Har man vedeldning bör man kunna se att shunten rör sig annars blir det varmt inne

Så vill någon köpa en fin esbe bivalent shunt med motor och danfoss styrning så har jag en...

Jag tror fortfarande ditt hus är för stort för att få sådana saker att lira under alla förhållande året runt. Vad händer tex när solen värmer på din utegivare mot öster som kan anges som utegivare 2. Jo då sänker den ju framledningen i hela huset. Även rum mot norr och rum i källaren. Det blir i princip samma sak som en innegivare som placeras där morgon solen passerar. En grej du kan göra om du vill komplicera det är att byta ut dom två shuntarna du har mot tex esbe 90c. Då har du en framledningsgivare, en utegivare och en innegivare till var shunt. Då kan man experimentera med placeringen av ute och innegivare. Men det blir onödigt komplicerat och kommer aldrig att bli så bra som termostater i vart rum.

Finns det någon här som kör med dubbla utegivare och kan dela med sig av erfarenheten?

Vördnadsfullt

HH

Jag har ett system med dubbla utegivare, och det tog ett tag innan jag kom underfund om hur det fungerade. Men jag vet inte vad frågan är längre..

Det låter faktiskt implementerbart.

Men blir det verkligen parallellkoppling? Blir det inte seriekoppling med en tidsstyrd bypass av det extra motståndet? Om jag förstår manualen rätt ökar resistansen i utegivaren med ca 200 Ohm per 10C, så ifall jag syntetiskt vill höja den registrerade utetemperaturen med 15C så skall jag ha 300 Ohm i serie med givaren. En parallellkoppling skulle sänka den totala resistansen i kretsen.

Tänker jag fel här?

Det är korrekt, raddarna är på shunt 1 och golvvärmeslingorna på shunt 2. Tack för svaret.

Jag skulle tro att det i princip avhjälper problemet med för hög temperatur i vissa rum.

En fråga för att kolla att jag tänkte rätt med termostaterna. Jag har 20 radiatorer som för tillfället saknar termostater och som redan nämnts beställde jag nu 16 stycken. Anledningen är att jag läst här på forumet att cirkulationspumpen inte mår bra av att jobba mot ett stängt system i ett läge där alla termostater slagit av. Med anledning därav skall man ha åtminstone en radiator utan termostat så att viss cirkuation bibehålls.

I mitt fall har radiatorsystemet ett antal olika grenar och jag tror cirkulationspumpen är ganska kraftig. Jag tänkte därför lämna en av de mindre radiatorerna på var och en av systemets fyra huvudgrenar termostatfri i förhoppningen att pump och system förtsätter må bra. Tankar och synpunkter på detta? Är jag överdrivet försiktig?

Det blir nog inte lätt att få till en bra placering av innegivare i ditt hus om du vill ha samma temp överallt i huset. ... Men större hus med flera plan säger sig själv att det inte blir optimalt.

Jag har gjort precis samma analys, det var därför jag började fundera på dubbla utegivare. Jag tror det skulle bli fruktansvärt svårt att få innegivare att fungera i mitt hus. Temperaturskillnaderna kan vara märkbara inte bara mellan entréplan och övervåning, utan också mellan husets vänstra och högra halva. Den ena halvan värms med radiatorer och den andra med golvvärme. Pumpen tillåter förvisso anslutning av separata innegivare till radiator- och golvvärmeshunten men faderulingen vet var man skulle sätta respektive givare för att få punktavläsningar som är representativa för såpass stora ytor som vi talar om.

Beställde dock 16 radiatortermostater idag efter att ha läst ditt inlägg . Fattar inte att jag inte började i den här änden...

Behövs två givare? Skulle det inte räcka med att flytta den befintliga till sydostväggen? Vintertid när solen inte värmer något att tala om kommer den att fungera som en givare på norrväggen.

Touché. Det har du naturligtvis rätt i.

Frågan är dock om det blir så mycket bättre.

Det borde väl åtminstone bidra till att ställa ned framledningstemperaturen på morgonen raskare än vad som sker idag, och det vore väl rent driftsprincipiellt en förbättring?

Jag har min givare rakt österut, i en carport.

Den dag jag bygger garage (platsen ligger 15 meter från huset) skall jag göra precis så här. Har under vintern haft en tempgivare på det gamla hönshus som idag står på platsen och där borta är det konstant 1-2 grader kallare än vad pumpens utegivare visar.

Frågan är om inte den optimala lösningen vore en sensor som kände av om det var mulet eller klart väder på sennatten. Vid klart väder stängdes värmen till huset av fram till på förmiddagen. Men hur ordnar man det ?

Mycket intressant idé! Kanske David Rinnan har en lösning, han gillar ju att klura på sådana här problem... 

Behövs två givare? Skulle det inte räcka med att flytta den befintliga till sydostväggen? Vintertid när solen inte värmer något att tala om kommer den att fungera som en givare på norrväggen.

Frågan är dock om det blir så mycket bättre. Jag har lite av samma problem. Normalt kör jag utan tillsatselen inkopplad. Det betyder att vid den här tiden på året när det kan vara -10 eller kallare nattetid är det svalt inne på morgonen. Pumpen klarar inte av att hålla önskad temperatur inne när det blir kallare än ca -3. Redan några timmar efter det att solen har gått upp är det varmare än önskad temperatur i rummet mot sydost.

Frågan är om inte den optimala lösningen vore en sensor som kände av om det var mulet eller klart väder på sennatten. Vid klart väder stängdes värmen till huset av fram till på förmiddagen. Men hur ordnar man det ?

Det är för övrigt inte bara fönstren som ställer till det. Häromdagen när det bara var några plusgrader ute mätte jag temperaturen på söderväggen vid lunchtid. Den var +25 grader. Det betyder att det inte var några värmeförluster genom husets södervägg utan den bidrog till att värma huset med viss fördröjning. 

God afton

Tillbaka igen, efter några månaders loggande och pillande med systemet. Jag trodde jag började få fason på det hela tills jag konfronterades med de senaste veckornas kraftiga temperatursvängningar under dygnet. I sammantag har vi haft -10 på natten följt av varm vårsol från arla morgonstund. Då jag har stora glasytor på delar av huset ger detta väder effekten att det blir fruktansvärt varmt i vissa delar av huset under förmiddagen. Jag såg nästan +30 på övervåningen härom morgonen.

Skälet är naturligtvis att VP gasar på under natten men inte slår av när solen går upp eftersom utegivaren sitter på den kalla norrväggen. Jag inser att ett sätt att ge sig på det här är att installera innegivare. Då min pump tillåter anslutning av en andra utegivare funderar jag dock på att först prova med att installera en sådan. Jag har en tänkbar mätplats i sydost som skulle kunna vara ideal så till vida att den under vinterhalvåret bara har sol fram till strax innan lunch. Då jag haft en utetermometer på detta ställe hela första kvartalet vet jag också att temperaturen där är (inom normala mätfels noggrannhet) i princip identisk med temperaturen vid systemets utegivare när det är -5 eller kallare. Vid varmare väderlek är mätplatsen lite varmare än befintlig utegivare på norrväggen.

Jag håller på att kolla med Viessmann hur utetemperaturen beräknas för reglerändamål när man har två givare. Under antagandet att systemet helt enkelt tar ett medelvärde borde det dock kunna fungera bra. Så här tänker jag:

a) När det är kallt visar båda givarna ungefär samma låga temperatur så då gasar VP på

b) När vårsolen kickar in kommer den nya givaren direkt att dra upp medelvärdet markant, med påföljd att VP bromsar tidigare på dagen. Samtidigt faller den nya givaren i skugga efter lunch så frampå kvällningen kommer VP ha ett lågt medelvärde igen.

c) På sommaren är det varmt överallt så då spelar alltihop ingen roll

Tankar och synpunkter? Finns det någon här som kör med dubbla utegivare och kan dela med sig av erfarenheten?

Vördnadsfullt

HH

Sitter det inte en tempgivare någonstans på värmebäraren mellan vp och tank. Värmebärarpumpen är antagligen inställd på kontinuerlig drift.

Med i snitt 70 timmar elspets per år har det inte varit något stort problem...

Jag kanske helt enkelt bara skulle ställa ned aktiveringstemperaturen för tillskottet till -10C för att slippa småduttandet och sedan låta det vara bra med det? Så länge vi är hemma lär jag väl märka ifall pumpen går sönder så ur frostskyddsynpunkt behöver jag kanske bara ha en aktiveringstemp på +3C om vi är på semester.

Här handlar det om ett stort hus med troligen långa och förgrenade rörledningar så man behöver tänka till lite innan beredaren tas bort.

Jag tror inte jag är beredd att koppla bort VVB2 av detta skäl.

Det kanske blir problem om varmvattentemperaturen höjs från 45 till 50, jag har för mig att det var rätt stor hysteres på varmvattnet men jag kan inte hitta uppgiften. Pumpen har en maximal framledningstemperatur som den klarar av, det borde stå i manualen vad den klarar. Sitter givaren som styr varmvattenproduktionen så att den mäter lägre temperatur än toppen av tanken som i sin tur kan vara några grader lägre än pumpens framledningstemperatur.

Tempgivaren för VVB1 sitter vid botten/nedre delen av tanken. VVB1 är ställd med maximal temperatur på +46C, börvärde +45C och en hysteres på 5C. Värmepumpen skall enligt Viessmann klara av att ge +55C på framledningen och jag har som högst observerat +53.2C. Pumpen har en hysteres på 2C, en reglertolerans på 2C och är för tillfället ställd med en maximal returtemp på +48C per diskussion häromdagen. Jag vet inte om denna max returtemp på +48C är begränsad av köldbäraren eller annan faktor. Kan +46C som maxtemp för VVB1 vara 55C (pump framledning) - 4C (hysteres och tolerans VP) - 5C (hysteres VVB1)?

Drifttid med en kompressor: Hade man kunnat bortse från köldbärarpumpen och cirkulationspumpen till acktanken hade svaret varit enkelt. Så långt som möjligt ska pumpen gå med bara en kompressor. Problemet är att när en kompressor går måste köldbärarpumpen och värmebärarpumpen också gå. Frågan är alltså om vinsten i form av lägre elförbrukning med lägre temperaturdifferenser i borrhål och kondensor när bara en kompressor går uppväger nackdelen med att det blir längre gångtid för cirkulationspumparna. Jag är inte beredd att ge något svar på den frågan. Sommartid när pumpen enbart gör varmvatten och borrhålet är varmt med åtföljande hög effekt ska bara en kompressor gå men så är det redan. Det kan vara så att 20 minuter är en bra kompromiss. Jag undrar om det inte är så att tiden ska, beroende på omständigheterna, antingen vara lång eller mycket kort. 

Värmebärarpumpen har gått konstant under hela min loggperiod från 22 dec. Jag gissar att detta åtminstone delvis är en effekt av att tillskottsvärmen varit aktiverad eftersom även tillskottsvärmen behöver cirkulation. Köldbärarpumpen har 296 starter under perioden men eftersom K1 och K2 har 500 respektive 609 starter under perioden känns det som att flerstegskonstruktionen p.g.a. överlappande kompressorstarter ändå håller igång köldbärarpumpen. Hjälper detta till någon slutsats?

Jag tycker det känns som att man skulle kunna utsträcka den aktiva kompressorns minimidriftstid betänkligt utan att ha någon stor effekt på driften av köld- och värmebärarpumparna. Dock är det nog så att din sista teori (lång eller mycket kort minimidriftstid) inte bara är riktig utan också mycket viktig. Jag tänker att ned till en utetemperatur på, säg, -5C vill man nog ha en lång minimigångtid för att förhindra att andra kompressorn kickar in om det inte är absolut nödvändigt. När det är kallare det kallare kanske det omvända gäller, d.v.s. man vill att andra kompressorsteget skall kicka in snabbt när pumpens ärvärde < börvärde - 2C hysteres - 2C reglertolerans.

Varmare utomhus nu ikväll så vi får se om SMHI har rätt i att köldknäppen är över. De sista 5 dygnen har varit nyttiga ur logg- och synpunkt. Även om vissa frågor kvarstår (eller snarare ligger hos Viessman) rörande detaljer i regleringen så känns det som att jag börjar få lite mer grepp om hur anläggningen funkar i praktiken och, framför allt, hur jag måste tänka i termer av programmering för att få den att göra som jag vill.

Eftersom det nu är etablerat att den råa kapaciteten för att värma huset under en köldknäpp existerar kommer jag tillbaka till det som var huvudsyftet med en här tråden från början: att se om det finns åtgärder man kan göra för att trimma den fysiska driften och ekonomin. Hittills ser listan ut så här:

A. Höj värmen i VVB1 från 45C till 50C per förslag från David och Roland. Syfte: Minimera spetsningen till 60C som bedrivs via elpatron i VVB2. Detta skall utföras under helgen.

Efter det tar listan slut.

Det måste finnas andra saker man kan göra för att få anläggningen att arbeta lite mer aktivt och förhoppningsvis lite mer snålt. Som det är nu sitter jag med känslan att anläggningen på grund av lager på lager med hystereser, reglertoleranser, dödband och Gud vet allt i praktiken bedriver ganska lite reglering. Med andra ord, är-situationen måste dra iväg rejält åt något håll för att framkalla en faktisk reaktion. Nedan är en kort lista på saker jag funderar på ifall man primärt borde jobba med. Det hade varit intressant att höra vad ni tror är värt att lägga tid på samt, givetvis, vad jag har glömt.

1. Minimidriftstid för kompressorer: När det kallas på värme går den först startade kompressorn i 20 minuter. Om värmebehov fortfarande föreligger efter 20 minuter (d.v.s. ärvärde < börvärde - 2C hysteres) startas den andra kompressorn. Finns det någon fördel med att förlänga den här perioden, d.v.s. ge den aktiva kompressorn mer tid att fixa situationen, eller med att förkorta den och "panga på bara" för att använda Davids uttryck?

2. Maxdriftstid för kompressorer: Om börvärde < ärvärde < börvärde + 2C hysteres (d.v.s. det är "lite för varmt") i minst 40 minuter slås den aktiva kompressorn av. Om börvärde > ärvärde > börvärde - 2C hysteres (d.v.s. det är "lite för kallt") men nedre hysteresgränsen inte nås inom 2 konsekutiva 40-minutersperioder så slås nästa kompressor på. Finns det någon fördel med att förlänga eller förkorta den här perioden? Om perioden förkortas borde systemet få ett mer digitalt beteende men jag är osäker på ifall det är bra eller dåligt i mitt fall eftersom pumpen jobbar mot acktanken och inte direkt mot värmekretsarna.

3. Reglerhysteres och reglertolerans för värmepump: Båda är idag ställda på 2C för värmepumpen. Finns det någon tumregel för hur man skall tänka på dessa parametrar?

Listan kan göras längre men detta känns som en naturlig startpunkt. Jag ser fram mot synpunkter.

Hej Roland

Köldbärardifferensen har alltid varit 6C, det är värmebärardifferensen som är 8.3C.

d) När det blir riktigt kallt, under ca -15C, går minst en kompressor konstant. Det verkar dessutom som att kompressor 1 och 2 (K1 och K2) "växeldrar" i de här lägena. Diagram 2 och 3 visar detta ganska tydligt under köldknäppen 19-20 januari samt morgonen 22 januari. En intressant observation är att under perioder när K2 körs hårt används inte tillsatsvärmen alls. Det verkar finnas ett antingen/eller-förhållande mellan K2 och tillsatsvärmen. Under den gångna natten då vi hade -14C kördes inte tillsatsvärmen en enda minut medans K1 gick för full böna och K2 körde 4 starter på 130 minuter styck.

Jag tittade nu på morgonen en gång till på det här eftersom jag har ett par dagars ytterligare statistik. Det antingen/eller-förhållande som observerats mellan kompressorer och tillskott per ovan inlägg har förmodligen en enkel förklaring. Jag loggar typiskt sett vid 06:30 på morgonen och, säg, 22:30 på kvällen. Förhållandet att tillskottet inte kickar in alls medans en eller två kompressorer går för fullt kan bara observeras på "nattskiftet", medans dagskiftet innehåller nån liten slatt med tillskott. På natten är det ju ingen som duschar etc. så driften är ren uppvärmning, vilken systemet klarar (eller anser sig klara) på bara kompressorerna.

Med referens till att jag gärna skulle haft 3 grader till på framledningen i natt undrar jag vad som skall till för att även tillskottet skall gå in. Det skulle dock vara lärorikt med en köldknäpp ner under -20C något dygn för att se vad som händer.

bra för hatten och mig!

Slutklämmen på ditt inlägg gör inte riktigt gällande huruvida tillskottet slog i eller inte.

Ett tillskott går normalt inte i pang-på-direkten.
Det kan ta ganska lång tid för en kompressor att jobba upp tempen när man befinner sig på gränsen av vad den klarar, vilket du ju gör vid dessa ute-temperaturer.

Enligt min filosofi ska ett tillskott inte slå in förrän värmepumpen går dygnet runt, om du förstår vad jag är ute efter.

I ditt system finns det troligen en hysteres för detta och troligen i kombination med en tidsfaktor som är ställbar. Ja och hysteresen för tillskottet är troligen också ställbar.

Låt oss säga din shunt vill ha 51 och du ger 48. Om diffen är större än 4 så börjar tillskottsräknaren räkna ner. Efter 90 minuter kanske den kickar igång. Är du med? Nu kanske det inte fungerar exakt så på just din pump men någon sådan typ av liknande regleringsmetod måste det vara.

När du hittar inställningar för detta kan du bli trygg med hur det fungerar och ställa in det på en nivå som du är bekväm med. Betänk hur sällan det är som temperaturen är riktigt låg länge. Vi vill verkligen ge värmepumpen en chans att hämta hem detta på egen hand.

EDIT
och om vi tar exemplet med tid. Och då även exemplet med 4 grader temp diff och 90 minuters nedräkning. Om, under dessa 90 minuter, tempdiffen blir mer än 4 så avbryts nedräkningen. Denna parameter/funktion är också intressant att veta mer om. Dvs om steget väl går igång hur länge håller den på. Slutar den först när den uppnått bör + x-grader - och så vidare.

jag har mycket svårt att se framför mig att viessmann skulle köra båda kompressorerna för VV.
En av anledningarna till att ha två kompressorer är just för att kunna få vettig VV drift givet att effektbehovet för detta i nästan 99% av fallen är så pass mycket lägre än huset, i en maskin som gör både ock.

Om den är vettigt justerad och installerad så har den i så fall två bör-nivåer. En där kompressor ett går och en där även nästa går, skulle varmvattnet bli så kallt, så att säga.

Jag tror vi kan utgå från att endast en kompressor är med i VV-tiden - men jag har ju fått äta min hatt förr så...

2397 timmar per år ett bra värde.
Din tank gör att du kan ha den här typen av effekt utan någon större negativ konsekvens.
Gör vi samma övning på tillskottet har det gått 65 timmar per år. med vilken styrka vet vi inte men troligen full kareta när det väl gått. Enligt loggen är det i alla fall ytterst sparsamt. Men vi vet egentligen lite för lite om regleringen av denna för att dra några förhastade slutsatser.

Vi behöver inte veta så mycket mer än att tillskottet i alla fall inte behövs för att värma huset.

Däremot behövs det som en backup om något händer.

Är det varmare än 0 grader ute så kommer inte ledningar frysa sönder och därför kanske man satt den till 3 grader.


Att du har närmare 6 grader i differens på köldbäraren tycker jag inte låter underligt. Vi får betänka att värmepumpen gissningsvis ibland bara kör med en kompressor och hastigheten är kanske fast på brinepumpen och därigenom får man välja ett värde som ger hyfsad prestanda i alla lägen.


Det är viktigt att komma i håg detta med returvärden. Det är lätt att ta för givet att det är framledning som avses när man pratar bör-värden men på många pumpar är det ju returen som styr.

I system som kräver relativt hög framledning och även spets finns det många som föredrar reglering på framledning, jag är osäker om jag är en av dom. Jag tror inte det Vad nu detta har med saken att göra, det kan vi släppa..

 
Om jag vore dig skulle just eltillskottet vara en prioritet att se över. Dvs säkerställa att det ALDRIG går i onödan men att det ändå finns där som en reserv i fall något går sönder eller strular i värmepumpen.

Nästa åtgärd blir väl då att se över och fortsatt finjustera övriga delar i värmesystemet, kurvor, shuntar, flöden och deltan. Om det behövs.

Vad står drifttidsmätarna på för kompressorer och tillsats? Antalet gångtimmar per år säger en hel del om hur pumpens effekt i förhållande till maximalt effektbehov.

Finns det möjlighet att öka hastigheten på köldbärarpumpen ett snäpp kan det vara vettigt att prova med det. Det kan minska elförbrukningen något när det är kallt och bägge kompressorerna går samtidigt. Men jag lämnar ingen garanti att det blir så.

Det troliga är att det är returen till pumpen. För den pump jag har är 48 grader högsta returtemperatur, går temperaturen över det stannar pumpen och indikerar larm för hög returtemperatur. Det beror på typ av köldmedium och kompressor vad det är för högsta returtemperatur.

I det här fallet med 8 grader värmebärardifferens när bägge kompressorerna går skulle det betyda att 44+8= 52 grader framledningstemperatur är den högsta temperatur pumpen kan ge. Ofta behöver ett 55/45 system inte så mycket som 55 grader fram vid dimensionerande utetemperatur. Räcker bara pumpens effekt ska det inte behöva ställa till problem vid låga temperaturer.

Drifttidsutjämning brukar det vara när det är två kompressorer.

Vad gäller tillsatselen och små duttar finns det två varianter. Full tillsatseffekt, 14 kW, kan gå in korta stunder eller också börjar tillsatselen med t.ex 4 kW och ökar om det inte räcker. Är det det första fallet så gick det åt nästan 1000 kWh tillsatsel under den månad 70 timmar tillsatsel var inkopplad vilket i sin tur betyder ca 700 kWh i onödan eftersom pumpen skulle ha klarat samma antal kWh värme med 300 kWh el.

Jag tror inte det är så att tillsatsel i stället för en kompressor går in i ett visst temperaturintervall. Jag tror snarare att det handlar om att väntetiderna innan extra effekt kallas in är för korta. Pumpen ges inte tid att ordna värmebehovet på egen hand utan tillsatsen går in för tidigt.

Om minsta drifttid är 20 minuter blir det problem med varmvattenberedningen sommartid när borrhålet är varmt och pumpen ger hög effekt. Under uppvärmningsäsongen går det alltid att samordna uppvärmning av huset med varmvattenberedning.

För villapumpar i normal storlek brukar 3-5 graders differens på köldbäraren rekommenderas. För låg differens betyder att köldbärarpumpen drar onödigt mycket el. För hög differens ökar kompressorns elförbrukning. I det här fallet är det fyra borrhål. Det verkar därför rimligt att samma differens är lämplig i det här fallet. Pumpen måste vara dimensionerad för flöden motsvarande 28 kW. Att differensen minskar när det blir kallare är normalt. Pumpens effekt minskar pga högre värmebärartemperatur och lägre borrhålstemperatur. Man ser också skillnad när pumpen gör varmvatten eller värmer huset, speciellt höst och vår när huset behöver lägre värmebärartemperatur.

I det här fallet borde köldbärarpumpen regleras efter antalet kompressorer i drift men det kanske blir svårt att ordna. 

Är det verkligen så att medelvärdet topp/botten är en av de parametrar förutom utetemperaturen som styr pumpen?

Jag ringde faktiskt till teknikerna på Viessmann Sverige här på morgonen för att börja reda ut det här. Killarna var på väg ut på ett uppdrag så vi hann inte tala så länge och hann därmed inte fram till frågan om vilken/vilka givare som ger pumpens ärvärde.

Jag fick dock början på en förklaring om var de mystiska 44C kommer ifrån. I systeminställningarna kan man ställa in parametern maximal reglertemperatur. Detta är den ärtemperatur ovanför vilken alla kompressorer omedelbart stängs av för att förhindra skada ifall en konsument (t.ex. en shuntgrupp) oväntat upphör att fungera. Den maximala reglertemperaturen är i mitt system ställd på 48C. I tillägg har jag en reglerhysteres på 2C och en reglertolerans på 2C. Tydligen ställs det som benämns som värmepumpens börvärde som maximal reglertemperatur - reglerhysteres - reglertolerans = 48C - 2C - 2C = 44C.

Detta besvarar inte frågan om vilket ärvärde som börvärdet jämförs med. Jag skall ställa den frågan nästa gång jag får tag på Viessmann. Baserat på ovanstående börjar jag dock misstänka att det aktuella ärvärdet inte är medelvärdet av acktankens topp och botten. Jag tror nu att det antingen är pumpens returledning (för att förhindra att alltför varmt vatten körs tillbaka och värms ytterligare) eller acktankens botten. Under min loggperiod har jag bara någon enstaka avläsning som är marginellt över 44C på endera värdet och skillnaden är så liten att det kan vara givarfel.

Jag börjar också undra ifall beteckningen börvärde i just det här sammanhanget kan vara ett översättningsfel. Eftersom Viessmann är ett tyskt bolag kan det faktiskt vara så att den här parametern, som ju per ovan beskrivning är någon slags varningsflagga, har ett namn med annan betydelse på tyska men att den svenska översättaren inte tyckt sig hitta en bättre benämning och använt "börvärde" för att det är ungefär rätt. Jag har sett det här förr i andra sammanhang så även om det låter långsökt är det faktiskt tänkbart.

Jag tycker systemet borde fungera så att klarar pumpen av att hålla huset varmt med en kompressor ska bara en kompressor gå. Det är först när det blir så kallt så att en ensam kompressor inte räcker till som nummer två ska gå in och hjälpa till.

Systemet är konfigurerat med driftstidsutjämning för att slita lika mycket på båda kompressorerna. Vid värmebehov startas den kompressor som har lägst ackumulerad driftstid och om det behövs startas den andra kompressorn när den första gått ett visst tidsintervall. I avstängningsfasen kommer den kompressor som har längst driftstid att stängas av först.

Om det inte blev svalt inne är det mycket bra. Det var -20 i natt där jag bor och jag har för mig att det är ett Danderydshus även här. Det betyder att det är först framåt nästa istid som det ska behövas tillsatsel i nämnvärd utsträckning. De 70 timmar som gick 22 december till 22 januari får nog skrivas på förlustkontot. Frågan är hur tillsatselen gick in, om alla kW går in på en gång eller om effekten stegas in gradvis.

Hahaha

Jag nämnde det här för killarna på Viessmann och de skulle fundera på varför tillsatselen inte används när det är riktigt kallt. Jag rapporterar när jag talat med dem om detta. Med avseende på din sista fråga verkar tillsatselen när den används komma i små duttar.

En teori som skulle kunna ha med verkligheten att göra är att systemet vid moderat utetemperatur (säg +3C till -5C) inte "bryr sig om" att slå igång en andra kompressor t.ex. vid VV-laddning utan istället kör 8 minuter elpatron, vilket är genomsnittlig tid för VVB1 laddning. (För kompessorerna är minsta gångtid 20 minuter och minsta vilotid 15 minuter).

Fridens liljor

HH

Jag förstår vad du menar. Skall gå igenom dokumentationen för trettielfte gången i ordningen för att se om jag hittar något nytt. I värsta fall får jag ringa Viessmann direkt.

Mer svar på frågor senare idag. Graf med framledningstemperaturer uppladdad i min post från igår. Inte en minut tillsatsvärme på "nattskiftet" den gångna natten.

Vad händer om man kopplar ifrån elpatronen, det skulle ju spara kanske en tusenlapp i månaden

Har inte kollat det än. Tänkte först prova Rolands och Davids idé om att sänka markant den temperatur vid vilken tillsatsvärmen aktiveras. Detta borde ge samma resultat som din idé i alla scenarier utom när det är riktigt kallt.

Det är konstigt att börvärdet inte blir högre än 44 grader. Det betyder att så fort det blir några minusgrader borde det bli svalt inne. Det krävs ju högre framledningstemperatur än 44 grader då. Tillsatselen borde styras av samma börvärde så den kan inte gå in. Är det inte så att den verkliga temperaturen i acktanken nu när det är kallt är betydligt högre än 44 grader?

God morgon och tack för alla synpunkter!

Jag får posta svar på frågorna i ett par omgångar. Låt oss börja med några frågor som har relativt raka eller potentiellt intressanta svar.

Jag har tittat på loggen men blev inte så mycket klokare. Man skulle tro att de olika värmebärardifferenserna står för 0= ingen kompressor går, 4,5 = en kompressor går och 8 = bägge kompressorerna går men det stämmer inte med utetemperaturerna.  Det är en varm period runt nyårsafton då differensen ibland är 8 grader. Den 23/12 och 26/12 är differensen noll men det är några minusgrader. Nu är det bara ett värde per dygn så det tar emot att dra för stora växlar på diagrammet men något konstigt är det.

Jag brottades med samma intellektuella problem tills jag insåg att de värden jag loggar är synnerligen beroende av vid vilken punkt i reglercykeln jag råkar stiga in i maskinrummet för att göra en avläsning. Oavsett utetemperatur är det alltså helt slumpmässigt om jag får en ögonblicksbild vid full drift, vid viloläge eller något mittemellan. Personligen tror jag det ligger något i teorin om att 4.5C är en kompressor och 8.2C är båda kompressorerna. Den aggregerade driftstiden sedan anläggningens installation är identisk för båda kompressorerna (så när som på 7 minuter) men operationsmönstret siljer sig åt per punkt f) i min post från igår. Enkelt uttryckt gör K1 färre starter med längre driftstid och K2 fler starter med kortare driftstid per start. Jag tror att 4.5C-avläsningarna utgör avläsningar som inträffat när jag av en tillfällighet stigit in i maskinrummet då ena kompressorn har viloperiod.

kan det vara så att värmepumpen inte kan producera högre än 44 grader?

Nej, så är inte fallet. Pumpen klarar per fabrikens uppgift att värma framledningsvattnet till 55C och jag har noterat flera framledningstemperaturer runt 53C vid drift. Jag skall ladda upp diagram ikväll som visar pumpens fram- och returledningstemperatur relativt pumpens börvärde.

Edit: Upladdad nedan.

värdet som anger när tillskottet får slå till (+3?) det antar jag bara anger när den FÅR gå igång. Det måste ju finnas någon reglering som under dessa temperaturen avgör när den faktiskt går in.

Det stämmer. Tillsatsvärmen aktiveras (d.v.s. får tas i bruk) vid +3C men huruvida den faktiskt startas eller inte styrs av någon annan reglering som jag i nuläget inte förstår.

Tydligen har inte tillsatsen varit inkopplad vid något mättillfälle, det borde ha varit större värmebärardifferens då. Eller är det så att tillsatselen sitter efter givaren för utgående värmebärare? Det framgår inte av flödesschemat var elpatronerna sitter. Eftersom elpatronen är Nibe och pumpen Viessman tvivlar jag på att de sitter i samma enhet.

Precis som du antar sitter Nibe-patronen inte i samma enhet som Viessman-pumpen. Nibe-patronen sitter rent fysiskt monterad precis innan acktanken, d.v.s. Nibes returledning utgörs av pumpens framledning. Nibes framledning kan via en motordriven ventil (se flödesschemat du refererade till) mata både acktank och VVB1. Så vitt jag kan bedöma sitter givarna för värmepumpens framledning (och retur) inne i värmepumpens inslutning, d.v.s. innan Nibe-patronen på framledningssidan.

Förstår inte riktigt. Är inte börvärdet 50 vid -10 och 56 vid -20 enligt första inlägget?

Här ligger en del av pudelns kärna. Det är banne mig inte lätt att förstå hur de olika kurvorna hänger ihop med regleralgoritmen. Jag har dock börjat utvecka en (synnerligen) lös teori om hur det hela hänger ihop.

1. De två shuntarna kallar på varmvatten från acktanken när behov föreligger. Behovet bestäms av returledningstempen och värmekurvan för respektive shunt. Den här regleringen verkar fungera bra. Skillnaden mellan bör- och ärvärde för Shunt 1 är vanligen högst 0.5C och Shunt 2 ligger ofta med är- och börvärden inom 0.1C.

2. När shuntarna kallar på mycket varmvatten (och därmed returnerar mycket svalt vatten) ökar temperaturdifferensen i acktanken per Rolands eminenta inlägg om acktankars funktion. När genomsnittstemperaturen i tanken faller under 42C (börvärde 44C - 2C hysteres) kickar värmepumpen igång för att rätta till situationen. Så fort pumpen går igång så smyger den inte utan den kör fullt ut mer eller mindre med detsamma, d.v.s. först startar K1 och med liten fördröjning startar även K2. Detta ger ett avläst beteende som (rätta mig om jag har fel) är mer digitalt (full böna eller ingenting) än vad man observerar på en pump som inte driver en acktank utan har en framledning ansluten direkt till golvvärme eller radiatorer. Anledningen är att min pump inte har till uppgift att hålla en jämn temperatur i distributionssystemet (för det gör shuntarna) utan att se till att acktemperaturen är bra, och skall acktemperaturen upp finns det inget skäl att hålla igen.

3. Pumpens framledningstemperatur är inte konstant vid drift. De högsta framledningstemperaturerna (ca 53C) har observerats när utetemperaturen fallit markant från föregående avläsning. På samma sätt observeras lägre framledningstemperaturer när utetemperaturen stigit markant sedan föregående avläsning. Eftersom Viessman valt att även ge användaren möjlighet att läsa av medeltemperaturen utomhus under de senaste 3 och 6 timmarna gissar jag att regleralgoritmen tar hänsyn till både första- och andraderivatan av temperaturen, d.v.s. både till den absoluta förändringen av utetemperatur och till huruvida temperaturfallet/ökningen accelererar eller avstannar. I sammantag tror jag att pumpen när den skall korrigera för låg temperatur i acktanken väljer en framledningstemperatur som beror av (i) pumpens värmekurva för aktuell utetemperatur, justerat för (ii) temperaturförändringen utomhus under de sista 6 och 3 timmarna enligt någon algoritm.

4. Under de korta perioder då pumpen värmer VVB1 justeras dess börvärde till 46C, för att återgå till 44C när den slår över för att värma acktanken igen. Jag har råkat stå i maskinrummet vid ett tillfälle när detta skedde och förändringen 46C till 44C var momentan.

Vad som styr start och stopp för tillsatsvärmen har jag dock ingen aning om än så länge.

Mer svar på frågor senare.