Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: Roland
« skrivet: 09 januari 2022, 15:13:06 »

Då tolkar jag dig som att jag inte behöver redigera mitt inlägg angående deltaT 10° 35 W/m x borrdjup.
Rätt tolkat
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 09 januari 2022, 10:57:09 »


Finns det nån bra inverterpump som är närmare 8,5kW än 3-12?

Om det är inverterpump du vill ha, så finns de i 8 kW-version hos Bosch, IVT, Daikin, Nibe, CTC och Thermia.

Titta hellre på en on/off med en 500 liters arbetstank. Samma pengar men du får en betydligt bättre anläggning.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 09 januari 2022, 10:51:36 »


Då tolkar jag dig som att jag inte behöver redigera mitt inlägg angående deltaT 10° 35 W/m x borrdjup.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 09 januari 2022, 10:14:47 »

Ja, då har jag blivit lurad av Professor Bo Nordell Luleå Universitet.

Han har en presentation "Bergvärme och bergkyla" på sista sidan angett några nyckeltal.

Där finns t.ex. att läsa vid ett lambda på 3,0 W/m,K ger vid 7° delta borrhålsvägg och berg 21 W per borrmeter.

Nej, har luras inte. Tar man ut 21 W/m kontinuerligt blir det 7 graders temperaturskillnad borrhålsvägg/ostört berg efter 10 år och det är rimligt att räkna med 10 år eftersom temperaturskillnaden inte ökar så mycket därefter. Jag fick intrycket av att beräkningen var gjord på ett helt annat sätt. Man kan ju räkna på fel sätt och ändå av en slump få rätt resultat.

Den formel som brukar användas är: deltaT = Q/(2 pi Lamba H) x 0,5(ln(4 a t/r^2)-0,577)

Q= uttagen effekt, Lambda = värmeledningsförmågan, H= borrhålsdjupet, a = temperaturledningstalet, t = tiden och r = borrhålsradien. Formeln fungerar rätt bra för tider mellan några timmar och några decennier.
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 23:22:58 »

Eller kanske inte då CTC är lite annorlunda  ;)
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 23:15:42 »

O ja, idag är det on/off
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 23:14:35 »

Såg du svarade , du har något idag , klarar du dig med det. inte alltför många spetstimmar. 128 borra ger inte så mycket, det med att ta en VP som har så stor effekt och inte kunna få ut det, är total överkurs och betala för något som du inte kan utnyttja, är inte bra, se vad då får för pris på en som liknar din i dag är nog bäst, ror en sådan är billigare. Som sista fråga har du en ON/OFF nu
Finns det nån bra inverterpump som är närmare 8,5kW än 3-12?
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 08 januari 2022, 23:00:55 »

Såg du svarade , du har något idag , klarar du dig med det. inte alltför många spetstimmar. 128 borra ger inte så mycket, det med att ta en VP som har så stor effekt och inte kunna få ut det, är total överkurs och betala för något som du inte kan utnyttja, är inte bra, se vad då får för pris på en som liknar din i dag är nog bäst, ror en sådan är billigare. Som sista fråga har du en ON/OFF nu
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 08 januari 2022, 22:56:09 »

Problemet är inte att borran håll.er , problemet är att VP-tillverkarna förskönar sin produkter som något exklusivt som kan ge värme , det gör dom, men vissa förutsättningar måste vara relevanta och det  talar dom tyst om. Inte vad jag vet så talar dom om hålets längd utan bara om hur bra vår VP är. Dom bryr sig inte om  dom yttre förutsättningarna, sen ska då ev återförsäljare stå för resten och klarar dom det, Tja NADA , något mellan tummen och pekfingret blir det ungefär på borrdjup , kanske några har kunskap om borrhål. Det är där problemet ligger. Ingen direkt kunskap utan bara ungefär.
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 22:54:49 »

det går inte att ta ut mer än vad hålet kan ge
Undrar fortfarande vad jag kan göra med min borra på 128m, jag ligger i nuläget kvar på min ursprungliga ide att jag byter till en 3-12kW o bara kör när väl dagens 8,5kW ger upp, man kan alltid räkna sönder alla kalkyler men verkligheten visar i slutändan vad som blev bäst... verkar ju, baserat på svaren, att det inte är nån stor risk, i värsta fall kan jag inte fullt ut nyttja 12kW
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 22:05:35 »

Som Lexus säger , det går inte att ta ut mer än vad hålet kan ge ( det är kylan som hålet ska klara ) inte som idag alla VP-tillverkare säger """ så här mycket ger vår VP  i värme """  Läs i specarna vilka idealiska temperaturer som dom hänvisar till , Ett skämt. Sen att säga om KB , """ vi reglerar KB-pumpen så deltat håller sig på ca 4 C , även att VP klarar ner till - 8 C , klart VP tappar effekt då , men det pratas det aldrig om. En klar gråzon som dom inte vill tala om. I mina ögon en form av undanhållande av viktig information, till brukarens nackdel.
Jag köper resonemanget, med vad är det verkliga problemet ,med för stor pump tappar man verkningsgrad, precis son en luftvärmepump när det blir kallt, det går mot 1:1 förhållande
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 08 januari 2022, 21:57:05 »

Som Lexus säger , det går inte att ta ut mer än vad hålet kan ge ( det är kylan som hålet ska klara ) inte som idag alla VP-tillverkare säger """ så här mycket ger vår VP  i värme """  Läs i specarna vilka idealiska temperaturer som dom hänvisar till , Ett skämt. Sen att säga om KB , """ vi reglerar KB-pumpen så deltat håller sig på ca 4 C , även att VP klarar ner till - 8 C , klart VP tappar effekt då , men det pratas det aldrig om. En klar gråzon som dom inte vill tala om. I mina ögon en form av undanhållande av viktig information, till brukarens nackdel.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 08 januari 2022, 21:18:18 »


Det går inte att räkna på det sättet då det förutsätts att det är en meter mellan varma och kalla sidan och att den värmeledande kroppen har en yta på 1 m2 hela sträckan.

Ja, då har jag blivit lurad av Professor Bo Nordell Luleå Universitet.

Han har en presentation "Bergvärme och bergkyla" på sista sidan angett några nyckeltal.

Där finns t.ex. att läsa vid ett lambda på 3,0 W/m,K ger vid 7° delta borrhålsvägg och berg 21 W per borrmeter.

Han presenterar också att ett borrhål på 150 meter blir den totala effekten 21x150=3,15 kW, vilket då skulle vara lämpligt för kontinuerligt energiuttag.


Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 20:07:33 »

Vad är det för delta som avses? Temperaturskillnaden köldbärare in/ut eller köldbärare/berg? Frågan är dunkelt formulerad.

Temperaturskillnaden köldbärare in/ut beror på den effekt värmepumpen tar från köldbäraren och köldbärarflödet. Ökas effektuttaget kommer deltaT att öka men sätter man in en kraftigare värmepump brukar det också vara en kraftigare cirkulationspump så det kan bli hur som helst med deltaT på köldbäraren.

Temperaturskillnaden berg/köldbärare beror på hur stor effekt man tar ut från berget och hur lång tid värmeuttaget har pågått. Kallare köldbärare leder till att värmepumpens effekt minskar något vilket ger lägre temperaturdifferens in/ut på köldbäraren om flödet är konstant.

Om bergets temeratur går mot kb temperatur(vi har hämtat all energi i berget och kb är i balans) så faller väl kb motsvarande, alltså går det ut -1 o kommer tillbaka -1 om nu berget har kylts ner av slingan(vilket imliceras av att det finns risk att borran fryser)...
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 19:57:32 »

Otydligt för att jag inte riktigt greppar alla termer, det jag försöker förstå, om nu inte slangen stryps, vad blir det för konsekvenser om jag maxar en 3-12kW inverter pump i mitt befintliga hål. 
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 januari 2022, 19:51:58 »

Om vi förutsätter att slangen står pall, då kommer väl kb tillsist att tappa i delta med ökad vp effekt o därmed minskar energiuttaget, eller är det nått annat som rubbar cirklarna innan?
Vad är det för delta som avses? Temperaturskillnaden köldbärare in/ut eller köldbärare/berg? Frågan är dunkelt formulerad.

Temperaturskillnaden köldbärare in/ut beror på den effekt värmepumpen tar från köldbäraren och köldbärarflödet. Ökas effektuttaget kommer deltaT att öka men sätter man in en kraftigare värmepump brukar det också vara en kraftigare cirkulationspump så det kan bli hur som helst med deltaT på köldbäraren.

Temperaturskillnaden berg/köldbärare beror på hur stor effekt man tar ut från berget och hur lång tid värmeuttaget har pågått. Kallare köldbärare leder till att värmepumpens effekt minskar något vilket ger lägre temperaturdifferens in/ut på köldbäraren om flödet är konstant.   
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 17:54:02 »

Jo, det är överhuvudtaget sällsynt med hopklämda slangar

Om vi förutsätter att slangen står pall, då kommer väl kb tillsist att tappa i delta med ökad vp effekt o därmed minskar energiuttaget, eller är det nått annat som rubbar cirklarna innan?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 januari 2022, 17:15:24 »

område , borde vara rimligt att det finns sprickor och bra vattenflöde i borran?

Jo, det är överhuvudtaget sällsynt med hopklämda slangar
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 08 januari 2022, 16:52:01 »

Ta dom uppgifterna med en nypa salt , ett berg är inte lika ens om grannen har mycket vatten så kan det skilja bra bara något  100 meter ifrån eller kortare och ge kanske bara 50 liter, Ingen garanti för genomflödet. 
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 16:44:34 »

Finns det inga sprickor i berget som kan tryckavlasta borrhålet är det risk att slangarna kläms ihop när borrhålet fryser igen.

SGU anger "Den genomsnittliga kapaciteten (mediankapaciteten) för bergborrade brunnar i kommunen är 700 l/tim och genomsnittsbrunnen är 75 m djup med jorddjupet 4,5 meter" samt bedömer möjligt vattenuttag till 2-6000l/h i mitt område , borde vara rimligt att det finns sprickor och bra vattenflöde i borran?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 januari 2022, 16:37:04 »

Värmeledningsförmågan för granit är 3,5 W/m*K d.v.s. vid 10° skillnad mellan berg och köldbärare (bortsett från borrrhålsmotståndet) så ger borrhålet 35 Watt per meter borrdjup.

Det går inte att räkna på det sättet då det förutsätts att det är en meter mellan varma och kalla sidan och att den värmeledande kroppen har en yta på 1 m2 hela sträckan.
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 16:31:14 »

Markvärmeslingor brukar aldrig klämmas ihop när det fryser runt dem, det som händer är att gräsmattan börjar gå i vågor. Det kan däremot bli högt tryck i ett tätt borrhål där det finns en ispropp längst upp när det börjar frysa längre ner.

Missade det faktum att det är stödrör i leran, nu förstår jag vad du menar, tack Roland.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 januari 2022, 16:21:52 »

Tack Roland för intressant information.
Om nu lera och grundvattennivå är största risken så borde samma gälla om slangen från borra till hus ligger i tjäle på vintern? Tjälfritt djup här är 1,5m och jag är säker på att min slang ligger grundare än så, snarare ca 0,5m. Sen trycks väl slangen bara ihop om det är mindre motstånd för expansion inåt än utåt, i berg så är det naturligt att det tar emot mer utåt så slangen får ge sig i slutändan?

Markvärmeslingor brukar aldrig klämmas ihop när det fryser runt dem, det som händer är att gräsmattan börjar gå i vågor. Det kan däremot bli högt tryck i ett tätt borrhål där det finns en ispropp längst upp när det börjar frysa längre ner.

Tjälfritt djup ska man nog ta med en nypa salt. De djupen gäller nog bara snöfri mark, typ gator. Jag har en givare i trädgården på 60 cm djup där berget börjar. Det har inte varit kallare där än 2,6 grader men jag har bara data för 2,5 vintrar.
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 15:48:45 »

Vart gränsen går för just din borra är det nog ingen som kan svara på.

Det blir i så fall "trial and error" som gäller d.v.s. belasta borran så mycket du kan till dess kollektorn blir hopklämd.

Hur märker man när kollektor blir "tillräckligt" hopklämd för att störa driften? Antar att pumpen löser ut på lågt flöde eller?
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 15:40:37 »

Husets värmebehov är mindre än vad ritningen anger om det inte behövs elpatron vid -15. 17000 kcal/h blir ca 20 kW vilket ger 0,4 kW/K. Vid -15 skulle huset behöva 13 kW.

Jag är tveksam till att jag skulle klara att hålla stånd under längre tider vid -15, ser tendenser till svalare klimat efter några dagar av hård kyla. Sen inkluderar nog 17000kcal/h uppvärmning av garage då element finns indraget, dock har det aldrig varit inkopplat under min tid.

Orsaken till min fråga är att jag har börjat processen att utse lämplig ersättningspump(Grannen installerade samtidigt/samma pump och den gav upp för 2 år sedan...) och samtidigt tänker jag renovera garaget och börja värma även dessa 30m2 och därmed ökar värmebehovet.
Lämpliga Inverter pumpar verkar vara i effektområde 3-12kW och då funderar jag hur mycket av de tillgängliga kW jag kommer att kunna utnyttja
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 15:32:23 »

Husets värmebehov är mindre än vad ritningen anger om det inte behövs elpatron vid -15. 17000 kcal/h blir ca 20 kW vilket ger 0,4 kW/K. Vid -15 skulle huset behöva 13 kW.

I mälardalen är bergets temperatur ca +7 grader. Medeltemperaturen på köldbäraren är -1 grad, alltså en differens på 8 grader. I Norrland är det vanligt med minusgrader både på in- och utgående köldbärare, det var också vanligt på gamla bergvärmeinstallationer i södra Sverige. Skulle borrhålet belastas hårdare så att köldbärartemperaturerna blev -1/-5 blir medeltemperaturskillnaden mot berget 10 grader vilket betyder 25% högre värmeuttag. 

Problemet i det här fallet är att det är 12 meter lera ovanpå berget. Grundvattennivån ligger säkert någonstans i lerskiktet. Det betyder att det är där borrhålet fryser igen först. Finns det inga sprickor i berget som kan tryckavlasta borrhålet är det risk att slangarna kläms ihop när borrhålet fryser igen. Men om det nu är så att befintlig pump klarar att värma huset till -15 finns det väl ingen anledning att skaffa kraftigare pump.
Tack Roland för intressant information.
Om nu lera och grundvattennivå är största risken så borde samma gälla om slangen från borra till hus ligger i tjäle på vintern? Tjälfritt djup här är 1,5m och jag är säker på att min slang ligger grundare än så, snarare ca 0,5m. Sen trycks väl slangen bara ihop om det är mindre motstånd för expansion inåt än utåt, i berg så är det naturligt att det tar emot mer utåt så slangen får ge sig i slutändan?
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 08 januari 2022, 14:45:47 »


Det jag har beskrivit är den praxis som används, när man redovisar Watt per aktiv meter borrdjup.

Om det är Heat:s CTC du nämner, så ligger den på 49 W/m räknat på 6,3 kW kyleffekt när värmepumpen är i drift. Men det ser jag inte som ett riktmärke, så länge det funkar med temperaturen från borran.

Heat redovisar +2° på inkommande köldbärare med 39° på framledningen, så där är det inga problem. Han är ju dessutom villig att öka effekten på värmepumpen och använda samma borra.

Ja, jag vet inte då en effekt som redovisas över tid kanske istället borde redovisas som energi.

 
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 08 januari 2022, 14:14:20 »

Värmeledningsförmågan för granit är 3,5 W/m*K d.v.s. vid 10° skillnad mellan berg och köldbärare (bortsett från borrrhålsmotståndet) så ger borrhålet 35 Watt per meter borrdjup.

Det är den effekt som går att ta ut för kontinuerligt drift med stabil temperatur.

Värmeledningen mellan berg och borrhål fortsätter att transporteras, även när värmepumpens kompressor stannat. Därför kan man räkna W/m*K dygnets alla timmar så länge det finns ett rumsvärmebehov.

Exempel: Om/när värmesäsongen är 6 200 timmar lång. Borrhålet är 130 meter under foderrör samt villans förbrukningen värme och varmvatten är 24 000 kWh/år.

Från borran hämtas 17 000 kWh d.v.s. runt 15 500 kWh belastas borran under uppvärmningssäsongen.

Det betyder att borran lämnar 130 kWh/m per år samt belastas med 21 W/m.
Enlkel fråga då , med nuvarande VP och hål 21 W per meter, tycker det låter lite.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 08 januari 2022, 13:12:34 »

Värmeledningsförmågan för granit är 3,5 W/m*K d.v.s. vid 10° skillnad mellan berg och köldbärare (bortsett från borrrhålsmotståndet) så ger borrhålet 35 Watt per meter borrdjup.

Det är den effekt som går att ta ut för kontinuerligt drift med stabil temperatur.

Värmeledningen mellan berg och borrhål fortsätter att transporteras, även när värmepumpens kompressor stannat. Därför kan man räkna W/m*K dygnets alla timmar så länge det finns ett rumsvärmebehov.

Exempel: Om/när värmesäsongen är 6 200 timmar lång. Borrhålet är 130 meter under foderrör samt villans förbrukningen värme och varmvatten är 24 000 kWh/år.

Från borran hämtas 17 000 kWh d.v.s. runt 15 500 kWh belastas borran under uppvärmningssäsongen.

Det betyder att borran lämnar 130 kWh/m per år samt belastas med 21 W/m.



Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 08 januari 2022, 12:58:32 »

Jag verkar ju ligga på 45w/m om jag förstår dig rätt
Jepp det om det gäller din nuvarande VP , det är nog i överkant att ta ut den effekten, men tydligen så är det ett gränsfall. Du vet inget om det är is i hålet, det är inte normalt att göra om det inte är något speciell anledning för det. Med ditt hål 128 m så skulle en VP på ca 7kW vara en bra lösning, den orkar inte kyla ner så det kan nog bli plus tillbaka, svårt att räkna på vad KB ger , men kan du få ett grepp hur många liter KB som åker runt så går det, Q X delta T = litergrader X 1,16 = antal watt som växlas in.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 januari 2022, 12:52:32 »

I mitt fall CTC Ecoheat 8.5 går pumpen 24/7 vid -15 och en framledning på 43. Brine ca 1/-3.
Så min fråga är om det går att kräma ur mer ur borran med en större pump utan att skapa andra problem?
Faktisk brine temperatur är väl intressantare än borrans längd(128m aktiv i detta fall)

Husets värmebehov är mindre än vad ritningen anger om det inte behövs elpatron vid -15. 17000 kcal/h blir ca 20 kW vilket ger 0,4 kW/K. Vid -15 skulle huset behöva 13 kW.

I mälardalen är bergets temperatur ca +7 grader. Medeltemperaturen på köldbäraren är -1 grad, alltså en differens på 8 grader. I Norrland är det vanligt med minusgrader både på in- och utgående köldbärare, det var också vanligt på gamla bergvärmeinstallationer i södra Sverige. Skulle borrhålet belastas hårdare så att köldbärartemperaturerna blev -1/-5 blir medeltemperaturskillnaden mot berget 10 grader vilket betyder 25% högre värmeuttag. 

Problemet i det här fallet är att det är 12 meter lera ovanpå berget. Grundvattennivån ligger säkert någonstans i lerskiktet. Det betyder att det är där borrhålet fryser igen först. Finns det inga sprickor i berget som kan tryckavlasta borrhålet är det risk att slangarna kläms ihop när borrhålet fryser igen. Men om det nu är så att befintlig pump klarar att värma huset till -15 finns det väl ingen anledning att skaffa kraftigare pump. 
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 08 januari 2022, 11:46:48 »

Vad behöver man för indata/mätvärden för att ta fram potentialt max uttag i befintlig borra?

Vart gränsen går för just din borra är det nog ingen som kan svara på.

Det blir i så fall "trial and error" som gäller d.v.s. belasta borran så mycket du kan till dess kollektorn blir hopklämd.




Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 11:25:54 »

Det är då 3kW från kompressosor och 6 kW från hålet 6 kW / antal meter Tex 100 meter = 60 W per meter och helt i överkant.
Aldrig över 35 W per meter.

Jag verkar ju ligga på 45w/m om jag förstår dig rätt
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 11:20:36 »

I mitt fall CTC Ecoheat 8.5 går pumpen 24/7 vid -15 och en framledning på 43. Brine ca 1/-3.
Så min fråga är om det går att kräma ur mer ur borran med en större pump utan att skapa andra problem?
Faktisk brine temperatur är väl intressantare än borrans längd(128m aktiv i detta fall)
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 08 januari 2022, 11:02:34 »

Ängen på hålet och aktiv nivå på det avgörvad som kan tas ut. Skrev det 31/12 ,  en VP på tex 9 kW , beräkning 9 kW / 3 X2 = 6 kW är vad hålet ska ge. Det är då 3kW från kompressosor och 6 kW från hålet 6 kW / antal meter Tex 100 meter = 60 W per meter och helt i överkant.
Aldrig över 35 W per meter. JU mindre Watt desto bättre är det. Nu kommer det nog en massa från andra som att VP varvar ner kompressorn och pumpar. Och tar inte ut så mycket från hålet, så det ska gå bra. Nu är det inte värmen från VP som är viktigast , det är kyleffekten som hålet ska ta hand om. Klarar inte hålet att göra det så blir det minusgrader och kanske is i det , katastrof är det.
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 08 januari 2022, 10:04:27 »

Åter till ursprungsfrågan, hur mycket kan man ta ur hålet, en sak är ju att räkna teoretiskt på hålet, ett annat är att använda tumregler men verkligt utfall är ju bättre.
Vad behöver man för indata/mätvärden för att ta fram potentialt max uttag i befintlig borra?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 januari 2022, 09:25:19 »


Berätta om du vill veta mer men kanske borde skapa en annan tråd då detta är helt off-topic.


Det finns fler intresserade, gärna en egen tråd. Varför bara 30 minuter återladdning? Höst och vår borde väl kontinuerlig drift vara bättre under förutsättning att borrhålet tillförs värme.
Skrivet av: Boilerplate4U
« skrivet: 07 januari 2022, 23:17:54 »

Stort tack! Har som sagt haft precis samma funderingar men det var första gången jag hört någon genomfört det praktiken. Har du gjort några mätningar eller på annat sätt noterat några skillnader efter du fick igång allt?
Skrivet av: Fredrik567
« skrivet: 07 januari 2022, 23:06:46 »

Intressant, har haft liknade funderingar. Är lite nyfiken på vad det för typ av luftkollektor och hur den är ihopkopplad med markkollektorn?
Hej,
Luftkollektorn är en utedel från en Thermia Atria Luft-Vatten. Atria är nästan en bergvärmepump (motsvarande Thermia diplomat) men med luft som energikälla. I mitt bygge går KB ut från värmepump och ned i borrhålen som är kopplade parallellt och väl instrypta. När KB kommer tillbaka in från borrhålen går den via en motorstyrd 3-vägs kulventil som kan välja mellan att skicka KB direkt tillbaka till VP eller via luftkollektor tillbaka till VP. Just nu går KB via luftkollektor om ute-temp är högre än +2°C och minst tre grader högre än KB temp. Återladdning sker i ca 30 minuter efter varje kompressor stopp då tidigare beskrivna temp förhållande uppfylls. Finns helt klart mer att önska när det gäller återladdningslogik, behöver spendera mer tid på det.
Berätta om du vill veta mer men kanske borde skapa en annan tråd då detta är helt off-topic.

// Fredrik
Skrivet av: joonas
« skrivet: 07 januari 2022, 08:45:04 »

Som jämförelse dagsaktuella bilder med samma pump i mälardalen, 128m aktiv borra och liknande bostad, dock mer 19 än 21 inne o inga döttrar. I princip inget tillskott sen jag installerade pumpen.

Tack, min är trasig utan tvekan, på ngt sätt. Får besök av en CTC kyltekniker om en vecka. Hoppas han kan sina saker.
Skrivet av: Heat?
« skrivet: 06 januari 2022, 20:58:13 »

Som jämförelse dagsaktuella bilder med samma pump i mälardalen, 128m aktiv borra och liknande bostad, dock mer 19 än 21 inne o inga döttrar. I princip inget tillskott sen jag installerade pumpen.
Skrivet av: joonas
« skrivet: 03 januari 2022, 08:49:08 »

Tack alla för bra info. Lutar åt att låta någon expert ta en titt på gamla pumpen om det går att locka fram lite gammal effekt, medans jag tar in offerter på 12 kw ersättningspump. I Sthlm företrädesvis södra sidan då jag bor i Tyresö; ngn bra kyltekniker som ngn kan rekommendera för översyn på min gamla pump?
Skrivet av: Boilerplate4U
« skrivet: 31 december 2021, 13:34:01 »

luftkollektor som hänvisas till i min signatur har bara varit i drift sista året och siffrorna ovan är innan den installerades.
Intressant, har haft liknade funderingar. Är lite nyfiken på vad det för typ av luftkollektor och hur den är ihopkopplad med markkollektorn?
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 31 december 2021, 12:20:21 »

Det finns nackdelar med två borror på 82 meter i jämförelse med en på 164 meter, då borrhålen efter ett antal år vill hämta energi ur samma bergmassa.

Den andra nackdelen är att berget är kallare på 82 meter än den är på 164 meter.

Den tredje nackdelen är att det kan bli obalans mellan borrhålen d.v.s. det ena borrhålet har högre flöde och därigenom blir högre belastad. Att de är parallellkopplade kan man ana genom att värmepumpen har lågt deltaT på köldbäraren.

Intressant och helt rätt att återladda på sommaren.
Skrivet av: Fredrik567
« skrivet: 31 december 2021, 11:11:38 »

Hej,
Jag har relativt lika förutsättningar. Något mindre hus (238 kvm) och en och en halv plan istället för sutteräng, placerat i Karlstad. Byggt på 60-tal men med FTX och de flesta fönster är 3-glas.
Har 2 x 82 m borrhål (berg i dagen så räknar hela som aktivt) och en 10 kW värmepump. Detta fungerar utmärkt helt utan tillsats. Brine kan dock bli väldigt kall i Januari, -6°C in och -8°C ut, var lite orolig först men det har fungerat så sedan 2016. Värmeåtgång inklusive VV är 30000-35000 kWh/år, har energimätare på värmebäraren.
Jag hade helt klart testat.
OBS luftkollektor som hänvisas till i min signatur har bara varit i drift sista året och siffrorna ovan är innan den installerades.
// Fredrik

Skrivet av: Roland
« skrivet: 31 december 2021, 10:06:19 »

Det är ett fåtal borrhål det blir problem med om de fryser igen så det kan man inte förutsätta ska bli fallet här.

I det här fallet finns det ett befintligt borrhål som man vill utnyttja och då kan man inte räkna på samma sätt som när man borrar ett nytt hål. Det är ytterst sällan lönsamt att kompletteringsborra för att få ner belastningen på borrhålet jämfört med att acceptera sämre COP pga lägre köldbärartemperatur. Det är en helt annan sak att borra 20-30 meter till när man ändå håller på att borra.

Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 30 december 2021, 23:31:32 »

Nibes dimensioneringsprogram har en annan åsikt?  Sc:,h
Klart dom har , dom vill sälja och det med aktivt hål är förutsättningen ,sen att dom lajbar till det att säga, vi sänker hastigheten på kompressorn och på KB-pumpen för att hålla ett delta på ca 4 C från hålet, javisst går det, men  hur gick det som kallas COP då, mycket mindre, blir isvatten från hålet så sjunker COP , vid minus 8 som dom säger att VP klara och minus 15 ute så blev det inget kvar utan då blir det EL-patron. Ett hål som görs ska malla med den effekt som en VP kan prestera med helst alltid plus eller noll upp. Så från vad VP ska ge ska hålet klara utan att frysa igen. Det med Nibes beräkning ska man nog ta med en nypa salt
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 30 december 2021, 22:20:41 »

Mycket tveksamt.  Det skulle då bli ca 45 W per meter hål och många minusgrader på KB , tillochmed så det fryser och kanske klämmer ihop kollektorn så flödet minskar, aldrig mer än max 35 W per meter och helst under 30 W

Nibes dimensioneringsprogram har en annan åsikt?  Sc:,h
Skrivet av: HBerggren
« skrivet: 30 december 2021, 20:49:12 »

Tack för bra info. Bosch, hur håller den sig i konkurrensen? finns ngt märke som inte håller måttet? självklart finns aspekter som att det bör finnas ngn som kan serva i närheten men Boschkvalite? Ris/ros?

Tycker alla värmepumpar har lite ris och ros. Ett helt solklart val av värmepump finns inte på marknaden tycker jag. De är byggda för att vara billiga och kastas ut.

Nibe har bäst manualer, men de har andra nackdelar. 4,5 månad var sista väntetiden jag hörde talas om.
Bosch och IVT är i stort sett samma, man blir väl inte direkt lycklig av att läsa deras manualer även om de är utförliga. Själva pumpen verkar det inte vara så mycket krångel med.
Thermia finns också, tycker det är tystast om dem, funkar förmodligen bra för det mesta.

Men det man hör får man sätta i relation till hur många som säljs. Utan att veta andelarna så kan inte jag uttala mig.

Skulle akta mig för de japanska i alla fall, det poppar upp allvarliga problem på dessa emellanåt. Samtidigt är vissa ägare riktigt extra nöjda med just sina japanska värmepumpar.

Kolla omdöme på de företag som du kan tänka dig anlita, sök upp dem på google maps så ser du omdöme där. Kolla även hemsidan Trustpilot, väldigt bra för de flesta branscher.
En bra installatör är väldigt viktigt. Installationen behöver inte vara bättre än bra i verkligheten, men jagar man lägsta offert kan man få en mindre bra eller dålig installation. Det kan vara värt att tänka på.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 30 december 2021, 20:26:21 »

Har provat hetgasledningen tidigare och inte bränt mig. Vilket borde tyda på att siffran i displayen stämmer och då är pumpen förmodligen trasig säger ni. Låter som vanligt dock.

Det kan vara så att köldmediet har läckt ut men kompressorn går som vanligt. Finns det inte tillräckligt med köldmedium blir det inte mycket till värmeproduktion. I så fall kan läcksökning och reparation vara ett alternativ.

Du borde utan problem kunna plocka upp 20 000 - 22 000 kWh/år ur borrhålet. Det betyder att en 12 kW invertervärmepump kan producera värme och varmvatten med 26 000 - 30 000 kWh/år.

Instämmer! Min pump tar ca 140 kWh/(meter aktivt borrhål X år) utan problem. Pumpen kan gå veckor i sträck kontinuerligt med en ingående köldbärartemperatur runt nollan.

Ett borrhål på 170 meter med samma belastning ska då kunna ge 24000 kWh/år.

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!