0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
I det här fallet handlar det om en anläggning med vad som verkar vara fast kondenseringstemperatur där man shuntar ut värme till huset med för detta lämplig tempereratur....Varför valdes denna typ av installation? Storleken är lite utöver det vanliga så det kan vara en förklaring. Vad är det för relation mellan kWh värme till huset och till varmvatten på ett ungefär?
Värmekurvorna för pumpen, shunt 1 och shunt 2 ser ut som följer (format utetemperatur/börvärde):Pump: +20/+20, +10/+32, 0/+44, -10/50, -20/56 och S=1.24 (vad är S??)Shunt 1: +20/+22, +10/+34, 0/+45, -10/50, -20/55 och S=1.10Shunt 2: +20/+20, +10/+29, 0/+38, -10/42, -20/46 och S=0.91
Vad är det för relation mellan kWh värme till huset och till varmvatten på ett ungefär?
Framledningen för värmepumpen är beroende av ute-temperaturen och det rör sig inte om fast kondensering. Snarare då semifast sådan. Rekommendationerna är dock fortfarande korrekta utifrån ett driftekonomiskt perspektiv. Värmepumpens värmekurva bör efterlikna den shuntkurva som är högst. Dvs shunt 1.
TS har redogjort för temperaturskillnaden mellan entreplan och övre plan men inte eventuell skillnad mellan gamla (rad) och nya (golvvärme) sektionen. Är även övre plan uppdelat i golvvärme och radiatorvärme? Dvs driver shunt 1 och shunt 2 värmeavgivande ytor på övre likväl som nedre plan? Det påverkar rekommendationen något. Så svara gärna med uppmätta inomhustemperaturer på 1. Nedre plan rad 1.b. nedre plan GV2. övre plan 2.b. övre plan GV Vart är du belägen?
S verkar vara förhållandet mellan temperaturskillnaderna (VBfram - rum)/(rum - ute). Det stämmer inte exakt men det kan vara någon korrektion av kurvan vid låga utetemperaturer.
Kan det inte vara skillnaden i behov/temperatur som gör att man shuntar?
Vore vidare intressant att veta vilket effektbehov huset har. Då får man en lite bättre bild över hur installatören har tänkt sig det hela.
Shuntningen är väl egentligen inte fel i sig utan problemet är väl att man har en för hög kurva på värmepumpen i förhållande till shuntkurvorna. Ja - och därtill då att även shuntkurvorna kanske är lite väl höga och allt detta i kombination med att radiatorer/golvvärmeslingorna inte förefaller adekvat injusterade/balanserade.
Så: Vad gör jag med det här? Värmekurvorna på pumpen och shuntarna kommunicerar ju med varandra så när jag pillar på en så rör jag även de andra. Drar jag ned shunt 2 för mycket så blandar jag ned temperaturen i framledningen onödigt mycket (relativt tempen i acktanken) och drar jag ned shunt 1 för mycket så blir åtminstone husets gavelrum svalt, plus att tempddiffen över fram- och returledning i krets 1 blir stor, över 10 grader.
Eftersom varmvattnet kan försummas gäller det att försöka nå så låg framledningstemperatur som möjligt till radiatorsystemet vid önskad innetemperatur. Gör pumpen värme vid 5 grader högre temperatur än vad som egentligen behövs drar den uppemot 15 % mer el. Varmvatten som behöver värmas 5 grader ytterligare ökar elförbrukningen i beredaren med 10 -15 % av en elförbrukning som är avsevärt mindre.
Jag har lite svårt att förstå varför inte shuntventil 1 kan få stå helt öppen så att pumpens värmekurva styr framledningen till radiatorerna. Jag rekommenderar att prova om det fungerar att köra på det sättet. Det är det normala sättet i mindre installationer med ackumulatortank.
Det verkar bli gavelrummet som blir den begränsande faktorn vad gäller framledningstemperatur. Nästa steg blir att strypa in övriga radiatorer så att det blir rätt temperatur i det övriga rummen med radiatorer. Är det blandad uppvärmning radiatorer/golvvärme bör bägge bidra till uppvärmningen. Att det blir över 10 graders differens över shuntkrets 1 är inget problem om det går att kompensera med golvvärmesystemet. Det viktiga är att det är en bra differens över pumpen.
Håller med om att det lär bli omöjligt att få rätt temperatur på övervåningen utan att strypa där. Övervåningar brukar kräva mindre värme per m2 golvyta än nedersta våningen.
Det normala sättet att bestämma pumpens COP är att mäta temperaturdifferensen över pumpen och jämföra den med temperaturdifferensen när man kör eltillsatsen med känd effekt. Det ger pumpens uteffekt. Elpatronens exakta effekt och kompressorns förbrukning kan man få från elmätaren. Det blir lite besvärligt när man inte har separat elmätare till pumpen då det kräver lite samarbete från resten av familjen och ev. temporär urkoppling av kyl, frys och annat som går till och från. Problemet i det här fallet är att pumpen är så kraftig, man bör helst använda en elpatroneffekt som inte ligger alltför långt från pumpens effekt för att kompensera för ev. missvisning hos temperaturgivarna. Är det bara en grov uppskattning som behövs räcker det med köldbärartemperaturerna, värmebärartemperaturerna och datablad för pumpen.
Intressant nog är framledningstemperaturen identisk (inom IR-pickans felmarginal) för samtliga rum som tillhör radiatorkretsen. Det finns dock tre rum (de med gjutjärnsradiatorerna) där delta t mellan fram och retur är ungefär dubbelt så högt som för de övriga radiatordrivna rummen. Kan någon slutsats dras utav detta i relation till en kommande inställning av radiatorerna?En fråga till: Den "differens över pumpen" du relaterar till, är det samma sak som det delta t på 8.3C jag ser mellan fram- och retur på pumpen?
Framledningstemperaturen skall vara densamma om värmeförluster från rören kan försummas. En radiators förmåga att avge värme är ungefär proportionell mot skillnaden mellan medelvärdet av fram- och returtemperatur och rummets temperatur gånger vad vi kan kalla radiatorns effektivitet. Har man en effektiv radiator, och gamla gjutjärnsradiatorer hör dit, måste man för att inte få för varmt i rummet dra ner flödet till den så att en låg returtemperatur kompenserar för radiatorns effektivitet. De radiatorerna kommer troligen att ha hög differens även i färdigtrimmat skick.