|
Skrivet av: David Rinnan« skrivet: 25 oktober 2011, 22:35:01 »ja den verkar inte förstå hur micron och vakum hänger ihop.
Men det är nog inte för att den är trasig. Wolfram är sjukt grym och det är bara början. Hittills har ju mycket av förmågan fokuserats på mattematik och kemi och sådant tjafs  Skrivet av: xxargs« skrivet: 25 oktober 2011, 21:37:57 »hmm- lite avis nu... skall man köpa den typen av böcker igen så inser man att det _är_ en guldgruva då den typen av böcker kan lätt gå på flera tusen kronor styck.
"Du borde börja använda http://www.wolframalpha.com/" den verkar trasig - den verkar inte förstå 'micron' som kylnissarna svänger omkring med när det talar om vakum  Skrivet av: Roland« skrivet: 24 oktober 2011, 10:59:54 »hmm - vilka handböcker läser man om sådant? Jag låg bra till hos bibliotekarien på jobbet så när företaget beslutade sig för att avveckla biblioteket fick jag 3:e upplagan av Ullmans Encyclopädie der technischen Chemie. När företaget ett antal år senare beslutade att avveckla mig också fick jag 4:e upplagan som en del av avgångsvederlaget. Dessa 2,2 hyllmeter böcker är en guldgruva vad gäller information om allt som rör teknisk kemi. Skrivet av: David Rinnan« skrivet: 23 oktober 2011, 21:56:38 »Du borde börja använda http://www.wolframalpha.com/
Man ska ju alltid tro på mig  men om man inte gör det just nu. Så föreslår jag att ni går till ovan URL och skriver in xxargs exempel mBar Se och njuuuuuuuuuuuuuut Skrivet av: xxargs« skrivet: 23 oktober 2011, 15:05:04 »hmm - vilka handböcker läser man om sådant?
visst man kan hitta mycket med google men problemet är att ställa sökfrågorna så att man inte dränks i oväsentligheter och jag tycker den har blivit sämre på sista tiden - dvs. den börja bli för smart då när man söker på tex. 'mBar' så fastnar den också på ord som 'Bar'... eller som exempel hur letar man efter vattnets ångtryck över CaCl vid olika vattenhalter och temperaturer (det finns alldeles utmärkta alster som visar exakt detta som man sprungit på när man söker efter något annat men helt omöjliga att hitta när man faktiskt behöver dessa data) Skrivet av: Roland« skrivet: 22 oktober 2011, 12:20:00 »intressant - man hade alltså den aktiva kolet som syremagasin för ox/red-reaktionen som sker vid urladdning, dock för Leclanché celler (dvs. klassisk torrbatteri med salmiak som elektrolyt) så hade jag för mig att brunsten var den egentliga elektroden medans kolstaven mer agerade som strömuppsammlare (som inte kan korrodera) Det är riktigt. Brunstenen deltar i elektrodreaktionen enligt formeln 2 MnO2 + 2 e- + 2 H+ → 2 MnOOH I zink-luft batteriet är det syret direkt som deltar i reaktionen. Jag var tvungen att titta efter i mina handböcker och där står det att först bildas vid reduktionen av syret väteperoxid som sen sönderfaller och att elektrodens effektivitet till stor del beror på hur bra det aktiva kolet katalyserar sönderfallet av väteperoxiden. I zink-luftcellerna med flytande elektrolyt stack kolelektroden upp ovanför vätskeytan och var försedd med hål som ledde ner luften i elektroden. Elektrolyten var natriumhydroxidlösning Vätskeytan var täckt med olja för att förhindra avdunstning och förmodligen också förhindrade luftens koldioxid att komma i direkt kontakt med luten. Torrcellsvarianten hade en elektrolyt av som bl.a innehöll zinkklorid som är hygroskopiskt så det var nog den som såg till att hålla fukten kvar. Skrivet av: David Rinnan« skrivet: 22 oktober 2011, 00:43:33 »Jag tror mitt telefonbatteri kommer hålla längre än telefonen. Fast det är klart beror kanske på vilken telefon man köper!
Hur var det någon här sa? När telefonbolaget hyrde ut telefoner, som en del av abonnemanget och därmed något som telefonbolaget ägde, ja då gick telefonerna aldrig sönder. Men så fick man inte heller så lyxig lördagsmiddag i Sovjet heller Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 23:59:49 »Jag skall inte utveckla mer efterso jag tycker om Opel.
Men jag förstår Thumbsup Skrivet av: leifa.k« skrivet: 21 oktober 2011, 23:57:49 »Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 23:55:26 »Samma för mig, en vajer styrde framhjulen
Skrivet av: leifa.k« skrivet: 21 oktober 2011, 23:38:10 »Typ radiostyrd modellbil, sladd/manöverkabel? mellan bilen och handkontrollen som man höll i handen och styrde bilen med och skötte fram/back. Handkontrollen innehöll även batterierna. När krämen i batterierna (2st har jag för mig) var slut så lade man batterierna på den vedeldade köksspisen, ute på kanten en stund, sen gick det att köra någon minut till. Själva bilkarossen var av plåt. Var väl ca 5-6 år då.
Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 23:27:13 »Njaa, kommer ihåg på 60-talet och min sladdfjärrstyrda Opel, batterierna räckte inte såå länge. sladdfjärrstyrda Opel  Skrivet av: leifa.k« skrivet: 21 oktober 2011, 23:24:18 »Njaa, kommer ihåg på 60-talet och min sladdfjärrstyrda Opel, batterierna räckte inte såå länge.
Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 23:18:47 »Gamla batterier är bäst
 Skämt och sido, idag vill man ladda batterier. I går köpte man energi på burk och kastade när den var slut. Men de höll länge. Skrivet av: xxargs« skrivet: 21 oktober 2011, 22:53:11 »Jag är en snubbe sedan småskolan som inte nöjer mig med en 'det är så!' - jag vill också veta varför och hur! - vilket bruka medföra att 'det är så'-teorierna krackelerar mer eller mindre och helt plötsligt så finns det fler intressanta möjligheter ;-)
Dom gamla batterierna visar på kanske bortglömd och idag ansedd omodern teknik som visat sig hålla i 30-50 år medans dagens batterier även om de är byggda på lithium-teknik får vara glad om det är fart i dom fortfarande efter 5 år i lager (har slängt en bunt engångs CR123-lithium batterier av olika fabrikat för ficklampa med löjligt lite kapacitet kvar redan efter några års lagring). Vad är det som vi har missat på vägen i prestandajakten... att det var en smula kvicksilver i batterierna är nog inte hela svaret på dess långa hållbarhet. Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 21:01:50 »intressant - man hade alltså den aktiva kolet som syremagasin för ox/red-reaktionen som sker vid urladdning, dock för Leclanché celler (dvs. klassisk torrbatteri med salmiak som elektrolyt) så hade jag för mig att brunsten var den egentliga elektroden medans kolstaven mer agerade som strömuppsammlare (som inte kan korrodera) Du är bara för mycket  Men spåret är rätt, de torkar inte ur. Skrivet av: xxargs« skrivet: 21 oktober 2011, 20:43:40 »Jodå, men det brukade inte vara någon brunsten i dem. Den positiva elektroden gjordes av aktivt kol och sot. Det gick inte att ta ut så höga strömmar, diffusionen av syre i elektroden var begränsande. Antalet amperetimmar per kg batteri var däremot högt. intressant - man hade alltså den aktiva kolet som syremagasin för ox/red-reaktionen som sker vid urladdning, dock för Leclanché celler (dvs. klassisk torrbatteri med salmiak som elektrolyt) så hade jag för mig att brunsten var den egentliga elektroden medans kolstaven mer agerade som strömuppsammlare (som inte kan korrodera) sedan har man nästa intressanta frågan - om syre kan hitta in till kolet, så hittar fukten ut - hur behöll man tillräcklig fuktgrad i cellen år efter år som i dessa celler?. Man ser ju tex. slatten kvar i moderna PET-flaskor är helt uttorkade efter kanske dryga halvåret i kassen med returflaskor trots att locket är hårt påskruvad - medans fukten i dessa batterier med backelit och asfalt som tätning verka hålla sig kvar i all evighet. Med andra ord är det något hygroskopiskt som kalciumklorid eller lithiumklorid i elektrolyten som ser till och håller kvar fukten?? Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 19:40:45 »Men de tål mycket stryk.
Om man har hållt på med glödstifts motorer så vet man hur uthålliga dessa batterier är. Skrivet av: Roland« skrivet: 21 oktober 2011, 19:35:32 »har för mig att det fanns zink-luftbatterier också (dom har iofs också brunsten men arrangerat så att luften har tillträde så att det kan återoxidera brunstenen igen efter/under urladdning om det inte urladdas för hårt.Jodå, men det brukade inte vara någon brunsten i dem. Den positiva elektroden gjordes av aktivt kol och sot. Det gick inte att ta ut så höga strömmar, diffusionen av syre i elektroden var begränsande. Antalet amperetimmar per kg batteri var däremot högt. Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 19:23:11 »Uttorkningen är väl den största faran förutom oxidering?
Skrivet av: xxargs« skrivet: 21 oktober 2011, 19:20:11 »hmm är det en sådan med asfalttätade R20-celler ihoplödda inuti - 5 i serie och 4 eller 5 banker av dessa parallellkoppplade i kartongen eller? (sådana batterier användes till elstängsel förr så därför vet jag hur dessa såg ut inuti...) .
har för mig att det fanns zink-luftbatterier också (dom har iofs också brunsten men arrangerat så att luften har tillträde så att det kan återoxidera brunstenen igen efter/under urladdning om det inte urladdas för hårt. fördelen med salmiak som oftast är elektrolyten i dessa är att den inte kan bikarbonatiseras på samma sätt som kaliumhydroxid som finns i akalinebatterier och NiCd/NiMh-batterier då det redan är en salt (det är kaliumbikarbonatet som ger den vita 'skägget' vid plusspolen och närmast helt omöjlig att göra genomföringar som är tillräckligt täta för detta) Det som dock är imponerande är att dessa batteriet inte hunnit torka ut (helt) eller att zinkkärlen är genomkorroderad trots att dessa är 30 - 50 år gamla - OK dom använde ju kvicksilverbestruken zinkinneryta i sådana här typer av batterier på den tiden för att stoppa självurladdningen/autokorrisionen. Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 19:15:39 »Grejen med brunstensbatterier är att de förbrukas när du använder dom eftersom den kemiska processen är inte reversibel.
När det gäller uppladdningsbara batterier så måste man kunna vända på processen. Skrivet av: karaff« skrivet: 21 oktober 2011, 16:07:43 »Lite annat än de batterier som sitter i telefoner och datorer idag, självurladdas fortare än man begriper el-fakturan
Skrivet av: GDS-Jan« skrivet: 21 oktober 2011, 14:05:10 »Det är väl ett brunstensbatteri?
De kan säkert hålla i 50år. Minst. Skrivet av: tipo874« skrivet: 21 oktober 2011, 07:53:59 »Jag plockade bort en gammal snabbtelefon mellan ett par av husen i Dalarna, och den drevs av detta batteri.
Jag kom in i bilden 1973, och batteriet var nog några år redan då, så det är säkert åtmistone 40 år. Jag mätte just polspänningen, obelastad, och den ligger över 7V. Thumbsup   |
|
|
gäster: 478
dolda: 0
användare: 7
