Ämne: Analys av solfångare

[Ewald]

Hej !

Har nu lite analyserat och jämfört två interessanta solfångare.
Lite fakta:

Suncarry U-16:

eta0: 0,757
a1: 1,552 W/(m²K)
a2: 0,016 W/(m²K²)

Sfinx UPSC 58-1800-12

eta0: 0,728
a1: 0,775 W/(m²K)
a2: 0,017 W/(m²K²)

Sammanfattning: Skulle man använda Suncarry rören till en Sfinx solfångare skulle man få en ännu effektivare solfångare. Kort sagt. Ngn som kommer fram till ngt annat ? Synpunkter ?

[Gäst407]

Hej
Kan du speca ut hur många kwh per m2 man får ut per år på respektive fångare vid tex 50 grader

eta0: 0,757
a1: 1,552 W/(m²K)
a2: 0,016 W/(m²K²)

fattar inte riktigt vad som e vad ?

va in å kollade deras sida som va bra

http://www.suncarry.se/U16.html
eller
http://www.suncarry.se/pdf/SP-test.pdf

det verkar som dom ger...
per m² vid 50°C  713 kWh/m²  

inte nått speciellt tokbra resultat å häller inte nått dåligt resultat
sen beror det ju ochså lite på vad dom kostar.....

perssonligen gillar jag ej u-rör kan va ett hvette att lufta + att ska man byta ut ett defekt trasigt rör så måste man förmodligen tappa systemet på vätska

[Sfinx]

Det är nog mätningen som skiljer för om du kollar IAM är det där skillnaderna blir.
Det tyder på att någonstans är det något rom reflekterar.
Antingen håller man inte reda på direkt och diffusstrålning eller så har SC en reflektor någonstans.

[Toprunner]

Tänk den dagen man får se en analys av en solfångarinstallation där man redovisar hur stor byggyta man använt och hur många kWh den producerat av antingen högvärdig el 220V 50Hz eller 60 gradigt tappvarmvatten.

Jag har sett otaliga installationer men ingen som kan redovisa en vettig prestandadeklaration.

[Ewald]

Hej
Kan du speca ut hur många kwh per m2 man får ut per år på respektive fångare vid tex 50 grader

eta0: 0,757
a1: 1,552 W/(m²K)
a2: 0,016 W/(m²K²)

fattar inte riktigt vad som e vad ?

Ja, självklart. Det stÃ¥r ju i SP´s lista.  713 kWh/m² (Aperturarean)

http://www.sp.se/sv/units/energy/Documents/ETk/Forteckning_P-markta_och_ovriga_solfangare.pdf


Men det som skulle vara interessant är om jag skulle ta en Sfinx solfångare och sätta på Suncarry rör.

[Gäst407]

Tänk den dagen man får se en analys av en solfångarinstallation där man redovisar hur stor byggyta man använt och hur många kWh den producerat av antingen högvärdig el 220V 50Hz eller 60 gradigt tappvarmvatten.

Jag har sett otaliga installationer men ingen som kan redovisa en vettig prestandadeklaration.

hej
årsutbytet vid 50 grader är ett vettigt sätt att mäta på ...då vet man ju vad fångarna ger
om man sen bygger ett skitsystem runt om är ju inte solfångarens fel...

[Gäst407]

Hej
Kan du speca ut hur många kwh per m2 man får ut per år på respektive fångare vid tex 50 grader

eta0: 0,757
a1: 1,552 W/(m²K)
a2: 0,016 W/(m²K²)

fattar inte riktigt vad som e vad ?

Ja, självklart. Det stÃ¥r ju i SP´s lista.  713 kWh/m² (Aperturarean)

http://www.sp.se/sv/units/energy/Documents/ETk/Forteckning_P-markta_och_ovriga_solfangare.pdf


Men det som skulle vara interessant är om jag skulle ta en Sfinx solfångare och sätta på Suncarry rör.

lycka till det e ju inte ens samma system ...du kan väl låna ytbeläggningen från suncarry rören
å dra på det på sfinx rör men jag tvivlar starkt på att det gör nån större skillnad

[Ewald]

Det är nog mätningen som skiljer för om du kollar IAM är det där skillnaderna blir.
Det tyder på att någonstans är det något rom reflekterar.
Antingen håller man inte reda på direkt och diffusstrålning eller så har SC en reflektor någonstans.

Nej, SC U-16 har ingen reflektor. Aperturarean är 1,5 m² och den totala arean är 2,39 m².

Skulle den ha en vanligt reflektor skulle dessutom aperturarean ha blivit större i testrapporten eftersom reflektorn räknas till aperturarean. Då skulle TROLIGTVIS eta0 (som i regel är relaterat till aperturarean) ha blivit mycket mindre per m².

[Ewald]

@ Dr Chun Lan

Det kan man göra. Vad jag vet gjorde det ngn i Karlstad. De bytte rör. De har installerat Suncarry SCM-20 först. Sen bytte de rör och hela systemet är MYCKET effektivare nu !

Nja, det kan vara ngn skillnad. Ingen stor skillnad, men en liten.

eta0 är den såkallade konversionsfaktorn och beräknas så här:

eta0 = Transmissions (glas) * absorption * absorbatorns verkningsgrad

Sfinx solfångaren är effektivare på grund av det låga a1, dvs låga värmeförluster. Man kan ju relatera allt till 1 m² aperturarean.
När man beräknar årsutbytet ingår också vinkelberoendet osv.

[Ewald]

Grundidén är så här:

Är det möjligt att "utveckla" en solfångare med dessa värden:

eta0 = 0,757
a1 = 0,775 W/(m²K)
a2 = 0,016 W/(m²K²)

det kommer inte att bli exakt dessa värden .... men idén .... ni förstår.

Eller an annan idé. Om jag skulle t.ex. tilläggsisolera panelen (med mineralull eller vad som helst) skulle jag i princip minska värdet för a1 eftersom värmeförlusterna frÃ¥n panelen minskas. 

[Ewald]

Ett högre eta0 tyder på att solfångaren kan nyttja mer av solljuset.

Orsaken kan t.ex. vara att absorbatorn absorberar mer solljus eller att glaset transmitterar mer solljus.

Ökar man eta0 frÃ¥n t.ex. 0,75 till 0,77 fÃ¥r man 2 % högre verkningsgrad .... 

[Sfinx]

2 saker.
Först:
Det högre Eta(0) stämmer inte med vinkelfaktorn. Det är det som gör att jag inte tror att mätningen har gått rätt till.
Med en rund absorbator som dessa solfångare har är solfångaren resultat mycket känslig på andelen diffusstrålning.
Moln och dis är också en reflektor. Och då är ytan PI/2 större för diffus strålning
Mäter du upp en solfångare med stor andel diffusstrålning får högre eta(0) och lägre IAM. Den uppför sig som en platt solfångare. Men med större arbetande yta, nu en sfär gentemot inkommande diffusstrålning
Resultat är hägre eta(0) och lägre IAM. Precis som suncarry mefl
Med klarare luft får du bättre IAM och lägre eta(0) Som de bästa vakuumrörern testade där man håller reda på andel direkt och diffus strålning.

För det andra
Kolla geometrin på ett vakuumrör
Innerdel diam 47 mm ytterdel 58 mm. Aperture ytan är diam 58-2*1,6.
Även om solfångaren skulle ha 100% verkningsgrad på absorbatoryta 47/54,8=85,7% teoretisk möjlig verkningsgrad map aperture.
Med 92% på absorbatorytan är det =0,789 Vilket är i den härad uppmät eta(0) är.

Är det rimligt? näpp
Alltså är det också varningsflagg för mätningen för de solfångare med eta(0) som tom är över teoretisk verkningsgrad.

De har helt enkelt mätt solfångaren i soldis.

[Ewald]

@ Sfinx

Okej.

Men bÃ¥da solfÃ¥ngare blev testade av samma institution. Det var ITW Stuttart. Institutionen testar ju ALLA solfÃ¥ngare enligt EN 12975-2:2006 .  

UPSC har samma rördimension och väl ocksÃ¥ en rund absorbator ?   Det mÃ¥ste vara en rund absorbator om jag kollar pÃ¥ det transversala vinkelberoende.

Tycker du inte att de testar alla solfångare på samma sätt ? Sen kan ju resultatet variera till en viss grad. Skulle de mäta upp röret igen skulle de eventuellt komma fram till lite andra resultat. Men det gäller ju alla solfångare ?

[Ewald]

Tänk den dagen man får se en analys av en solfångarinstallation där man redovisar hur stor byggyta man använt och hur många kWh den producerat av antingen högvärdig el 220V 50Hz eller 60 gradigt tappvarmvatten.

Jag har sett otaliga installationer men ingen som kan redovisa en vettig prestandadeklaration.

Men det finns årsutbyten för solfångare och årsutbyten för hela anläggningen.

Känner du till ENV 12977 ? Med hjälp av den där standarden skulle man kunna simulera en hel anläggning (solfångare, styrning och tank) .. i stort sett. Men tyskarna påpekar alltid att det är bara en förnorm, ingen riktig officiell standard ännu. Eller vad menar du ?

[Sfinx]

Precis Ewald.
En solfångare med samma geometri borde väl ha ungefär samma vinkelfaktor?
Eftersom vinkelfaktorn är en ren geometrifunktion för solfångare utan reflektor.
Eta(o) kan och borde variera pga absorbatorytan.

MEN;
Det skiljer mycket mellan vinkelfaktorer. Men  färvÃ¥nansvärt lite mellan eta(0)
Däremot fäljer eta(0) IAM egensapen väl. De flesta har den egenskapen att om eta(0) är hög är vinkelfaktorn låg.
För de med extremt hög eta(0) är vinkelfaktorna alltid mycket låg.

Min slutsats;
Variansen av IAM mellan liknande solfångare är ett mått på andel diffusstrålning vid mättillfället.
Låg IAM tyder på att andelen diffusstrålning är stor vid mätningen. Eller att det finns en påverkan av reflektor medvetet eller omedvetet med i mätningen. Dis eller ispartiklar är en utmärkt reflektor.