som finns så antagligen försörjer dom hela kåken då? Finns väl totalt 16 radiatorer om jag räknat rätt. 2 i källare, 9 på mellanvåning och resten på övervåning.

Här är ett par till bilder från källaren.

Är det kanske ett 1-rörssystem ändå eftersom kopplens är varma när ventilen är stängd?

Man kan enkelt kontrollera om det är 1- eller 2-rörs koppel genom att stänga ventilen och vänta en kvart eller så. Om kopplet fortfarande är varmt är det ett 1-rörskoppel med inbyggd bypass.

Bypassen är inbyggd i ventilkopplet. en gjuten kanal mellan in och utloppsanslutningarna. Syns nog bara med hjälp av röntgen.

Jaha det är så det fungerar. Den kan man alltså inte påverka flödet i på något vis utan den är konstant eller?

I den här handboken kanske det finns nåt lärorikt/matnyttigt?
http://www.mma.se/wp-content/uploads/2014/03/rot_kompl_2014_web.pdf

Tack, där fanns det lite smarta knep för att ta reda på om det är felkopplat någonstans.
Jag vet dock fortfarande inte helt säkert om det är ett 1 eller 2-rörssystem jag har. 

Framförallt det där med bypassventil, jag ser ingen sånt utan allt jag har är ju en ratt som reglerar flödet.

I och med att det är fel ventiltyp är det ingen mening med att mäta med IR-termometer och strypa. Helt öppen ventil är vad som gäller så att så stor del av vattnet som möjligt passerar genom radiatorn och så lite som möjligt slinker förbi vid sidan av.

Det finns nog ingen enkel väg framåt. Det skulle vara intressant att se vad byte av ventilen mot en avsedd för tvårörssystem skulle ge för resultat men då har man lämnat det enkla.

Att det är för litet motstånd genom radiatorerna och därför flödar vattnet igenom alldeles för snabbt och hinner inte avge värmen i "lagom" takt?

Det är värre än så. En del av vattnet passerar aldrig genom radiatorn utan går direkt genom radiatorkopplet mellan fram och retur. Överhuvudtaget är det ingen bra typ av ventil/radiatorkombination för en värmepump. Det finns ett rör på inloppet som sticker upp en bit men det blir bra omblandning av vattnet i radiatorn i alla fall. Vill man ha rekommenderat deltaT över pumpen kommer radiatorerna att i genomsnitt bli svalare än de skulle bli om vattnet kom in i radiatorerna upptill och det kostar mer el. Så det är nog vettigast att köra med rätt högt flöde.

HT+ reglerar värme med hjälp av returtemperaturen. Med tanke på att det är så liten temperaturdifferens över pumpen blir det inte anmärkningsvärt hög framledningstemperatur trots hög värmekurva. Jag är faktiskt förvånad att det inte var värre. Det borde dock finnas potential för förbättring. 

Kan den ventilen på bilden vara en sort som är möjlig att ställa om mellan en- och tvårörsmatning ?

Vad jag kan hitta så är denna specifik för ettrörsystem.
Jag tror det finns andra modeller för undermontering som är omställbara.

Kan den ventilen på bilden vara en sort som är möjlig att ställa om mellan en- och tvårörsmatning ?

Nog tycker jag det ser ut som ett tvårörssystem. Vad är det för värmekurva pumpen är inställd på. Om det är tvårörssystem med radiatorventil för enrörssystem ska det behövas rätt hög värmekurva.

Jag tycker mig se att det står AGA FRV15-1 på ventilen och det är ettrörsventil.
Men om sagt låter det knepigt att flödet blir så pass högt, det kan vara så att det monterats ettrörsventiler på tvårörsystem och då blir det lågt flödesmotstånd...

När du skriver att vissa radiatorer är mycket varmare, gäller det hela radiatorn, eller bara nedtill?
OM jag tolkar dina bilder rätt så har du enrörs system, det innebär att de första radiatorerna på varje slinga kommer att vara varmast och de som ligger senare i slingan blir kallare.
Det märkliga med detta (om det skulle vara enrörs) är att man brukar få väldigt stort temperaturfall i enrörs system.

Utifrån detta kanske vi får utgå ifrån att du faktiskt har tvårörs system, och då skall du mäta/känna temperaturen i toppen av varje radiator, den temperaturen bör vara samma i hela systemet.
Har du vissa radiatorer som är nästan lika varma nedtill så har du "kortslutning" i den radiator och den bör strypas.
Instrypningen görs rätt enkelt genom att mäta och jämföra med en IR-termometer.
Mät längst upp och längst ned och försök få samma skillnad i temp (5-7 grader) på alla radiatorer.

Jag har en Nibe 8kW. Där ska delta vara c:a 8 grader. Jag har fått rekommendationen att köra med lägsta möjliga flöde. Bara höja flödet om delta är mer än typ 9-10 grader. Vad som gäller din maskin vet jag inte, men jag tror 6-7 grader är OK.


Två orsaker kan jag tänka mig till för lågt delta:

- felvisande mätare. (Om de visar lika när VP inte värmer men CP går så är de OK)

- "kortslutning" i någon/några radiatorer, dvs vattnet tar en genväg genom en radiator som är för öppen (Gäller två-rörs system) Mät temperaturskillnaden mellan inkommande och utgående på de små radiatorerna. Är deltat där mycket lågt, så kolla om det går att strypa lite.

Tack för svar!
Mätaren visar korrekt tror jag för dom visar lika när kompressor inte är igång.

Det det där med kortslutning var intressant, ska försöka kolla upp det närmare. Vissa radiatorer är mycket varmare än övriga, iofs är det dom som är mycket små till ytan och det kanske är naturligt men jag vet inte. Har testat att stänga de radiatorer som är för varma lite grann men jag vet inte om jag tycker det blir någon större skillnad. Har även luftat samtliga. Det enda som gjort stor skillnad hittills på värdena är att sänka hastigheten på pumpen till lägsta.

I manualen står följande:

"Sänk värmebärarpumpens hastighet:
Använd en skruvmejsel eller ett
mynt för att sänka hastigheten på
värmebärarpumpen. Vrid ett steg medurs.
Lägsta hastigheten ska undvikas."

Men jag läser också:

"För att värmepumpen ska fungera optimalt är det viktigt att fl ödet på varma
sidan i värmepumpen kontrolleras. Värmebärarpumpen har oftast en omkopplare
för hastigheten och inställningen beror på tryckfallen i systemen.
En rekommenderad temperaturdifferens över värmepumpen på varma
sidan är mellan 7-10ºC och på den kalla sidan mellan 2-4ºC."

Detta talar ju för att det kanske vore bra att sänka hastigheten till steg 1? Men stycken ovan säger ju att man bör undvika det 


Jag har väldigt gamla radiatorer (tror jag iaf) som inte har någon termostat eller något utan enbart en strypning nere vid värmerören. (Bifogade en bild på hur det ser ut)

Jag har en Nibe 8kW. Där ska delta vara c:a 8 grader. Jag har fått rekommendationen att köra med lägsta möjliga flöde. Bara höja flödet om delta är mer än typ 9-10 grader. Vad som gäller din maskin vet jag inte, men jag tror 6-7 grader är OK.


Två orsaker kan jag tänka mig till för lågt delta:

- felvisande mätare. (Om de visar lika när VP inte värmer men CP går så är de OK)

- "kortslutning" i någon/några radiatorer, dvs vattnet tar en genväg genom en radiator som är för öppen (Gäller två-rörs system) Mät temperaturskillnaden mellan inkommande och utgående på de små radiatorerna. Är deltat där mycket lågt, så kolla om det går att strypa lite.