0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
FTX sen ett år tillbaka
Hetgasen är ett frågetecken den med men deltat på in och ut temp enligt bild.
Jag ser värdena som rimliga. Eftersom kylkretsen går otroligt dåligt med tanke på den levererar bara värme nog ner till +5.Hämtar den bara något drygt 2 kW från borrhålet så blir det inget nedkylt borrhål. Så alla siffror är egentligen oanvändbara.
Det är ett alternativ tolkning, som jag inte tänkte på, men jag ser ett problem med den. Om pumpen bara ger kanske 3 kW värme borde den inte klara av att värma ett så pass stort hus ner till +5. Enklaste sättet att undersöka vilket alternativ som är det rätta är nog att lägga handen på hetgasledningen. Är den 44 grader bränner man sig inte och då är det något fel på pumpen. Den försiktige använder någon form av termometer.
Jag ser värdena som rimliga. Eftersom kylkretsen går otroligt dåligt med tanke på den levererar bara värme nog ner till +5.Hämtar den bara något drygt 2 kW från borrhålet så blir det inget nedkylt borrhål. Så alla siffror är egentligen oanvändbara.Om du inte får tag i en ny värmepump snart kanske du skulle överväga undersöka en reparation så effekten blir återställd, hoppas att kompressorn inte tagit skada.Annars hade jag siktat på någon inverter 12 kW och ställt begränsning av frekvensen om utgående KB inte går under -5.Se om du får tag i någon Bosch, de som verkar levererat bäst i pumpbristtider.
Du borde utan problem kunna plocka upp 20 000 - 22 000 kWh/år ur borrhålet. Det betyder att en 12 kW invertervärmepump kan producera värme och varmvatten med 26 000 - 30 000 kWh/år.Har du grannar som också har borrhål?
Har provat hetgasledningen tidigare och inte bränt mig. Vilket borde tyda på att siffran i displayen stämmer och då är pumpen förmodligen trasig säger ni. Låter som vanligt dock.
Du borde utan problem kunna plocka upp 20 000 - 22 000 kWh/år ur borrhålet. Det betyder att en 12 kW invertervärmepump kan producera värme och varmvatten med 26 000 - 30 000 kWh/år.
Tack för bra info. Bosch, hur håller den sig i konkurrensen? finns ngt märke som inte håller måttet? självklart finns aspekter som att det bör finnas ngn som kan serva i närheten men Boschkvalite? Ris/ros?
Mycket tveksamt. Det skulle då bli ca 45 W per meter hål och många minusgrader på KB , tillochmed så det fryser och kanske klämmer ihop kollektorn så flödet minskar, aldrig mer än max 35 W per meter och helst under 30 W
Nibes dimensioneringsprogram har en annan åsikt?
luftkollektor som hänvisas till i min signatur har bara varit i drift sista året och siffrorna ovan är innan den installerades.
Som jämförelse dagsaktuella bilder med samma pump i mälardalen, 128m aktiv borra och liknande bostad, dock mer 19 än 21 inne o inga döttrar. I princip inget tillskott sen jag installerade pumpen.
Intressant, har haft liknade funderingar. Är lite nyfiken på vad det för typ av luftkollektor och hur den är ihopkopplad med markkollektorn?
Berätta om du vill veta mer men kanske borde skapa en annan tråd då detta är helt off-topic.
Det är då 3kW från kompressosor och 6 kW från hålet 6 kW / antal meter Tex 100 meter = 60 W per meter och helt i överkant.Aldrig över 35 W per meter.
Vad behöver man för indata/mätvärden för att ta fram potentialt max uttag i befintlig borra?
I mitt fall CTC Ecoheat 8.5 går pumpen 24/7 vid -15 och en framledning på 43. Brine ca 1/-3.Så min fråga är om det går att kräma ur mer ur borran med en större pump utan att skapa andra problem?Faktisk brine temperatur är väl intressantare än borrans längd(128m aktiv i detta fall)
Jag verkar ju ligga på 45w/m om jag förstår dig rätt
Värmeledningsförmågan för granit är 3,5 W/m*K d.v.s. vid 10° skillnad mellan berg och köldbärare (bortsett från borrrhålsmotståndet) så ger borrhålet 35 Watt per meter borrdjup.Det är den effekt som går att ta ut för kontinuerligt drift med stabil temperatur.Värmeledningen mellan berg och borrhål fortsätter att transporteras, även när värmepumpens kompressor stannat. Därför kan man räkna W/m*K dygnets alla timmar så länge det finns ett rumsvärmebehov.Exempel: Om/när värmesäsongen är 6 200 timmar lång. Borrhålet är 130 meter under foderrör samt villans förbrukningen värme och varmvatten är 24 000 kWh/år.Från borran hämtas 17 000 kWh d.v.s. runt 15 500 kWh belastas borran under uppvärmningssäsongen.Det betyder att borran lämnar 130 kWh/m per år samt belastas med 21 W/m.
Husets värmebehov är mindre än vad ritningen anger om det inte behövs elpatron vid -15. 17000 kcal/h blir ca 20 kW vilket ger 0,4 kW/K. Vid -15 skulle huset behöva 13 kW. I mälardalen är bergets temperatur ca +7 grader. Medeltemperaturen på köldbäraren är -1 grad, alltså en differens på 8 grader. I Norrland är det vanligt med minusgrader både på in- och utgående köldbärare, det var också vanligt på gamla bergvärmeinstallationer i södra Sverige. Skulle borrhålet belastas hårdare så att köldbärartemperaturerna blev -1/-5 blir medeltemperaturskillnaden mot berget 10 grader vilket betyder 25% högre värmeuttag. Problemet i det här fallet är att det är 12 meter lera ovanpå berget. Grundvattennivån ligger säkert någonstans i lerskiktet. Det betyder att det är där borrhålet fryser igen först. Finns det inga sprickor i berget som kan tryckavlasta borrhålet är det risk att slangarna kläms ihop när borrhålet fryser igen. Men om det nu är så att befintlig pump klarar att värma huset till -15 finns det väl ingen anledning att skaffa kraftigare pump.
Husets värmebehov är mindre än vad ritningen anger om det inte behövs elpatron vid -15. 17000 kcal/h blir ca 20 kW vilket ger 0,4 kW/K. Vid -15 skulle huset behöva 13 kW.
Vart gränsen går för just din borra är det nog ingen som kan svara på. Det blir i så fall "trial and error" som gäller d.v.s. belasta borran så mycket du kan till dess kollektorn blir hopklämd.
Tack Roland för intressant information.Om nu lera och grundvattennivå är största risken så borde samma gälla om slangen från borra till hus ligger i tjäle på vintern? Tjälfritt djup här är 1,5m och jag är säker på att min slang ligger grundare än så, snarare ca 0,5m. Sen trycks väl slangen bara ihop om det är mindre motstånd för expansion inåt än utåt, i berg så är det naturligt att det tar emot mer utåt så slangen får ge sig i slutändan?
Markvärmeslingor brukar aldrig klämmas ihop när det fryser runt dem, det som händer är att gräsmattan börjar gå i vågor. Det kan däremot bli högt tryck i ett tätt borrhål där det finns en ispropp längst upp när det börjar frysa längre ner.
Värmeledningsförmågan för granit är 3,5 W/m*K d.v.s. vid 10° skillnad mellan berg och köldbärare (bortsett från borrrhålsmotståndet) så ger borrhålet 35 Watt per meter borrdjup.
Finns det inga sprickor i berget som kan tryckavlasta borrhålet är det risk att slangarna kläms ihop när borrhålet fryser igen.
område , borde vara rimligt att det finns sprickor och bra vattenflöde i borran?
Jo, det är överhuvudtaget sällsynt med hopklämda slangar
Om vi förutsätter att slangen står pall, då kommer väl kb tillsist att tappa i delta med ökad vp effekt o därmed minskar energiuttaget, eller är det nått annat som rubbar cirklarna innan?
Vad är det för delta som avses? Temperaturskillnaden köldbärare in/ut eller köldbärare/berg? Frågan är dunkelt formulerad. Temperaturskillnaden köldbärare in/ut beror på den effekt värmepumpen tar från köldbäraren och köldbärarflödet. Ökas effektuttaget kommer deltaT att öka men sätter man in en kraftigare värmepump brukar det också vara en kraftigare cirkulationspump så det kan bli hur som helst med deltaT på köldbäraren. Temperaturskillnaden berg/köldbärare beror på hur stor effekt man tar ut från berget och hur lång tid värmeuttaget har pågått. Kallare köldbärare leder till att värmepumpens effekt minskar något vilket ger lägre temperaturdifferens in/ut på köldbäraren om flödet är konstant.
Det går inte att räkna på det sättet då det förutsätts att det är en meter mellan varma och kalla sidan och att den värmeledande kroppen har en yta på 1 m2 hela sträckan.
Som Lexus säger , det går inte att ta ut mer än vad hålet kan ge ( det är kylan som hålet ska klara ) inte som idag alla VP-tillverkare säger """ så här mycket ger vår VP i värme """ Läs i specarna vilka idealiska temperaturer som dom hänvisar till , Ett skämt. Sen att säga om KB , """ vi reglerar KB-pumpen så deltat håller sig på ca 4 C , även att VP klarar ner till - 8 C , klart VP tappar effekt då , men det pratas det aldrig om. En klar gråzon som dom inte vill tala om. I mina ögon en form av undanhållande av viktig information, till brukarens nackdel.
det går inte att ta ut mer än vad hålet kan ge
Såg du svarade , du har något idag , klarar du dig med det. inte alltför många spetstimmar. 128 borra ger inte så mycket, det med att ta en VP som har så stor effekt och inte kunna få ut det, är total överkurs och betala för något som du inte kan utnyttja, är inte bra, se vad då får för pris på en som liknar din i dag är nog bäst, ror en sådan är billigare. Som sista fråga har du en ON/OFF nu
Ja, då har jag blivit lurad av Professor Bo Nordell Luleå Universitet.Han har en presentation "Bergvärme och bergkyla" på sista sidan angett några nyckeltal.Där finns t.ex. att läsa vid ett lambda på 3,0 W/m,K ger vid 7° delta borrhålsvägg och berg 21 W per borrmeter.
Finns det nån bra inverterpump som är närmare 8,5kW än 3-12?
Då tolkar jag dig som att jag inte behöver redigera mitt inlägg angående deltaT 10° 35 W/m x borrdjup.
gäster: 609
dolda: 0
användare: 10
