Ad
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: sobris
« skrivet: 31 mars 2013, 14:53:57 »

Jag har vedeldning  tummenupp

Det enda fall jag kan tänka mig där shunten verkligen skall gå raskt
mot stängd, är om inställd maxtemp. för framledningen överskrids
vid början av eldning mot ett utkylt hus. Höjningen av verklig rumstemp
går ganska långsamt även vid vedeldning. Ack.tanken skall ju ta det mesta
av pannans energi.

Annars gäller ju generellt "nulla regula sine exceptione"  a:gl
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 31 mars 2013, 14:40:45 »

Har man vedeldning bör man kunna se att shunten rör sig annars blir det varmt inne ;)
Skrivet av: sobris
« skrivet: 31 mars 2013, 13:37:53 »

Shuntat värmesystem och värmepump innebär ingen motsättning i sig.
Inte heller termostater och värmepump innebär inbyggd motsättning.
Det beror på att när alla flöden är korrekt intrimmade, rejält värmebehov
föreligger och inga externa värmekällor bidrar med energi, så står såväl
shunt som alla termostater fullt öppna. De skall ingripa först när VP gissar
fel ang. energibehovet. Termostaterna reagerar på mismatch i enstaka rum
och shunten skall gå på innegivare placerad i det minst gynnade rummet
och i det rummet skall det inte finnas någon termostat alls på radiatorn.
En bra shuntstyrning håller alltid shunten stilla i rätt läge. Det är i princip
omöjligt att få se shunten röra sig. Om man är i närheten och hör att den
börjar reglera, så skall man inte hinna vända sig om och faktiskt se att den
rör sig. Om man ställer sig och stirrar på shunten för att få se den röra sig,
så kommer man inte orka stå kvar och titta tills den rör sig igen.

Om du har lyckats se en shunt röra sig så är det en indikation på dålig shuntstyrning  tummenupp

När shunten börjar stänga skall VP omedelbart förhindras att gå. T.ex. gör man det genom
att med ett relä växla över till ett fast motstånd i stället för framledningsgivaren. Detta motstånd
kan förslagsvis motsvara 60 °C.

Även om VP går mot utegivare, så är det förstås den verklig innetemperaturen som måste bestämma.
Skrivet av: Sanntos
« skrivet: 30 mars 2013, 00:06:48 »

Så vill någon köpa en fin esbe bivalent shunt med motor och danfoss styrning så har jag en...
Skrivet av: Sanntos
« skrivet: 30 mars 2013, 00:02:22 »

Min erfarenhet är att efter att jag  slutligen kopplade från den dyra installationen med bivalenta shunten och den ena utomhusgivaren så fick jag ett bättre fungerande system, längre gångtider och på lägre temperatur, dvs billigare.

Det här med medelvärde vet jag inget om, de flesta system som har två utegivare tror jag fungerar som så att den ena styr själva värmepumpen, den andra styr radiatorframledningen.

Skrivet av: Mr Henke
« skrivet: 29 mars 2013, 22:04:36 »

Jag tror fortfarande ditt hus är för stort för att få sådana saker att lira under alla förhållande året runt. Vad händer tex när solen värmer på din utegivare mot öster som kan anges som utegivare 2. Jo då sänker den ju framledningen i hela huset. Även rum mot norr och rum i källaren. Det blir i princip samma sak som en innegivare som placeras där morgon solen passerar. En grej du kan göra om du vill komplicera det är att byta ut dom två shuntarna du har mot tex esbe 90c. Då har du en framledningsgivare, en utegivare och en innegivare till var shunt. Då kan man experimentera med placeringen av ute och innegivare. Men det blir onödigt komplicerat och kommer aldrig att bli så bra som termostater i vart rum.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 29 mars 2013, 21:43:49 »

Hahaha

Frågan var tvåfaldig:

1. Går det att få det att fungera bra med dubbla utegivare?
2. Alla system är olika, men känner någon till exempel på beräkningsmetoder som system använder när de utgående från två givare beräknar den utetemperatur baserat på vilken regleringen sker? Medelvärde, lägsta/högsta av temperaturerna etc.

Det hade varit mycket intressant att höra din erfarenhet.

Skrivet av: Sanntos
« skrivet: 29 mars 2013, 20:12:36 »

Finns det någon här som kör med dubbla utegivare och kan dela med sig av erfarenheten?

Vördnadsfullt

HH
Jag har ett system med dubbla utegivare, och det tog ett tag innan jag kom underfund om hur det fungerade. Men jag vet inte vad frågan är längre..
Skrivet av: Roland
« skrivet: 29 mars 2013, 14:30:56 »

Nej, det är rätt tänkt. Jag trodde det var NTC-motstånd i givarna, det är det i de vanligen förekommande pumparna. Där betyder mindre resistans högre visad temperatur. Är det så att givarens resistans ökar med temperaturen skall motståndet kopplas in i serie med givaren. Tiduret behöver ha en potentialfri växlande utgång. De flesta styr bara nätspänningen till/från och då behövs ett extra relä. 
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 29 mars 2013, 13:43:40 »

Det låter faktiskt implementerbart.

Men blir det verkligen parallellkoppling? Blir det inte seriekoppling med en tidsstyrd bypass av det extra motståndet? Om jag förstår manualen rätt ökar resistansen i utegivaren med ca 200 Ohm per 10C, så ifall jag syntetiskt vill höja den registrerade utetemperaturen med 15C så skall jag ha 300 Ohm i serie med givaren. En parallellkoppling skulle sänka den totala resistansen i kretsen.

Tänker jag fel här?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 29 mars 2013, 09:39:43 »

Det borde väl åtminstone bidra till att ställa ned framledningstemperaturen på morgonen raskare än vad som sker idag, och det vore väl rent driftsprincipiellt en förbättring?

Jo, jag tänkte inte på att ditt system är shuntat och sänker framledningstemperaturen gradvis. I mitt fall stannar pumpen och då sjunker framledningstemperaturen omgående.

En provisorisk lösning vore ett motstånd som parallellkopplas med utegivaren med hjälp av ett tidur. Exempelvis kl 4 på morgonen kopplas motståndet in. Reglersystemet tror att det plötsligt har blivit +15 ute och minskar värmen i motsvarande grad. På morgonen kopplas motståndet bort. Den varianten klarar naturligtvis inte att skilja mellan klara och molniga morgnar. Vill man gå vidare borde det faktum att natthimlen i Stockholmstrakten är ljus när det är molnigt kunna utnyttjas. Det borde finnas något på marknaden som kan användas.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 28 mars 2013, 23:44:42 »

Det är korrekt, raddarna är på shunt 1 och golvvärmeslingorna på shunt 2. Tack för svaret.
Skrivet av: Mr Henke
« skrivet: 28 mars 2013, 23:38:43 »

Det är rätt som du tänker. Alla termostater får inte stänga samtidigt. Men risken att dem gör det är minimal om värmekurvan är rätt inställd. Skulle dem göra det så har du ju för hög kurva. För om jag inte minns fel så hade du en shunt styrning till radiatorerna och en till golvvärmen.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 28 mars 2013, 22:42:52 »

Jag skulle tro att det i princip avhjälper problemet med för hög temperatur i vissa rum.

En fråga för att kolla att jag tänkte rätt med termostaterna. Jag har 20 radiatorer som för tillfället saknar termostater och som redan nämnts beställde jag nu 16 stycken. Anledningen är att jag läst här på forumet att cirkulationspumpen inte mår bra av att jobba mot ett stängt system i ett läge där alla termostater slagit av. Med anledning därav skall man ha åtminstone en radiator utan termostat så att viss cirkuation bibehålls.

I mitt fall har radiatorsystemet ett antal olika grenar och jag tror cirkulationspumpen är ganska kraftig. Jag tänkte därför lämna en av de mindre radiatorerna på var och en av systemets fyra huvudgrenar termostatfri i förhoppningen att pump och system förtsätter må bra. Tankar och synpunkter på detta? Är jag överdrivet försiktig?
Skrivet av: Mr Henke
« skrivet: 28 mars 2013, 22:20:07 »

Tror säkert att du kommer bli nöjd sen. Du får justera dina shuntar så att du har rätt temperatur i dem "avdelningarna" som är kallast. Sen får du strypa över temperatur i dem varmare rummen med termostater. I ett såpass stort med diverse renoveringar under åren så är det helt enkelt riktigt svårt att få det såpass bra att man kan köra utan termostater. Solen värmer oftast inte heller hela huset och alla våningsplanen. Då är det enbart termostater/reglering i vart rum som kommer fungera. Det gäller ju även kraftig blåst i några dygn. Har du då tur så är det rummen som redan är strypta av termostater som reagerar på blåst. Vips så håller det temperaturen ändå.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 28 mars 2013, 22:08:48 »

Det blir nog inte lätt att få till en bra placering av innegivare i ditt hus om du vill ha samma temp överallt i huset. ... Men större hus med flera plan säger sig själv att det inte blir optimalt.

Jag har gjort precis samma analys, det var därför jag började fundera på dubbla utegivare. Jag tror det skulle bli fruktansvärt svårt att få innegivare att fungera i mitt hus. Temperaturskillnaderna kan vara märkbara inte bara mellan entréplan och övervåning, utan också mellan husets vänstra och högra halva. Den ena halvan värms med radiatorer och den andra med golvvärme. Pumpen tillåter förvisso anslutning av separata innegivare till radiator- och golvvärmeshunten men faderulingen vet var man skulle sätta respektive givare för att få punktavläsningar som är representativa för såpass stora ytor som vi talar om.

Beställde dock 16 radiatortermostater idag efter att ha läst ditt inlägg tummenupp. Fattar inte att jag inte började i den här änden...

Behövs två givare? Skulle det inte räcka med att flytta den befintliga till sydostväggen? Vintertid när solen inte värmer något att tala om kommer den att fungera som en givare på norrväggen.

Touché. Det har du naturligtvis rätt i.

Frågan är dock om det blir så mycket bättre.

Det borde väl åtminstone bidra till att ställa ned framledningstemperaturen på morgonen raskare än vad som sker idag, och det vore väl rent driftsprincipiellt en förbättring?

Jag har min givare rakt österut, i en carport.

Den dag jag bygger garage (platsen ligger 15 meter från huset) skall jag göra precis så här. Har under vintern haft en tempgivare på det gamla hönshus som idag står på platsen och där borta är det konstant 1-2 grader kallare än vad pumpens utegivare visar.

Frågan är om inte den optimala lösningen vore en sensor som kände av om det var mulet eller klart väder på sennatten. Vid klart väder stängdes värmen till huset av fram till på förmiddagen. Men hur ordnar man det ?

Mycket intressant idé! Kanske David Rinnan har en lösning, han gillar ju att klura på sådana här problem...  ;)
Skrivet av: Erik Renberg
« skrivet: 28 mars 2013, 12:46:51 »

Jag har min givare rakt österut, i en carport. Solen lyser på givaren och väggen nedanför den på morgonen fram till kanske 9-10. Men sen blir det skuggigt. Först tänkte jag att det var ju inte så smart, den blir ju lurad av solen.

Men nu har jag bytt åsikt och tycker det ÄR rätt smart: Morgonsolen lyser på den och lurar systemet att det är varmare ute, VP drar ner framledningen. Men redan 9 eller så blir det skuggigt och då visar den verklig(are) utetemperatur. Eftersom vi har golvvärme (nere) så hinner det inte bli kallt inne ändå vad jag har märkt.

På detta sätt så får jag liksom en automatisk kompensation när det blir soliga dagar som gör att inte VP går i onödan när huset ändå värms kommer värmas upp av solen under dagen (jag har också innegivare, men den reagerar ju när värmen är ett faktum).
Skrivet av: Roland
« skrivet: 28 mars 2013, 09:03:45 »

Behövs två givare? Skulle det inte räcka med att flytta den befintliga till sydostväggen? Vintertid när solen inte värmer något att tala om kommer den att fungera som en givare på norrväggen.

Frågan är dock om det blir så mycket bättre. Jag har lite av samma problem. Normalt kör jag utan tillsatselen inkopplad. Det betyder att vid den här tiden på året när det kan vara -10 eller kallare nattetid är det svalt inne på morgonen. Pumpen klarar inte av att hålla önskad temperatur inne när det blir kallare än ca -3. Redan några timmar efter det att solen har gått upp är det varmare än önskad temperatur i rummet mot sydost.

Frågan är om inte den optimala lösningen vore en sensor som kände av om det var mulet eller klart väder på sennatten. Vid klart väder stängdes värmen till huset av fram till på förmiddagen. Men hur ordnar man det ?

Det är för övrigt inte bara fönstren som ställer till det. Häromdagen när det bara var några plusgrader ute mätte jag temperaturen på söderväggen vid lunchtid. Den var +25 grader. Det betyder att det inte var några värmeförluster genom husets södervägg utan den bidrog till att värma huset med viss fördröjning. 


Skrivet av: Mr Henke
« skrivet: 28 mars 2013, 07:34:25 »

Det är rätt att en innegivare kompenserar för det "problem" du har märkt nu.
Men i ett så pass stort hus som du har så är det inte lätt att ha en innegivare.
Eftersom du har tankar och allt vad det innebär för en skonsam drift för vp så
hade jag använt mig av termostater i respektive rum. Det är omöjligt annars att få en jämn temp i hus med den storleken.
Jag själv har en plans med källare. Kör med termostater nu sen någon månad tillbaka. Jag märker hur radiatorerna stänger en efter en under dagen när solen står på. Men i källaren är dom fortfarande öppna och där är samma temperatur som vilken dag som helst. Det blir nog inte lätt att få till en bra placering av innegivare i ditt hus om du vill ha samma temp överallt i huset. Innegivare fungerar bra i en plans hus. Men större hus med flera plan säger sig själv att det inte blir optimalt.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 27 mars 2013, 23:14:56 »

God afton

Tillbaka igen, efter några månaders loggande och pillande med systemet. Jag trodde jag började få fason på det hela tills jag konfronterades med de senaste veckornas kraftiga temperatursvängningar under dygnet. I sammantag har vi haft -10 på natten följt av varm vårsol från arla morgonstund. Då jag har stora glasytor på delar av huset ger detta väder effekten att det blir fruktansvärt varmt i vissa delar av huset under förmiddagen. Jag såg nästan +30 på övervåningen härom morgonen.

Skälet är naturligtvis att VP gasar på under natten men inte slår av när solen går upp eftersom utegivaren sitter på den kalla norrväggen. Jag inser att ett sätt att ge sig på det här är att installera innegivare. Då min pump tillåter anslutning av en andra utegivare funderar jag dock på att först prova med att installera en sådan. Jag har en tänkbar mätplats i sydost som skulle kunna vara ideal så till vida att den under vinterhalvåret bara har sol fram till strax innan lunch. Då jag haft en utetermometer på detta ställe hela första kvartalet vet jag också att temperaturen där är (inom normala mätfels noggrannhet) i princip identisk med temperaturen vid systemets utegivare när det är -5 eller kallare. Vid varmare väderlek är mätplatsen lite varmare än befintlig utegivare på norrväggen.

Jag håller på att kolla med Viessmann hur utetemperaturen beräknas för reglerändamål när man har två givare. Under antagandet att systemet helt enkelt tar ett medelvärde borde det dock kunna fungera bra. Så här tänker jag:

a) När det är kallt visar båda givarna ungefär samma låga temperatur så då gasar VP på

b) När vårsolen kickar in kommer den nya givaren direkt att dra upp medelvärdet markant, med påföljd att VP bromsar tidigare på dagen. Samtidigt faller den nya givaren i skugga efter lunch så frampå kvällningen kommer VP ha ett lågt medelvärde igen.

c) På sommaren är det varmt överallt så då spelar alltihop ingen roll

Tankar och synpunkter? Finns det någon här som kör med dubbla utegivare och kan dela med sig av erfarenheten?

Vördnadsfullt

HH
Skrivet av: Roland
« skrivet: 27 januari 2013, 11:08:56 »

Jag kanske helt enkelt bara skulle ställa ned aktiveringstemperaturen för tillskottet till -10C för att slippa småduttandet och sedan låta det vara bra med det? Så länge vi är hemma lär jag väl märka ifall pumpen går sönder så ur frostskyddsynpunkt behöver jag kanske bara ha en aktiveringstemp på +3C om vi är på semester.

Det verkar enklast att göra så.
Citera
Tempgivaren för VVB1 sitter vid botten/nedre delen av tanken. VVB1 är ställd med maximal temperatur på +46C, börvärde +45C och en hysteres på 5C. Värmepumpen skall enligt Viessmann klara av att ge +55C på framledningen och jag har som högst observerat +53.2C. Pumpen har en hysteres på 2C, en reglertolerans på 2C och är för tillfället ställd med en maximal returtemp på +48C per diskussion häromdagen. Jag vet inte om denna max returtemp på +48C är begränsad av köldbäraren eller annan faktor. Kan +46C som maxtemp för VVB1 vara 55C (pump framledning) - 4C (hysteres och tolerans VP) - 5C (hysteres VVB1)?

Sitter givaren i botten av tanken kommer det att bli ett antal grader varmare i toppen på tanken. Det finns nog inte så mycket mer att hämta där innan man når maxtemperatur på värmebärarretur eller framledning.

Citera
Värmebärarpumpen har gått konstant under hela min loggperiod från 22 dec. Jag gissar att detta åtminstone delvis är en effekt av att tillskottsvärmen varit aktiverad eftersom även tillskottsvärmen behöver cirkulation. Köldbärarpumpen har 296 starter under perioden men eftersom K1 och K2 har 500 respektive 609 starter under perioden känns det som att flerstegskonstruktionen p.g.a. överlappande kompressorstarter ändå håller igång köldbärarpumpen. Hjälper detta till någon slutsats?

Om värmebärarpumpen som sitter mellan värmepumpen och acktanken går kontinuerligt tycker jag att man har missat poängen med en acktank. Det kommer ju då att bli omblandning i tanken. När kompressorerna står still kommer cirkulationspumpen att pumpa svalt bottenvatten till toppen av tanken varifrån det går ut till radiatorer och golvslingor.

Citera
Jag tycker det känns som att man skulle kunna utsträcka den aktiva kompressorns minimidriftstid betänkligt utan att ha någon stor effekt på driften av köld- och värmebärarpumparna.
Jag är böjd att hålla med men vad är det för effekt på köldbärarpumpen? Det är en rätt viktig faktor.
Skrivet av: Sanntos
« skrivet: 27 januari 2013, 08:59:03 »

Sitter det inte en tempgivare någonstans på värmebäraren mellan vp och tank. Värmebärarpumpen är antagligen inställd på kontinuerlig drift.
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 27 januari 2013, 08:33:04 »

har man externa cirkulationspumpar bör den interna värmebärarpumpen bara gå när kompressorn går. Men det beror förstås lite på exakt hur designen ser ut.

Returtemperaturbegränsningen förefaller rimlig givet differensen på värmebäraren om ca 8 grader.

Jag hade velat uppnå tillräcklig kunskap och detaljreglering av tillskottet (läs fördröjning eller ökad hysteres) för att kunna ha tillskottet fortsatt aktiverat utan att det går in i tid och otid. Helt enkelt för att alltid veta att det finns där om det behövs, vid eventuellt problem osv.

Nu har ju du ganska mycket effekt så vad som går att göra och inte är ju svårt att säga på rak arm men om man ska generalisera så är det ju önskvärt med så långa gångtider som möjligt utan att man för den sakens skull tvingar maskinen att jobba med onödigt höga kondenseringstemperaturer.

Ofta finns det mycket att göra med avseende på effektivitet i att justera och balansera de värmeavgivande ytorna.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 26 januari 2013, 13:56:43 »

Med i snitt 70 timmar elspets per år har det inte varit något stort problem...

Jag kanske helt enkelt bara skulle ställa ned aktiveringstemperaturen för tillskottet till -10C för att slippa småduttandet och sedan låta det vara bra med det? Så länge vi är hemma lär jag väl märka ifall pumpen går sönder så ur frostskyddsynpunkt behöver jag kanske bara ha en aktiveringstemp på +3C om vi är på semester.

Här handlar det om ett stort hus med troligen långa och förgrenade rörledningar så man behöver tänka till lite innan beredaren tas bort.

Jag tror inte jag är beredd att koppla bort VVB2 av detta skäl.

Det kanske blir problem om varmvattentemperaturen höjs från 45 till 50, jag har för mig att det var rätt stor hysteres på varmvattnet men jag kan inte hitta uppgiften. Pumpen har en maximal framledningstemperatur som den klarar av, det borde stå i manualen vad den klarar. Sitter givaren som styr varmvattenproduktionen så att den mäter lägre temperatur än toppen av tanken som i sin tur kan vara några grader lägre än pumpens framledningstemperatur.

Tempgivaren för VVB1 sitter vid botten/nedre delen av tanken. VVB1 är ställd med maximal temperatur på +46C, börvärde +45C och en hysteres på 5C. Värmepumpen skall enligt Viessmann klara av att ge +55C på framledningen och jag har som högst observerat +53.2C. Pumpen har en hysteres på 2C, en reglertolerans på 2C och är för tillfället ställd med en maximal returtemp på +48C per diskussion häromdagen. Jag vet inte om denna max returtemp på +48C är begränsad av köldbäraren eller annan faktor. Kan +46C som maxtemp för VVB1 vara 55C (pump framledning) - 4C (hysteres och tolerans VP) - 5C (hysteres VVB1)?

Drifttid med en kompressor: Hade man kunnat bortse från köldbärarpumpen och cirkulationspumpen till acktanken hade svaret varit enkelt. Så långt som möjligt ska pumpen gå med bara en kompressor. Problemet är att när en kompressor går måste köldbärarpumpen och värmebärarpumpen också gå. Frågan är alltså om vinsten i form av lägre elförbrukning med lägre temperaturdifferenser i borrhål och kondensor när bara en kompressor går uppväger nackdelen med att det blir längre gångtid för cirkulationspumparna. Jag är inte beredd att ge något svar på den frågan. Sommartid när pumpen enbart gör varmvatten och borrhålet är varmt med åtföljande hög effekt ska bara en kompressor gå men så är det redan. Det kan vara så att 20 minuter är en bra kompromiss. Jag undrar om det inte är så att tiden ska, beroende på omständigheterna, antingen vara lång eller mycket kort. 

Värmebärarpumpen har gått konstant under hela min loggperiod från 22 dec. Jag gissar att detta åtminstone delvis är en effekt av att tillskottsvärmen varit aktiverad eftersom även tillskottsvärmen behöver cirkulation. Köldbärarpumpen har 296 starter under perioden men eftersom K1 och K2 har 500 respektive 609 starter under perioden känns det som att flerstegskonstruktionen p.g.a. överlappande kompressorstarter ändå håller igång köldbärarpumpen. Hjälper detta till någon slutsats?

Jag tycker det känns som att man skulle kunna utsträcka den aktiva kompressorns minimidriftstid betänkligt utan att ha någon stor effekt på driften av köld- och värmebärarpumparna. Dock är det nog så att din sista teori (lång eller mycket kort minimidriftstid) inte bara är riktig utan också mycket viktig. Jag tänker att ned till en utetemperatur på, säg, -5C vill man nog ha en lång minimigångtid för att förhindra att andra kompressorn kickar in om det inte är absolut nödvändigt. När det är kallare det kallare kanske det omvända gäller, d.v.s. man vill att andra kompressorsteget skall kicka in snabbt när pumpens ärvärde < börvärde - 2C hysteres - 2C reglertolerans.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 26 januari 2013, 11:08:20 »

Först kan man konstatera att anläggningen har fungerat rätt bra tidigare. Den stora boven i värmepumpsammanhang är elpatroner som går in och hjälper till trots att det inte behövs. Med i snitt 70 timmar elspets per år har det inte varit något stort problem, vi vet dessutom inte om alla kW går in på en gång.

Jag har nyligen hjälpt en person som har haft problem med värmesystemet. I det huset fanns det också en 300 L värmepumpvärmd varmvattenberedare som följdes av en lika stor elvärmd beredare. Vi kom fram till att den elvärmda beredaren, som inte behövdes, kostade 3000 kr/år i form av värmeförluster och värmning till högre temperatur med elpatron. I det här fallet finns det 28 kW värmepumpeffekt tillgänglig. Det finns ingen möjlighet att duscha slut på varmvattnet.

Nackdelen med att koppla bort beredare nr 2 är att varmvattnet inte blir lika varmt vilket gör att man måste fundera över ev. problem med Legionellabakterier. Här handlar det om ett stort hus med troligen långa och förgrenade rörledningar så man behöver tänka till lite innan beredaren tas bort.

Det kanske blir problem om varmvattentemperaturen höjs från 45 till 50, jag har för mig att det var rätt stor hysteres på varmvattnet men jag kan inte hitta uppgiften. Pumpen har en maximal framledningstemperatur som den klarar av, det borde stå i manualen vad den klarar. Sitter givaren som styr varmvattenproduktionen så att den mäter lägre temperatur än toppen av tanken som i sin tur kan vara några grader lägre än pumpens framledningstemperatur. Med tanke på att en varmvattenladdning verkar ta bara 8 minuter är det kanske inte så stor mening med att minska hysteresen och på så sätt kunna vinna någon grad högre beredartemperatur. Det är nog bara praktiska försök som kan visa vad som fungerar.

Drifttid med en kompressor: Hade man kunnat bortse från köldbärarpumpen och cirkulationspumpen till acktanken hade svaret varit enkelt. Så långt som möjligt ska pumpen gå med bara en kompressor. Problemet är att när en kompressor går måste köldbärarpumpen och värmebärarpumpen också gå. Frågan är alltså om vinsten i form av lägre elförbrukning med lägre temperaturdifferenser i borrhål och kondensor när bara en kompressor går uppväger nackdelen med att det blir längre gångtid för cirkulationspumparna. Jag är inte beredd att ge något svar på den frågan. Sommartid när pumpen enbart gör varmvatten och borrhålet är varmt med åtföljande hög effekt ska bara en kompressor gå men så är det redan. Det kan vara så att 20 minuter är en bra kompromiss. Jag undrar om det inte är så att tiden ska, beroende på omständigheterna, antingen vara lång eller mycket kort. 
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 26 januari 2013, 00:30:37 »

Varmare utomhus nu ikväll så vi får se om SMHI har rätt i att köldknäppen är över. De sista 5 dygnen har varit nyttiga ur logg- och synpunkt. Även om vissa frågor kvarstår (eller snarare ligger hos Viessman) rörande detaljer i regleringen så känns det som att jag börjar få lite mer grepp om hur anläggningen funkar i praktiken och, framför allt, hur jag måste tänka i termer av programmering för att få den att göra som jag vill.

Eftersom det nu är etablerat att den råa kapaciteten för att värma huset under en köldknäpp existerar kommer jag tillbaka till det som var huvudsyftet med en här tråden från början: att se om det finns åtgärder man kan göra för att trimma den fysiska driften och ekonomin. Hittills ser listan ut så här:

A. Höj värmen i VVB1 från 45C till 50C per förslag från David och Roland. Syfte: Minimera spetsningen till 60C som bedrivs via elpatron i VVB2. Detta skall utföras under helgen.

Efter det tar listan slut.

Det måste finnas andra saker man kan göra för att få anläggningen att arbeta lite mer aktivt och förhoppningsvis lite mer snålt. Som det är nu sitter jag med känslan att anläggningen på grund av lager på lager med hystereser, reglertoleranser, dödband och Gud vet allt i praktiken bedriver ganska lite reglering. Med andra ord, är-situationen måste dra iväg rejält åt något håll för att framkalla en faktisk reaktion. Nedan är en kort lista på saker jag funderar på ifall man primärt borde jobba med. Det hade varit intressant att höra vad ni tror är värt att lägga tid på samt, givetvis, vad jag har glömt.

1. Minimidriftstid för kompressorer: När det kallas på värme går den först startade kompressorn i 20 minuter. Om värmebehov fortfarande föreligger efter 20 minuter (d.v.s. ärvärde < börvärde - 2C hysteres) startas den andra kompressorn. Finns det någon fördel med att förlänga den här perioden, d.v.s. ge den aktiva kompressorn mer tid att fixa situationen, eller med att förkorta den och "panga på bara" för att använda Davids uttryck?

2. Maxdriftstid för kompressorer: Om börvärde < ärvärde < börvärde + 2C hysteres (d.v.s. det är "lite för varmt") i minst 40 minuter slås den aktiva kompressorn av. Om börvärde > ärvärde > börvärde - 2C hysteres (d.v.s. det är "lite för kallt") men nedre hysteresgränsen inte nås inom 2 konsekutiva 40-minutersperioder så slås nästa kompressor på. Finns det någon fördel med att förlänga eller förkorta den här perioden? Om perioden förkortas borde systemet få ett mer digitalt beteende men jag är osäker på ifall det är bra eller dåligt i mitt fall eftersom pumpen jobbar mot acktanken och inte direkt mot värmekretsarna.

3. Reglerhysteres och reglertolerans för värmepump: Båda är idag ställda på 2C för värmepumpen. Finns det någon tumregel för hur man skall tänka på dessa parametrar?

Listan kan göras längre men detta känns som en naturlig startpunkt. Jag ser fram mot synpunkter.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 25 januari 2013, 13:36:29 »

Hej Roland

Köldbärardifferensen har alltid varit 6C, det är värmebärardifferensen som är 8.3C.

Borde ha funderat ett varv till när det verkade orimligt.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 25 januari 2013, 10:56:17 »

Hej Roland

Köldbärardifferensen har alltid varit 6C, det är värmebärardifferensen som är 8.3C.

d) När det blir riktigt kallt, under ca -15C, går minst en kompressor konstant. Det verkar dessutom som att kompressor 1 och 2 (K1 och K2) "växeldrar" i de här lägena. Diagram 2 och 3 visar detta ganska tydligt under köldknäppen 19-20 januari samt morgonen 22 januari. En intressant observation är att under perioder när K2 körs hårt används inte tillsatsvärmen alls. Det verkar finnas ett antingen/eller-förhållande mellan K2 och tillsatsvärmen. Under den gångna natten då vi hade -14C kördes inte tillsatsvärmen en enda minut medans K1 gick för full böna och K2 körde 4 starter på 130 minuter styck.

Jag tittade nu på morgonen en gång till på det här eftersom jag har ett par dagars ytterligare statistik. Det antingen/eller-förhållande som observerats mellan kompressorer och tillskott per ovan inlägg har förmodligen en enkel förklaring. Jag loggar typiskt sett vid 06:30 på morgonen och, säg, 22:30 på kvällen. Förhållandet att tillskottet inte kickar in alls medans en eller två kompressorer går för fullt kan bara observeras på "nattskiftet", medans dagskiftet innehåller nån liten slatt med tillskott. På natten är det ju ingen som duschar etc. så driften är ren uppvärmning, vilken systemet klarar (eller anser sig klara) på bara kompressorerna.

Med referens till att jag gärna skulle haft 3 grader till på framledningen i natt undrar jag vad som skall till för att även tillskottet skall gå in. Det skulle dock vara lärorikt med en köldknäpp ner under -20C något dygn för att se vad som händer.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 25 januari 2013, 10:32:56 »

I och med att pumpen gör varmvatten med en kompressor blir effektbehovet för hus och varmvatten 29 kW vid DUT. Fortfarande mycket lite behov av tillsatsel.

Jag reagerar över att köldbärardifferensen har sjunkit från 8,3 till 6 grader. Eftersom differensen är proportionell mot den värmeeffekt som tas från köldbäraren betyder det att pumpen levererar betydligt mindre värme nu, så där 20-25 % mindre (kompressorernas elförbrukning ökar så effektminskningen är inte direkt proportionell mot köldbärardifferensens minskning). Lägre köldbärartemperatur och högre värmebärartemperatur när det är kallt ute medför en effektminskning men jag tycker den är stor i det här fallet.
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 24 januari 2013, 23:17:14 »

bra för hatten och mig!

Slutklämmen på ditt inlägg gör inte riktigt gällande huruvida tillskottet slog i eller inte.

Ett tillskott går normalt inte i pang-på-direkten.
Det kan ta ganska lång tid för en kompressor att jobba upp tempen när man befinner sig på gränsen av vad den klarar, vilket du ju gör vid dessa ute-temperaturer.

Enligt min filosofi :) ska ett tillskott inte slå in förrän värmepumpen går dygnet runt, om du förstår vad jag är ute efter.

I ditt system finns det troligen en hysteres för detta och troligen i kombination med en tidsfaktor som är ställbar. Ja och hysteresen för tillskottet är troligen också ställbar.

Låt oss säga din shunt vill ha 51 och du ger 48. Om diffen är större än 4 så börjar tillskottsräknaren räkna ner. Efter 90 minuter kanske den kickar igång. Är du med? Nu kanske det inte fungerar exakt så på just din pump men någon sådan typ av liknande regleringsmetod måste det vara.

När du hittar inställningar för detta kan du bli trygg med hur det fungerar och ställa in det på en nivå som du är bekväm med. Betänk hur sällan det är som temperaturen är riktigt låg länge. Vi vill verkligen ge värmepumpen en chans att hämta hem detta på egen hand.

EDIT
och om vi tar exemplet med tid. Och då även exemplet med 4 grader temp diff och 90 minuters nedräkning. Om, under dessa 90 minuter, tempdiffen blir mer än 4 så avbryts nedräkningen. Denna parameter/funktion är också intressant att veta mer om. Dvs om steget väl går igång hur länge håller den på. Slutar den först när den uppnått bör + x-grader - och så vidare.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 24 januari 2013, 23:07:30 »

David, din hatt klarar sig. Systemet är ställt för att ladda VVB1 med en kompressor.

Skall återkomma om alla andra intressanta saker ni skrivit ikväll men måste göra något annat just nu. Har dock skickat ett mail till Viessman och bett om förklaring på hur sjutton tilskottet egentligen styrs. Bakgrunden är att jag under de sista 90 minutrarna haft följande situation:

Utetemp -16 grader
Shunt 1 kallar på +51.5 grader enligt värmekurva
Pumpen kör K1 + K2 med 6C diff på primärsidan och levererar +48.6C på framledningen till acktanken
Acktankens topp är +47.6C, vilket motsvarar vad Shunt 1 som står öppen kan få. Shunt 1 har sålunda +47.6C på framledningen.

Så: Det fattas 4C på Shunt 1 och kompressorerna höjer av någon anledning inte framledningstemperaturen mer. Om detta beror på reglering eller brist på kapacitet vet jag inte. Jag hade trott att detta var ett läge där tillskottet skulle kicka in och värma tills en av två saked händer: Antingen uppnås +51.5C på Shunt 1 eller så uppnås +44C på pumpens returledning och systemet slår av (per resonemang som diskuterades tidigare idag). Så verkar dock inte vara fallet och jag tycker det är konstigt.


Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 24 januari 2013, 23:02:35 »

jag har mycket svårt att se framför mig att viessmann skulle köra båda kompressorerna för VV.
En av anledningarna till att ha två kompressorer är just för att kunna få vettig VV drift givet att effektbehovet för detta i nästan 99% av fallen är så pass mycket lägre än huset, i en maskin som gör både ock.

Om den är vettigt justerad och installerad så har den i så fall två bör-nivåer. En där kompressor ett går och en där även nästa går, skulle varmvattnet bli så kallt, så att säga.

Jag tror vi kan utgå från att endast en kompressor är med i VV-tiden - men jag har ju fått äta min hatt förr så...
Skrivet av: Roland
« skrivet: 24 januari 2013, 22:39:18 »

Jag räknar med 7,8 uppvärmningsår och får lite andra siffror än David, 2460 h/år. Enbart den siffran tyder på runt 100 % effekttäckning.

Vill man sen finräkna ser man att pumpen producerar ca 75 MWh värme/år. Jag har räknat med lite mer än 30 kW i snitt, ingående köldbärare verkar vara över noll även när pumpen går som mest. Till det kommer 1 MWh tillsatsel. Varmvattnet är lite knepigt. 508 timmar/år varmvattenladdning, är det en eller två kompressorer som går då? Om vi antar att det är två betyder det att huset för enbart uppvärmning behöver 75+1-15 = 61 MWh/år. Multiplicerar man antalet kWh/år med 0,00041, en faktor som beror på klimatet för orten, får man effektbehovet vid dimensionerande utetemperatur (-18 för Stockholm). Effektbehovet blir 25 kW. Lägg till varmvattenberedningen på ca 2 kW och det blir 27 kW.

Det är tveksamt om det ska behövas någon tillsatsel överhuvudtaget om kompressorerna fungerar som de ska. Tillsatsen kommer i praktiken att fungera som backup om någon kompressor havererar. Det är värt att undersöka vad som händer om temperaturen där tillsats går in sätts väldigt lågt, t.ex. -15, och värmepumpdelen havererar. Går tillsatselen in då om det är -5 ute? Jag kör min pump med tillsatsen frånkopplad och det har hänt när något larm har gått att det har blivit kallt inne. Tillsatsen inte har gått in trots att det står i manualen att den ska göra det. På nyare modeller av IVT:s pumpar går tillsatsen in vid larm även om den är frånkopplad under normal drift.

Det är väldigt hög varmvattenförbrukning om tiden avser drift med bägge kompressorerna. Man brukar räkna med 5000 kWh/år för varmvattnet i en normalfamilj. Här skulle det vara 3 gånger så mycket, i runda tal uppemot en kubikmeter varmvatten per dag. Det är betydligt mer än ett par, tre duschar per dag. Det är möjligt att en stor del av varmvattentiden är drift med en kompressor. Det påverkar inte kalkylerna ovan så mycket.
Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 24 januari 2013, 21:55:27 »

2397 timmar per år ett bra värde.
Din tank gör att du kan ha den här typen av effekt utan någon större negativ konsekvens.
Gör vi samma övning på tillskottet har det gått 65 timmar per år. med vilken styrka vet vi inte men troligen full kareta när det väl gått. Enligt loggen är det i alla fall ytterst sparsamt. Men vi vet egentligen lite för lite om regleringen av denna för att dra några förhastade slutsatser.

Vi behöver inte veta så mycket mer än att tillskottet i alla fall inte behövs för att värma huset.

Däremot behövs det som en backup om något händer.

Är det varmare än 0 grader ute så kommer inte ledningar frysa sönder och därför kanske man satt den till 3 grader.


Att du har närmare 6 grader i differens på köldbäraren tycker jag inte låter underligt. Vi får betänka att värmepumpen gissningsvis ibland bara kör med en kompressor och hastigheten är kanske fast på brinepumpen och därigenom får man välja ett värde som ger hyfsad prestanda i alla lägen.


Det är viktigt att komma i håg detta med returvärden. Det är lätt att ta för givet att det är framledning som avses när man pratar bör-värden men på många pumpar är det ju returen som styr.

I system som kräver relativt hög framledning och även spets finns det många som föredrar reglering på framledning, jag är osäker om jag är en av dom. Jag tror inte det :) Vad nu detta har med saken att göra, det kan vi släppa..

 
Om jag vore dig skulle just eltillskottet vara en prioritet att se över. Dvs säkerställa att det ALDRIG går i onödan men att det ändå finns där som en reserv i fall något går sönder eller strular i värmepumpen.

Nästa åtgärd blir väl då att se över och fortsatt finjustera övriga delar i värmesystemet, kurvor, shuntar, flöden och deltan. Om det behövs.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 24 januari 2013, 21:43:42 »

Per 21:07 ikväll var läget:

Kompressor 1: 19,183h 19min
Kompressor 2: 19,181h 49min
Tillskottsvärme: 520h 49min

Därutöver hade laddning av VVB1 bedrivits under totalt 3,969h 11min.

Samtliga dessa data borde vara aggregerad tid sedan anläggningen installerades i mars 2005. Över anläggningens liv är genomsnittlig driftstid per för K1 27min per start och för K2 26min per start. Mitt loggade medelvärde på 66 respektive 54 minuter är därmed helt klart ett "vintermedelvärde".

Vad säger ovanstående siffror dig?

Skrivet av: Roland
« skrivet: 24 januari 2013, 21:30:01 »

Vad står drifttidsmätarna på för kompressorer och tillsats? Antalet gångtimmar per år säger en hel del om hur pumpens effekt i förhållande till maximalt effektbehov.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 24 januari 2013, 15:44:14 »

You da man.

Skall kolla om möjlighet föreligger.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 24 januari 2013, 15:43:01 »

Finns det möjlighet att öka hastigheten på köldbärarpumpen ett snäpp kan det vara vettigt att prova med det. Det kan minska elförbrukningen något när det är kallt och bägge kompressorerna går samtidigt. Men jag lämnar ingen garanti att det blir så.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 24 januari 2013, 15:12:10 »

Det troliga är att det är returen till pumpen. För den pump jag har är 48 grader högsta returtemperatur, går temperaturen över det stannar pumpen och indikerar larm för hög returtemperatur. Det beror på typ av köldmedium och kompressor vad det är för högsta returtemperatur.

Låter rimligt. Jag skall försöka få detta bekräftat från Viessman.

I det här fallet med 8 grader värmebärardifferens när bägge kompressorerna går skulle det betyda att 44+8= 52 grader framledningstemperatur är den högsta temperatur pumpen kan ge.

Konsistent med observerade värden. Jag har många framledningstemperaturer i intervallet 50C-52C och en handfull däröver. Högsta observerade temperatur var 53.2C i morse med 8.2C värmebärardifferens.

Vad gäller tillsatselen och små duttar finns det två varianter...

Skall kolla i Nibes dokumentation om detta går. Har inte hittat något i Viessmanns dokumentation som antyder hur detta går till så jag skall fråga dem också.

Jag tror inte det är så att tillsatsel i stället för en kompressor går in i ett visst temperaturintervall. Jag tror snarare att det handlar om att väntetiderna innan extra effekt kallas in är för korta. Pumpen ges inte tid att ordna värmebehovet på egen hand utan tillsatsen går in för tidigt.

Skall kolla med Viessmann hur styrningen sker. Det finns inga systeminställningar jag kan göra som påverkar detta.

Om minsta drifttid är 20 minuter blir det problem med varmvattenberedningen sommartid när borrhålet är varmt och pumpen ger hög effekt.

Noterat med intresse.

För villapumpar i normal storlek brukar 3-5 graders differens på köldbäraren rekommenderas... I det här fallet är det fyra borrhål. Det verkar därför rimligt att samma differens är lämplig i det här fallet. Pumpen måste vara dimensionerad för flöden motsvarande 28 kW.   

Tack för informationen.

I det här fallet borde köldbärarpumpen regleras efter antalet kompressorer i drift men det kanske blir svårt att ordna. 

Jag tror det är svårt att ordna då jag inte sett några inställningar som jag kan påverka. Det kan dock vara så att Viessmann's regleralgoritm faktiskt tar hänsyn till detta.

Generellt tror jag att jag släpper primärsidan här såvida inte du eller andra säger att det finns synnerliga skäl för att jag skall titta vidare på det.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 24 januari 2013, 14:20:36 »

Det troliga är att det är returen till pumpen. För den pump jag har är 48 grader högsta returtemperatur, går temperaturen över det stannar pumpen och indikerar larm för hög returtemperatur. Det beror på typ av köldmedium och kompressor vad det är för högsta returtemperatur.

I det här fallet med 8 grader värmebärardifferens när bägge kompressorerna går skulle det betyda att 44+8= 52 grader framledningstemperatur är den högsta temperatur pumpen kan ge. Ofta behöver ett 55/45 system inte så mycket som 55 grader fram vid dimensionerande utetemperatur. Räcker bara pumpens effekt ska det inte behöva ställa till problem vid låga temperaturer.

Drifttidsutjämning brukar det vara när det är två kompressorer.

Vad gäller tillsatselen och små duttar finns det två varianter. Full tillsatseffekt, 14 kW, kan gå in korta stunder eller också börjar tillsatselen med t.ex 4 kW och ökar om det inte räcker. Är det det första fallet så gick det åt nästan 1000 kWh tillsatsel under den månad 70 timmar tillsatsel var inkopplad vilket i sin tur betyder ca 700 kWh i onödan eftersom pumpen skulle ha klarat samma antal kWh värme med 300 kWh el.

Jag tror inte det är så att tillsatsel i stället för en kompressor går in i ett visst temperaturintervall. Jag tror snarare att det handlar om att väntetiderna innan extra effekt kallas in är för korta. Pumpen ges inte tid att ordna värmebehovet på egen hand utan tillsatsen går in för tidigt.

Om minsta drifttid är 20 minuter blir det problem med varmvattenberedningen sommartid när borrhålet är varmt och pumpen ger hög effekt. Under uppvärmningsäsongen går det alltid att samordna uppvärmning av huset med varmvattenberedning.

För villapumpar i normal storlek brukar 3-5 graders differens på köldbäraren rekommenderas. För låg differens betyder att köldbärarpumpen drar onödigt mycket el. För hög differens ökar kompressorns elförbrukning. I det här fallet är det fyra borrhål. Det verkar därför rimligt att samma differens är lämplig i det här fallet. Pumpen måste vara dimensionerad för flöden motsvarande 28 kW. Att differensen minskar när det blir kallare är normalt. Pumpens effekt minskar pga högre värmebärartemperatur och lägre borrhålstemperatur. Man ser också skillnad när pumpen gör varmvatten eller värmer huset, speciellt höst och vår när huset behöver lägre värmebärartemperatur.

I det här fallet borde köldbärarpumpen regleras efter antalet kompressorer i drift men det kanske blir svårt att ordna. 
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 24 januari 2013, 14:01:39 »

Fråga: Vad är en "normal" temperaturhöjning av brine på primärsidan?

Jag har under de sista tre väldigt kalla dygnen konstant sett en temperaturhöjning på +5.7C (retur på -3.9C mot framledning på 1.8C). Vid mer modesta utetemperaturer ser jag +6-6.2C vid full drift. Även här finns de "steg" som observerats i relation till Delta t på sekundärsidan, dvs avläsningarna är antingen 0C (stillastående), ca +3.3C (teori: en kompressor går) och 6-6.2C (teori: två kompressorer går).

Hur låter det här?
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 24 januari 2013, 13:05:53 »

Är det verkligen så att medelvärdet topp/botten är en av de parametrar förutom utetemperaturen som styr pumpen?

Jag ringde faktiskt till teknikerna på Viessmann Sverige här på morgonen för att börja reda ut det här. Killarna var på väg ut på ett uppdrag så vi hann inte tala så länge och hann därmed inte fram till frågan om vilken/vilka givare som ger pumpens ärvärde.

Jag fick dock början på en förklaring om var de mystiska 44C kommer ifrån. I systeminställningarna kan man ställa in parametern maximal reglertemperatur. Detta är den ärtemperatur ovanför vilken alla kompressorer omedelbart stängs av för att förhindra skada ifall en konsument (t.ex. en shuntgrupp) oväntat upphör att fungera. Den maximala reglertemperaturen är i mitt system ställd på 48C. I tillägg har jag en reglerhysteres på 2C och en reglertolerans på 2C. Tydligen ställs det som benämns som värmepumpens börvärde som maximal reglertemperatur - reglerhysteres - reglertolerans = 48C - 2C - 2C = 44C.

Detta besvarar inte frågan om vilket ärvärde som börvärdet jämförs med. Jag skall ställa den frågan nästa gång jag får tag på Viessmann. Baserat på ovanstående börjar jag dock misstänka att det aktuella ärvärdet inte är medelvärdet av acktankens topp och botten. Jag tror nu att det antingen är pumpens returledning (för att förhindra att alltför varmt vatten körs tillbaka och värms ytterligare) eller acktankens botten. Under min loggperiod har jag bara någon enstaka avläsning som är marginellt över 44C på endera värdet och skillnaden är så liten att det kan vara givarfel.

Jag börjar också undra ifall beteckningen börvärde i just det här sammanhanget kan vara ett översättningsfel. Eftersom Viessmann är ett tyskt bolag kan det faktiskt vara så att den här parametern, som ju per ovan beskrivning är någon slags varningsflagga, har ett namn med annan betydelse på tyska men att den svenska översättaren inte tyckt sig hitta en bättre benämning och använt "börvärde" för att det är ungefär rätt. Jag har sett det här förr i andra sammanhang så även om det låter långsökt är det faktiskt tänkbart.

Jag tycker systemet borde fungera så att klarar pumpen av att hålla huset varmt med en kompressor ska bara en kompressor gå. Det är först när det blir så kallt så att en ensam kompressor inte räcker till som nummer två ska gå in och hjälpa till.

Systemet är konfigurerat med driftstidsutjämning för att slita lika mycket på båda kompressorerna. Vid värmebehov startas den kompressor som har lägst ackumulerad driftstid och om det behövs startas den andra kompressorn när den första gått ett visst tidsintervall. I avstängningsfasen kommer den kompressor som har längst driftstid att stängas av först.

Om det inte blev svalt inne är det mycket bra. Det var -20 i natt där jag bor och jag har för mig att det är ett Danderydshus även här. Det betyder att det är först framåt nästa istid som det ska behövas tillsatsel i nämnvärd utsträckning. De 70 timmar som gick 22 december till 22 januari får nog skrivas på förlustkontot. Frågan är hur tillsatselen gick in, om alla kW går in på en gång eller om effekten stegas in gradvis.

Hahaha :)

Jag nämnde det här för killarna på Viessmann och de skulle fundera på varför tillsatselen inte används när det är riktigt kallt. Jag rapporterar när jag talat med dem om detta. Med avseende på din sista fråga verkar tillsatselen när den används komma i små duttar.

En teori som skulle kunna ha med verkligheten att göra är att systemet vid moderat utetemperatur (säg +3C till -5C) inte "bryr sig om" att slå igång en andra kompressor t.ex. vid VV-laddning utan istället kör 8 minuter elpatron, vilket är genomsnittlig tid för VVB1 laddning. (För kompessorerna är minsta gångtid 20 minuter och minsta vilotid 15 minuter).

Fridens liljor

HH
Skrivet av: Roland
« skrivet: 24 januari 2013, 11:22:25 »

Inte en minut tillsatsvärme på "nattskiftet" den gångna natten.

Om det inte blev svalt inne är det mycket bra. Det var -20 i natt där jag bor och jag har för mig att det är ett Danderydshus även här. Det betyder att det är först framåt nästa istid som det ska behövas tillsatsel i nämnvärd utsträckning. De 70 timmar som gick 22 december till 22 januari får nog skrivas på förlustkontot. Frågan är hur tillsatselen gick in, om alla kW går in på en gång eller om effekten stegas in gradvis.

Jag har funderat över reglersystemets funktion men utan större framgång. Jag tycker man hamnar i absurditeter. Radiatorerna är 55/45-system. Om det är så kallt att framledningstemperaturen behöver vara 55 grader skulle returen behöva vara 33 grader för att medelvärdet ska bli 44 grader. I och med att två kompressorer går igång ökar värmebärardifferensen och därmed temperaturskillnaden mellan topp och botten automatiskt men kan gärna inte bli så mycket större än 10-12 grader om man tar hänsyn till att returen från golvvärmen är rätt sval. Är det verkligen så att medelvärdet topp/botten är en av de parametrar förutom utetemperaturen som styr pumpen? 

Jag tycker systemet borde fungera så att klarar pumpen av att hålla huset varmt med en kompressor ska bara en kompressor gå. Det är först när det blir så kallt så att en ensam kompressor inte räcker till som nummer två ska gå in och hjälpa till. Det verkar tveksamt om det fungerar så för då borde värmebärardifferensen pendla mellan två värden när det är relativt konstant temperatur ute. Det verkar inte vara så enligt första loggdiagrammet.

Citera
Detta ger ett avläst beteende som (rätta mig om jag har fel) är mer digitalt (full böna eller ingenting) än vad man observerar på en pump som inte driver en acktank utan har en framledning ansluten direkt till golvvärme eller radiatorer.
De flesta värmepumpar är "digitala". Det är ingen eller full effekt som gäller. I de fallen fungerar vattnet i radiatorsystemet som ackumulator. Radiatortemperaturen kommer att variera över tiden. Har man otur kan det ge problem med knäppningar i rörsystemet när temperaturen varierar.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 24 januari 2013, 07:01:05 »

Jag förstår vad du menar. Skall gå igenom dokumentationen för trettielfte gången i ordningen för att se om jag hittar något nytt. I värsta fall får jag ringa Viessmann direkt.

Mer svar på frågor senare idag. Graf med framledningstemperaturer uppladdad i min post från igår. Inte en minut tillsatsvärme på "nattskiftet" den gångna natten.

Skrivet av: David Rinnan
« skrivet: 23 januari 2013, 23:03:20 »

du säger att framledningen är högre när det är kallt ute
och du beskriver att framledningen går lägre när det är varmt ute

detta är ju helt i sin ordning.

Det jag tror vi inte förstår är varför det avlästa börvärdet hela tiden är 44 :)

Vi kan då alltså egentligen konstatera att det måste finnas flera börvärden, eller något i den stilen.
För uppenbarligen har den jobbat mot ett högre börvärde när den gjorde högre framledning.
Så någonstans finns ett magiskt börvärde som du inte ser? :)
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 23 januari 2013, 14:05:56 »

Vad händer om man kopplar ifrån elpatronen, det skulle ju spara kanske en tusenlapp i månaden

Har inte kollat det än. Tänkte först prova Rolands och Davids idé om att sänka markant den temperatur vid vilken tillsatsvärmen aktiveras. Detta borde ge samma resultat som din idé i alla scenarier utom när det är riktigt kallt.
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 23 januari 2013, 14:03:08 »

Hej Roland

Är det inte så att den verkliga temperaturen i acktanken nu när det är kallt är betydligt högre än 44 grader?

Så är det. Temperaturen vid acktankens topp är högre eller betydligt högre än 44C. På samma sätt är temperaturen vid botten lägre eller väsentlligt lägre än 44C. Det är detta som får mig att tro att det ärvärde som jämförs med acktankens börvärde på 44C är medelvärdet av topp och botten.

I det digram jag kommer ladda upp ikväll ser man tydligt att topp och botten väldigt konstant ligger på var sin sida om börvärdet. När det blir riktigt kallt ökar skillnaden mellan topp och botten i acktanken något men medelvärdet ligger fortfarande runt 44C.

Skrivet av: Roland
« skrivet: 23 januari 2013, 13:54:59 »

Det är konstigt att börvärdet inte blir högre än 44 grader. Det betyder att så fort det blir några minusgrader borde det bli svalt inne. Det krävs ju högre framledningstemperatur än 44 grader då. Tillsatselen borde styras av samma börvärde så den kan inte gå in. Är det inte så att den verkliga temperaturen i acktanken nu när det är kallt är betydligt högre än 44 grader?
Skrivet av: Sanntos
« skrivet: 23 januari 2013, 11:43:37 »

Vad händer om man kopplar ifrån elpatronen, det skulle ju spara kanske en tusenlapp i månaden
Skrivet av: Herr Hysteres
« skrivet: 23 januari 2013, 11:17:24 »

God morgon och tack för alla synpunkter!

Jag får posta svar på frågorna i ett par omgångar. Låt oss börja med några frågor som har relativt raka eller potentiellt intressanta svar.

Jag har tittat på loggen men blev inte så mycket klokare. Man skulle tro att de olika värmebärardifferenserna står för 0= ingen kompressor går, 4,5 = en kompressor går och 8 = bägge kompressorerna går men det stämmer inte med utetemperaturerna.  Det är en varm period runt nyårsafton då differensen ibland är 8 grader. Den 23/12 och 26/12 är differensen noll men det är några minusgrader. Nu är det bara ett värde per dygn så det tar emot att dra för stora växlar på diagrammet men något konstigt är det.

Jag brottades med samma intellektuella problem tills jag insåg att de värden jag loggar är synnerligen beroende av vid vilken punkt i reglercykeln jag råkar stiga in i maskinrummet för att göra en avläsning. Oavsett utetemperatur är det alltså helt slumpmässigt om jag får en ögonblicksbild vid full drift, vid viloläge eller något mittemellan. Personligen tror jag det ligger något i teorin om att 4.5C är en kompressor och 8.2C är båda kompressorerna. Den aggregerade driftstiden sedan anläggningens installation är identisk för båda kompressorerna (så när som på 7 minuter) men operationsmönstret siljer sig åt per punkt f) i min post från igår. Enkelt uttryckt gör K1 färre starter med längre driftstid och K2 fler starter med kortare driftstid per start. Jag tror att 4.5C-avläsningarna utgör avläsningar som inträffat när jag av en tillfällighet stigit in i maskinrummet då ena kompressorn har viloperiod.

kan det vara så att värmepumpen inte kan producera högre än 44 grader?

Nej, så är inte fallet. Pumpen klarar per fabrikens uppgift att värma framledningsvattnet till 55C och jag har noterat flera framledningstemperaturer runt 53C vid drift. Jag skall ladda upp diagram ikväll som visar pumpens fram- och returledningstemperatur relativt pumpens börvärde.

Edit: Upladdad nedan.

värdet som anger när tillskottet får slå till (+3?) det antar jag bara anger när den FÅR gå igång. Det måste ju finnas någon reglering som under dessa temperaturen avgör när den faktiskt går in.

Det stämmer. Tillsatsvärmen aktiveras (d.v.s. får tas i bruk) vid +3C men huruvida den faktiskt startas eller inte styrs av någon annan reglering som jag i nuläget inte förstår.

Tydligen har inte tillsatsen varit inkopplad vid något mättillfälle, det borde ha varit större värmebärardifferens då. Eller är det så att tillsatselen sitter efter givaren för utgående värmebärare? Det framgår inte av flödesschemat var elpatronerna sitter. Eftersom elpatronen är Nibe och pumpen Viessman tvivlar jag på att de sitter i samma enhet.

Precis som du antar sitter Nibe-patronen inte i samma enhet som Viessman-pumpen. Nibe-patronen sitter rent fysiskt monterad precis innan acktanken, d.v.s. Nibes returledning utgörs av pumpens framledning. Nibes framledning kan via en motordriven ventil (se flödesschemat du refererade till) mata både acktank och VVB1. Så vitt jag kan bedöma sitter givarna för värmepumpens framledning (och retur) inne i värmepumpens inslutning, d.v.s. innan Nibe-patronen på framledningssidan.

Förstår inte riktigt. Är inte börvärdet 50 vid -10 och 56 vid -20 enligt första inlägget?

Här ligger en del av pudelns kärna. Det är banne mig inte lätt att förstå hur de olika kurvorna hänger ihop med regleralgoritmen. Jag har dock börjat utvecka en (synnerligen) lös teori om hur det hela hänger ihop.

1. De två shuntarna kallar på varmvatten från acktanken när behov föreligger. Behovet bestäms av returledningstempen och värmekurvan för respektive shunt. Den här regleringen verkar fungera bra. Skillnaden mellan bör- och ärvärde för Shunt 1 är vanligen högst 0.5C och Shunt 2 ligger ofta med är- och börvärden inom 0.1C.

2. När shuntarna kallar på mycket varmvatten (och därmed returnerar mycket svalt vatten) ökar temperaturdifferensen i acktanken per Rolands eminenta inlägg om acktankars funktion. När genomsnittstemperaturen i tanken faller under 42C (börvärde 44C - 2C hysteres) kickar värmepumpen igång för att rätta till situationen. Så fort pumpen går igång så smyger den inte utan den kör fullt ut mer eller mindre med detsamma, d.v.s. först startar K1 och med liten fördröjning startar även K2. Detta ger ett avläst beteende som (rätta mig om jag har fel) är mer digitalt (full böna eller ingenting) än vad man observerar på en pump som inte driver en acktank utan har en framledning ansluten direkt till golvvärme eller radiatorer. Anledningen är att min pump inte har till uppgift att hålla en jämn temperatur i distributionssystemet (för det gör shuntarna) utan att se till att acktemperaturen är bra, och skall acktemperaturen upp finns det inget skäl att hålla igen.

3. Pumpens framledningstemperatur är inte konstant vid drift. De högsta framledningstemperaturerna (ca 53C) har observerats när utetemperaturen fallit markant från föregående avläsning. På samma sätt observeras lägre framledningstemperaturer när utetemperaturen stigit markant sedan föregående avläsning. Eftersom Viessman valt att även ge användaren möjlighet att läsa av medeltemperaturen utomhus under de senaste 3 och 6 timmarna gissar jag att regleralgoritmen tar hänsyn till både första- och andraderivatan av temperaturen, d.v.s. både till den absoluta förändringen av utetemperatur och till huruvida temperaturfallet/ökningen accelererar eller avstannar. I sammantag tror jag att pumpen när den skall korrigera för låg temperatur i acktanken väljer en framledningstemperatur som beror av (i) pumpens värmekurva för aktuell utetemperatur, justerat för (ii) temperaturförändringen utomhus under de sista 6 och 3 timmarna enligt någon algoritm.

4. Under de korta perioder då pumpen värmer VVB1 justeras dess börvärde till 46C, för att återgå till 44C när den slår över för att värma acktanken igen. Jag har råkat stå i maskinrummet vid ett tillfälle när detta skedde och förändringen 46C till 44C var momentan.

Vad som styr start och stopp för tillsatsvärmen har jag dock ingen aning om än så länge.

Mer svar på frågor senare.

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!