Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar - Märkesspecifikt => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Värmepumpar och installationsfrågor. => IVT => Ämnet startat av: Klippor skrivet 05 mars 2013, 12:26:33
-
Jag har en IVT Greenline 8 från 1997 som jag tycker startar ofta, och går korta stunder. Har hört att det är bättre att den går längre och startar mer sällan.
Kan man med dessa begränsade parametrar göra något åt saken (bild)? Vår innetemperatur är ganska konstant 22grader, kan man styra pumpen till att brassa på lite mer värme, och sedan vara avstängd lite längre? Tex tempen går upp en bit över 22 och sedan startar inte pumpen förrän innetempen landar runt 21.5 grader. Endast utegivare är kopplad till pumpen.
(http://i602.photobucket.com/albums/tt109/klippor/Xperia/DSC_1375_zps89e5ca3e.jpg)
-
Öka hysteresen, det är skillnaden mellan start- och stopptemperatur. Nackdelen är att vår och höst när det behövs lite värme kan det bli svalt inne eftersom stopptemperaturen kommer när rumstemperaturen. Det tar väldigt lång tid för vattnet att svalna av till starttemperaturen. Det går att kompensera med att öka parallell (lite konstigt att man använder engelsk stavning där när resten är på svenska) något och minska rumskurvan något. Det är dock inte säkert att det blir något problem.
-
Jag har satt hysteresen på både element- och varmvattnet till 10 grader (5 i original) och tycker att det fungerar utmärkt. Antal starter per dygn sjönk från 30-35 till under 20 (vid 0 grader ute).
Nackdelen är precis som Roland skriver när det börjar bli varmt ute men man får då inte glömma bort att det blir en fördel när det blir så kallt att pumpen börjar närma sig gränsen för vad den klarar av. Då kan man med litet tur klara sig utan tillskottsvärme. Jag har sådan haft "tur" i 11 år nu och har därför tillskottsvärmen alltid avstängd.
Per L
-
Tack för svar. Jag har prövat att skruva lite tidigare efter lite läsning på forumet, både hysteres och paralell. Det gick bra när det var runt nollan ute, men när det sjönk till minus 10 grader ute fick jag felkod "Retur hög". Kommer inte ihåg mina inställningar då, kan för stor hysteres ge det felet?
-
Enligt IVT:s handledning kan larmet "Retur hög" bero på:
- Värmeinställningen är för hög
- Varmvattentemperaturen är för högt ställd
- Radiatorernas eller golvvärmesystemets ventiler är stängda
- Flödet över värmepumpen är större än flödet i radiatorsystemet
Värmeinställningen borde det inte bero på om du inte har inställt på en alldeles för "hög" värmekurva.
Varmvattentemperaturen skulle det eventuellt kunna bero på. Ökar du hysteresen med säg 5 grader (tex från 5 till 10) så behöver du sänka vattentemperaturen med halva detta värde (2,5 grader) för att inte varmvattnets högsta temperatur skall öka. Men i så fall har pumpen larmat vid varmvattenproduktionen och inte beroende på att det är så kallt ute. Och så förutsätter det att returgivaren sitter så till att den också mäter "retur"-temperaturen vid VV-produktionen. Så är det tex inte på min något nyare IVT-pump. Min pump löser i stället ut på larmet "Pressostat hög" när varmvattnet blir för varmt.
Per L
-
Ok, varmvattnet sänkte jag aldrig, så det kanske kan vara problemet. Pumpen gick visserligen i flera dagar i mildare väder innan jag fick larmet vid -10 ute.
Kanske skruvade jag lite galet, för jag tror jag minns att det blev varmare inne ju kallare det blev ute.
-
Jag har en likadan pump och jag får "Hög pressostat" när jag drar upp varmvattnet för högt.
Har du en yttre cirkulationspump och bypass? I så fall kan du ha flöde åt fel håll i bypassen, mycket har skrivits på forumet, sök.
Om du har alla termostater bortplockade eller helt öppna och ändå får "Hög retur" kan det vara så att dina radiatorer är för få och/eller små. De kan helt enkelt inte överföra värmen till huset tillräckligt bra.
Vet du om du har ett- eller tvårörssystem till radiatorena? Om du har tvårörs och någon radiator har för högt flöde som "kortsluter", det skulle kunna ge "Hög retur"
-
Ingen yttre pump, det är blandat ett- och tvårör. När jag tänker efter hade jag nog ett litet element på tvårörsslingan strypt. Har nu alla termostater helt öppna utom i garaget där ettrörsslingan går.
-
Om alla radiatorer på garageslingan är helt avstängda kommer ju vattnet tillbaka ganska hett därifrån. Kan du strypa hela slingan istället?
Kolla alla element på tvårörsslingan så inget kortsluter.
-
Vi har en tillbyggnad med garage, kontor, ett sovrum, vardagsrum och förråd med ettrörslinga. Här är det redan nån grad kallare än i orginalhuset med tvårörsystem, så att strypa hela den slingan känns inte bra.
Vad menas med kortsluten radiator? Alla radiatorer på tvårör känns lika varma.
-
Kanske skruvade jag lite galet, för jag tror jag minns att det blev varmare inne ju kallare det blev ute.
Det blir så, reglerkurvan är rak men en korrekt reglerkurva ska plana ut vid låga utetemperaturer. Radiatorerna blir effektivare vid högre temperatur, värmeavgivningen ökar mer än temperaturskillnaden radiator-rum. Man kan delvis kompensera för det genom att öka parallell och minska värmekurvan något.
Vad menas med kortsluten radiator? Alla radiatorer på tvårör känns lika varma.
En kortsluten radiator är en radiator som vattnet passerar igenom utan att kylas av nämnvärt. Det skall vara en temperaturskillnad mellan in- och utlopp på åtminstone 5 grader. En "kortslutande" radiator avger inte så mycket mer värme men bidrar till att värmepumpen får arbeta vid onödigt hög temperatur.
-
Vi har en tillbyggnad med garage, kontor, ett sovrum, vardagsrum och förråd med ettrörslinga. Här är det redan nån grad kallare än i orginalhuset med tvårörsystem, så att strypa hela den slingan känns inte bra.
Då är det säkert OK, jag tolkade dig att det var bara garaget och att det var strypt där.
-
Kan man göra nåt åt ett enstaka "kortslutande" element? Strypa lite med termostaten? Sänka varvtalet på cirkulationspumpen för samtliga element så att vattnet hinner "kyla av sig" mer?
-
Om temperaturdifferensen över värmepumpen ligger inom rekommenderat område är bör man inte ändra hastigheten på cirkulationspumpen. Det bästa är att använda den fasta strypning som finns, antingen i radiatorventilen eller som en separat strypventil vid utloppet från radiatorn. Den senare varianten är vanligast på äldre installationer.
-
Jag tycker att du skall skaffa några termometrar och kolla temperaturerna in och ut från värmepumpen till radiatorerna och även in och ut till borrhålet. Det ger bra information om hur bra radiatorsystemet är dimensionerat och även hur borrhålet fungerar. Det är ju en ganska gammal värmepump du har och dessa värden kan vara bra att ha när pumpen havererar och skall bytas ut.