Ämne: Räkna ut effektbehov w/m2, med hjälp av årsförbr. + golvyta + ev. inomhustemp?

[Ergfen]

Nja, jag skulle nog säga "Jaaa du kan enkelt beräkna W/m2 så som du inledningsvis frågade", det vill säga att dividera köpt elenergi med vilken konstant som helst och i det här fallet kan den konstanten vara golvytan. I ditt exempel skulle du alltså få en genomsnittlig effektförbrukning av cirka 30000kWh/(365dagar*24h/dag)=3,4247kW för det året, vilket ger en genomsnittlig effektförbrukning räknat per kvm golvyta på cirka 3424,7Wh/200m2
som blir ungefär 17,1 W/m2.

MEN det gäller ju som ett snitt för HELA året och därmed kanske inte är så användbart värde eftersom allt måste vara identiskt nästa år för att kunna förutspå hur mycket huset kommer att behöva då (väder, vind, nederbörd, hur många tvättmaskiner du körde, hur många som var hemma och duschade, antal sjukdagar/VAB/jobb hemifrån, hur länge halogenstrålkastarna utomhus lyste, hur ofta du gjorde upp lägereld i sovrummet och hur ofta du spolade i toaletten (med rumstempererat vatten)).

Det som däremot skulle kunna vara av värde att titta på istället, är vilken räkning som har högst elförbrukning de senaste 12 månaderna och sedan kolla på vad utomhustemperaturen var under den månaden (du behöver inte bry dig om innetemp eller annat utan ENDAST förbrukning och vädret (och om du sedan vill dividera det med konstanten golvyta, så varsågod - det förändrar ingenting eftersom den är just konstant och ger därför bara andra nummer att jämföra med)).

På det sättet kan du förutsäga hur mycket (el)energi du behöver köpa nästa gång som exakt det vädret uppstår (och du har samma golvyta). Du får dessutom möjlighet att kunna dimensionera ett eventuellt byte av uppvärmningsslag för att den nya uppvärmningen ska palla för den kallaste perioden (med antagandet att högsta elfakturan inträffade när det var som kallast ute och inte när det var som varmast och du behövde köra AC:arna på max samtidigt som du fyllde och värmde upp poolen medan elbastun stod på uppvärmning, elbilen laddade och lasagnen strax skulle in i ugnen ).

Ett problem som uppstÃ¥r här är dock att det är sällan det gÃ¥r att fÃ¥ nÃ¥gon nÃ¥gorlunda tillförlitlig väderprognos som sträcker sig sÃ¥ mycket längre än nÃ¥gra dagar framÃ¥t, sÃ¥ det kan ändÃ¥ bli problem med förutsägelserna för kommande inköp av elenergi. LÃ¥t säga att du typ litar pÃ¥ 10-dygnsprognosen och i förväg vill veta vad huset kommer att förbruka med hjälp av att titta pÃ¥ historiska data. DÃ¥ mÃ¥ste du (sÃ¥klart) kunna utröna hur mycket elenergi som huset drog under en 10-dygnsperiod med samma väder som den kommande 10-dygnsprognosen, vilket kan vara lite bökigt att fÃ¥ fram men lite lättare nu med de nya elmätarna som registrerar förbrukningen oftare. Historiskt väder finns säkert lagrat hos SMHI eller  liknande. Det gÃ¥r dock inte att gÃ¥ ner i allt för korta perioder eftersom isoleringen i huset bidrar till en fördröjning av utetemperaturens pÃ¥verkan pÃ¥ inneklimatet som du kompenserar genom att pumpa in mer (eller mindre) effekt (W) när väderförändringen har segat sig igenom isoleringen. Ju noggrannare du vill kunna förutsäga husets energibehov desto fler faktorer behöver du ta hänsyn till (blÃ¥st, nederbörd (som kan bÃ¥de isolera och kyla beroende pÃ¥ vad som ramlar ner), luftfuktighet...). OBS! Allt detta förutsätter att du har EXACTLY samma förhÃ¥llanden som det du vill jämföra med (lika mÃ¥nga vädringar, personer, inomhustemperatur, inomhusaktiviteter, tända värmeljus, skick pÃ¥ värmepumpar, utomhusbelysningar mm. mm.)

Genom att beräkna olika perioder på ovan nämnda sätt, dvs elenergi/tid och jämföra det med väder och vind, kan du ju faktiskt dessutom få en uppfattning om de åtgärder som du eventuellt har gjort har förbättrat, försämrat eller inte haft någon märkbar effekt på husets energibehov vid nästa gång du (i efterhand) tittar på fakturan i förhållande till vädret. Du kan också med lite klurande validera offerter från glädjebolag som vill sälja på dig "effektiva och oslagbara" energieffektiviseringsåtgärder genom att själv beräkna vad du tror att du kan spara med hjälp av dessa åtgärder och därmed få fram en rimligare återbetalningstid än vad som (troligtvis) står i offerten.

Att använda husets energibehov för att jämföra med ett annat hushåll eller annan bostad kan vara vanskligt eftersom det även tidigare i tråden har nämnts en mängd olika faktorer som kan spela in. Att dessutom dividera effekten med kvadratmetrarna på huset förstår jag inte riktigt poängen med. Om du exempelvis vill veta om en annan bostad är billigare att bo i, så är det ju fasta avgifter, elavtal, nätavgifter med mera som bidrar till kostnader och då är det väl rimligare att titta på kronor och ören direkt istället för att gå omvägen via antal kvadrat? Inte heller om du är sugen på att bygga ut, kan du använda dig av W/m2 eftersom tillbyggnaden eller utökningen av boendeytan troligtvis inte får samma isoleringsföhållande som resten av huset (du kanske sätter ångspärr i den nya delen medan man inte använt sig av det i den "gamla" delen).

Summa summarum: Titta på högsta elförbrukningsperioden och sök upp väderförhållandet för samma period alternativt tvärtom, dvs kolla när det var som "sämst" väder och se hur mycket el du behövde då. Dividera energimängden (kWh) med antal timmar som det gäller och stanna med beräkningen där. Då kan du använda resultatet för att förutspå din förbrukning, se vad dina insatser för energieffektivisering har gett samt kritiskt utvärdera förslag från andra som lämnar offerter på kostnadssänkande åtgärder för att bestämma om du vill investera eller om det är ovärt för att återbetalningstiden blir alldeles för lång enligt dina beräkningar (och mätningar). Kom bara ihåg att allt bygger på att INGENTING har förändrats sedan beräkningen från de historiska värdena, varken inne eller ute.

Lycka till... (Tio är sedan förra inlägget men vaddådå, energitänkande är väl alltid aktuellt?!?)

[Ergfen]

*det ska inte vara ett "h" efter 3424,7 högst upp. Det ska bara vara 3424,7W/200m2...

3,4247kW = 3424,7W

[Rickard]

Det finns fler parametrar som t ex geografiskt läge.
En tumregel är att max effektbehov(KW) är ungefär energibehovet (kWH)/3000.
Men konstanten kan variera från 2800 i södra sverige till 3300 i norra sverige.

När vi köpte vårt hus hade det stått tomt i 2 år, med full värme i alla rum.
Det hade förbrukar lite drygt 20 000 kWh/år.
Om jag räknar med din formel på 20 000/3000 och tar hänsyn till uppvärmd yta (145 m2) så blir det ca 45W/m2.
Vi behöver mer än så, 45W/m2 har vi vad ca -25 grader, och DUT ligger på ca -31 grader.
Men man kommer ju rätt nära i alla fall, och räknar jag med 2800 så hamnar vi på ca 49.25 w/m2 vilket stämmer bättre med faktiskt utfall.
Nu har vi ju ett Älvsbyhus med bara 13 cm isolering i väggarna, 200 mm i golv och tak, och ekonomidelen har dessutom bara 70 mm isolering i väggarna, och garaget har oisolerad sula och gamla slagdörrar som säkert inte har högsta klass.
Så troligen ska jag dividera med ett ännu lägre värde för att komma helt rätt.

[Ergfen]

Hur mycket varmvatten hade huset spolat ut i avloppet när det stod tomt och hur mycket spolar det ut nu efter att ni har köpt det? Om jag kommer ihåg rätt från när jag räknade på det här för 100 år sedan, så har jag för mig att 1 liter vatten motsvarar ca: 3 kubikmeter luft, dvs att om jag värmer vatten 1 grad, så går det åt lika mycket energi som att värma 3 m3 luft 1 grad (får dock tas med en nypa salt eftersom det verkligen var 100 år sedan jag räknade på det). Det innebär att om du kör en tvättmaskin på 40 grader och maskinen pumpar in 10 liter vatten för att då värma upp med el och sedan spola ut det i avloppet, så med ett antagande att kallvattnet är 10 grader (ofta kallare men för att göra exemplet lite lättare för huvudet så...) blir energin densamma som att värma 30kbm luft 30 grader (eller 300kbm luft 3 grader(?)).

Dessutom hur varm var sommaren det året och hur ofta var elementen aktiva jämfört med hur varmt ni har inne nu, plus alla andra faktorer som antal sekunder ytterdörrarna stått öppna, kroppsvärme när man flyttat möbler, tapetserat om mm. mm.

Det jag menar är att W/m2 (eller bara W om man vill slippa ett räknesteg - eller egentligen borde W/m3 vara ett bättre mått eftersom takhöjd, burspråk, biytor, trapphål och så vidare får betydelse om ett hus ska jämföras med annat hus) blir svårt att använda för någon vettig information. Jag anser att det vore bättre att titta på när var det som kallast när huset stod tomt och vad var energitillförseln den månaden. Om du då vill stanna där eller dividera det med antalet timmar som energin tillfördes för att få ut effekten (W), så fär du ett bättre närmevärde på vad du kan förvänta dig att huset vill ha under SAMMA förutsättningar som när huset stod tomt - OBS! OBS! OBS!!!. Från det närmevärdet kan du sedan lägga till och dra ifrån det du uppskattar att ditt boende förändrar energibehovet när huset nu är befolkat - med vattenuppvärmning, vädring, mys i soffan, kamineldning, innetemp, uppvärmd yta, reflekterande gardiner i fönstren, växtlighet som skuggar, djurhållning, borttagning av isolerande snö i närhet av huset, putsade fönster som underlättar solinstrålning, fasadförändring som antingen absorberar eller emitterar värmestrålning bättre och så vidare. Det är ju trots allt bara, endast och enbart klimatskalet på byggnaden som isolerar den mot naturen (och så lite ventilation och avlopp som blåser ut mängder av energi som måste ersättas för bibehållen temperatur inne) och då blir kvadratmeterantalet rätt så irrelevant i mina ögon. Kanske på sin hööjd att jag kan tänka mig W/m2 som en mycket grov uppskattning på vad en (tom) byggnad har för isoleringsförmåga om man tänker sig att man jämför två byggnader som bägge drar 3000W under januari månad (SAMMA allt annat, innetemp...) men där den ena är 50m2 och den andra är 1 000 000m2. Då kanske det kan ge en fingervisning att den mindre byggnaden kanske skulle behöva lite fler åtgärder vad gäller energieffektivisering. Men att jämföra 49,24W/m2 med 51,07W/m2 tror jag är rätt så meningslöst eftersom det finns för mycket i övrigt som påverkar hur mycket energi som behöver tillföras.