Jag har för mig att du har en F1255. Då kan du gå in i serviceinfo, sida 7/15. Där kan du se exakt vilken förbrukning du har i realtid på varje fas. Eftersom VP kommer begränsa sig själv, för att undvika att strömmen skall överstiga max 20A, kommer du troligtvis inte se värden högre än 20A. Men du kommer se vilken fas som har för mycket belastning och kan därmed även förstå vad som "toppar" den enskilda fasen.
Då kanske du exempelvis kan koppla värmen i husbilen till ett annat väggutag, anslutet till en annan fas.

Om effektvakten är rätt inkopplad och konfigurerad så är det nog bara så att något i hushållet drog en massa ström då. Det räcker ju till exempel med att motorvärmaren och kaffekokaren är igång på samma fas så drar det 15A och den kommer att larma om du har 16A säkring och VP går samtidigt och försöker dra någon A också.

// Magnus

Det enda som jag kan minnas som skulle kunna dragit el inne i huset vid den tidpunkten var vattenkokaren, nån motorvärmare är det inte dags för än. Visserligen stod min mor och hennes gubbe ute på gården med husbilen och hade kopplat in sig på elen, så det skulle kanske kunna bero på det också.

Förra gången effektvakten gick in så larmade pumpen, alltså det kom ett riktigt larm, den här gången var det bara ett informationsmeddelande och alltså inget larm. Och efter jag ändrade inställningen på pumpen för säkringsstorleken från 16A till 20A så har inte effektvakten gått in och gett nåt larm eller nåt informationsmeddelande. Säkringen till pumpen tror jag är på 16A men huvudsäkringen är på 20A, när installatören ställde in pumpen så ställde han den på 16A, men då gick effektvakten in flera gånger och pumpen larmade. Då var det nån här på forumet som skrev att säkringsstorleksinställningen på pumpen ska vara samma som huvudsäkringen, så efter jag ändrade från 16A till 20A så har inte pumpen larmat för effektvakten, fram tills nu den 2/10 då informationsmeddelandet kom. Men det skulle kanske kunna bero på att dom stod utanför med husbilen och hade elen indragen.

Jag kollade informationsmeddelandena via Uplink nu på morgonen och såg att den 2/10 klockan 06:42:33 fick jag ett meddelande "Kompressorn begränsas av effektv."

Nån som vet vad det kan bero på? Gick ju in och aktiverade spärrband för ett tag sen.. Spärrband 1 20-25Hz och spärrband 2 70-95Hz, kan det ha nåt med det att göra?

Har ju haft problem med att effektvakten gått in och begränsat pumpen tidigare, men när jag ändrade inställningen för säkringsstorleken på pumpen så har jag inte haft problem med effektvakten, men nu verkar det börja igen?!

Titta i Loggningsforum....

Hittar inget intressant om drifttid och orkar inte kolla igenom alla 71 sidor (ser ingen sökfunktion på sidan heller) Men om du har hittat information om drifttid så får du gärna skicka länk.......

Drifttiden på en inverter blir ju klart större än för en traditionell on/off-maskin.

När jag gick in i menyn första gången så var det ingen grön bock på nåt av spärrbanden, så då var dom nog inte aktiverade.

Kan man ha båda spärrbanden aktiverade samtidigt? Isåfall, vad är det som styr vilket spärrband som används?

Om du aktiverar ett spärrband och ställer in det på 70 - 95Hz som du föreslog, vad kommer det ge för påverkan, kommer pumpen gå mindre på kompressorn och mer på el eller?

Vanligtvis arbetar kompressorn från 20Hz till 94Hz. Om du exemplevis lägger spärrband 1 till 20-25Hz och spärrband 2 till 70-95Hz, kommer pumpen att arbeta mellan 25Hz upp till 70Hz.
Effekten minskar grovt sett proportionellt mot frekvensen. D.v.s. 12kW x 70/94Hz = max 9kW. (Obs, grovt sett, faktiska värden går att läsa ut i manualens diagram.)
Vad händer: När huset behöver mer än 9 kW kommer -GM att öka och eltillskott går till för att ge ytterligare värme, men endast ifall -GM har nått inställt värde för eltillskott.

Ett annat exempel:
Om du lägger spärrband 1 på 25-30Hz och spärrband 2 till 70-95Hz kommer pumpen att startar på 20Hz och arbeta till 25Hz, endast raskt passera 25-30Hz, för att kunna arbeta 30- 70Hz. Detta använder man ifall vämesystemet hamnar i resonans vid ca 28Hz.

Var spärrbanden aktiverade då?
Dvs var det grön bock och siffrorna synliga när du gick in i menyn? Annars är de inte aktiverade och det kan stå vad som helst där utan påverkan.

// Magnus

Din inställning från 20 till 25 hindrar den från att gå lägre än 25 Hz.  Detta är då spärrband 1.
Sedan kan du välja exempelvis 70 - 95Hz för spärrband 2.
Undrar varför du har 20 till 25Hz? Vem har ställt det så?
Själv har jag faktiskt 20-23Hz, för att jag får resonans i elementen vid lägsta frekvens. Kan anledningen vara densamma.

Båda spärrbanden står på 20 till 25Hz. Jag vet inte vem som har ställt in den på det, kan det vara nån fabriksinställning, så det står på 20 till 25Hz från fabrik? Annars måste det ha varit installatören som ställt in dom på det, och isåfall vet jag inte varför han har gjort det.

Det är bara att aktivera ett och ställa in det på tex 70 till 95 Hz så har du stoppat den från att gå över 70 Hz.

// Magnus

Jodå, det finns t o m en på detta forum som grävde upp sin borra mitt i sommaren och konstaterade att det fortfarande var is i borran.
Så nog går det att få permafrost i borran, det innebär att man hämtat så pass mycket energi ut borran och omgivande berg att det inte hinner tina på sommaren.
Isen i borran smälter inte om det är minusgrader på omgivande berg ett antal meter runt borran.

Sent omsider har jag tagit mig samman och räknat lite. Risken att drabbas av permafrost i borrhålet i det här fallet är obefintlig enligt min uppfattning. Borrhålet ligger i Norrlands inland. Bergets temperatur kan vi anta till +4 grader. Köldbärartemperaturerna in/ut var -2,3/-5,1 när det var -18 ute. Det ger en medeltemperatur på -3,7 grader. Det är alltså 7,7 graders temperaturskillnad mellan köldbärarens medeltemperatur och ostört berg. Det betyder att värmeuttaget är ca 35 W/m borrhål. I vanliga fall brukar jag räkna med att 1/3 av totala värmeöverföringsmotståndet ligger i borrhålet men då det är genomfruset och is leder värme bättre än vatten har jag räknat med 1/5 för att vara på den säkra sidan.

Det betyder att temperaturen vid bergväggen är -2,2 grader. Om man sedan antar att borrhålet är 0,11 m i diameter och värmeuttaget är 35 W/m är det enkelt att räkna ut hur långt in i berget temperaturen är noll grader om värmeuttaget har pågått under så lång tid att man kan räkna med stationära förhållanden. Resultatet blir att det temperaturen är noll grader 0,22 m från borrhålets centrum, alltså 0,17 meter in i berget. Att avståndet blir så litet bero på att temperaturgradienten är stor nära borrhålet. Vid kanten på borrhålet ca 25 grader/meter. 
Det är inga enorma mängder berg som ska värmas upp. Det blir 100 kg berg per meter borrhål. Att värma den mängden granit 5 grader kräver lika mycket värme som för att smälta 1,3 kg is.

Räknar man med att medeltemperaturen på köldbäraren är -6 grader, vilket är ungefär värsta tänkbara fallet för en villapump, blir värmeflödet ungefär 45 W/m borrhål. Temperaturen vid borrhålskanten blir -4,2 grader. Avståndet från borrhålskanten till området för noll grader blir 0,38 m. Att frysa ner berget runt ett borrhål till under noll grader flera meter från borrhålet centrum är en omöjlighet med en villapump även i nordligaste Sverige.

Jag undrar om man verkligen grävde sig ner till berget vid borrhålet. Jag skulle tro att man grävde där de horisontella ledningarna går in till huset. Är det isolering runt slangarna och det ligger dessutom ligger ett lager isolering ovanpå kan jag tänka mig att det är tjäle kvar runt

Du måste nog in i installatörsinställningarna för att ställa in spärrband. Tryck på bakåt-pilen i 7 sekunder för att komma åt alla menyer och leta runt lite så hittar du. Det står om det i manualen annars. Väldigt okomplicerat och riskfritt att leka med.

// Magnus

Henke 01, du klagar på att de bara borrade 155 meter, men det var annorlunda när jag skaffade min värmepump 1999. Då skulle värmepumpen ej klara av hela husets värmebehov, det skulle behövas tillskottvärme. Orsaken var att pumpen skulle vara underdimensionerad och därmed gå mycket med minimalt antal start och stopp. Samtidigt blev det billigare. Och så kunde de bara producera maximalt 52C och max 48C på returen, vilket för de flesta system på den tiden ej räckte till att värma de kallaste dagarna. Elementen var dimensionerade för olja eller vedeldning.
Jag frågade min rörmokare på den tiden vad jag skulle göra de kalla vinterdagarna. "Dra på långkalsongerna och räkna alla pengar du tjänar på värmepumpen.
Därför har även jag endast ca 155 meter aktiv djup. Det är detta som Nibe vet och därför tagit fram F1255 som anpassar sig, d.v.s. stryper sig vid behov.

Ja, det var väl ungefär som för mig när jag skaffade värmepumpen 2004. Den klarade av att värma huset upp till ca. 20 grader, ville jag ha varmare så var jag tvungen att elda. Men som tur var så behöll jag vedpannan i källaren och har även kamin i vardagsrummet, så det var ju bara att elda om det behövdes.

Det är en bra pump med fin logik. Jag anser att de steglösa hastigheterna på kompressor och cirkulationspumpar ger ett bättre resultat. Även jag tycker att skillnaden mellan min gamla Nibe 1210 och F1255 är stor, mycket stor.
Om du har återkommande kontroll av läget är alternativet till mitt förslag om 47Hz att dra ned lite grand, och därefter, vecka efter vecka kolla att utgående köldbäraren inte kryper ned mer än till förslagsvis -5C till-6C. Ifall, eller när den gör det, minska maxfrekvensen.
Hur resonerar jag? Jo, pumpens logik går med automatik går in och stabiliserar frekvensen när den når -5.5C för att vid lägre temperatur  stoppa driften. En sådan funktion fungerar bättre reglertekniskt, ifall den maximala tillåtna  effekten (  = max frekvens) ligger endast något över vad du kan få ut ur borran.
Det är som en adaptiv farthållare på bilen, den jobbar mjukare ifall bilen framför håller 75 km/h och du satt hastigheten till max 80, än om farthållaren är satt till 110km/h.

Sedan kan du som jag beskrev, få ut teoretiskt 5.89kW + energi från elsladden, vilket med aktuellt COP värde motsvarar ytterligare ca 1,2kW.
En annan fördel med att hitta en för din borra så hög maxfrekvens som möjligt, är att  detta även påverkar VV-produktionen.
Rent ekonomiskt skall du försöka få värmepumpen att aldrig behöva stoppa för att köldbäraren blir för kall. I det läget blir det 100% elvärme. Kan du däremot ligga på förhoppningsvis drygt 6kW från borran + tillskott med elvärme, ger det dig bästa ekonomi i dagens läge.  Med en lagom begränsning av maxfrekvens tror jag att värmepumpen kommer att automatiskt hitta en balans där den automatiskt kör på -5 till -6C, då vintern är som kallast. Om den behöver ta till stopp av kompressor p.g.a. kall köldbärare, då skall du minska maxfrekvensen.

Jag skrev tidigare detta: En borra avger som riktmärke 38W/ meter. 155 x 38 = 5,89kW. Bra till gamla CTC, men klent nu.
Begränsningen i ditt hus verkar ej vara värmepumpens kapacitet utan borrans förmåga att kunna leverera energi till värmepumpen.
Pressar du ut mer effekt än 5.89kW ur borran blir den bara kall, vilket du redan upplevt.
Det finns ingen Quick fix om du vill ha ut mer värme. En borra till är lösningen. Det förvånar mig mycket att du har endast 155m borrning i norrländska inlandet när det enligt Nibe inte är tillräckligt någonstans i Sverige.

Ni skrev tidigare att man kan använda spärrband och dra ned maxfrekvensen på kompressorn om köldbäraren fortsätter att vara kall, är det nåt man ska fundera på att göra nu innan det blir kallare ute eller ska man avvakta och eventuellt göra det senare om/när pumpen börjar larma för kall köldbärare igen?

Det vi vet är att din gamla CTC på 7kW klarade sig med nuvarande borra.
Jag nämnde i tidigare inlägg att berggrunden har på 15 meters djup en temperatur som är lika med årsmedeltemperaturen för platsen. Du bor i inre Norrland där årsmedeltemperaturen är -1C till 0C. Därför tycker jag att en köldbärare in på ca 0C verkar vettigt mitt i sommaren = den har återhämtat sig. På motsvarande sätt som det för mig i Skåne är ca +8 till +10C med årsmedeltemperatur på +10C

Jag hade nog dragit ned maxfrekvensen till ett värde som ligger på ca 7 kW ut, lika din gamla CTC. Enligt kurvor som går att finna i manualen motsvaras detta av knappt 50% av 94Hz = 47Hz.
Detta ger en mer långsiktig stabilitet i temperaturen på köldbäraren.
Skyddsfunktionen som finns i F1255 är mer akut i sin åtgärd och drar ned effekten  lite tillfälligt för att kanske stoppa driften, för att åter dundra på med full effekt, tills samma sak händer igen. Och vid stopp drar elpatronerna in med full effekt istället för värmestöd.
Själv hade jag dragit ned redan nu inför säsongen. Om det mitt i vintern skulle visa sig att du har en bit kvar till -8C, kan du ju öka maxfrekvensen.
Detta är mina personliga funderingar.

Hur många + på köldbärare in?
8-10C är nog normalt om borran har återhämtat sig. Jag läste någonstans att temperaturen på 15 meter djup är exakt samma som den årliga dygnsmedeltemperaturen på den aktuella platsen.
Så mitt svar är att det låter kallt.

Nu har jag inte kollat på köldbärare in temperaturerna så mycket, utan jag har mest kollat på köldbärare ut. Men som lägst kanske den har legat på +1/+1,5 när kompressorn har gått. Just nu (enligt Uplink) så står kompressorn stilla och circulationspumpen går och då verkar köldbärare in ligga på +4,0 och köldbärare ut +6,5.

Om du går in i ServiceInfo meny har du en del färgglada symboler på den understa raden.
En blå cirkel med en trekantig pil visar att circulationspump köldbärare är igång.
En orange cirkel med en trekantig pil visar att circulationspump värmebärare är igång.
Så här i sommaren kan alla symboler vara släckta, eftersom dygnsmedeltemperaturen har stängt ned pannan. Symbolerna kommer dock upp då exempelvis varmvatten produceras i kombination med en kolv = kompressor och en droppe= varmvattenproduktion.

Om du vill kolla temperaturen nu mitt i sommaren kan du tappa varmvatten tills värmepumpen startar. Visserligen kommer kompressorn att gå igång. Gå in i serviceinfo och kontrollera temperaturen på inkommande köldbärare någon eller några  minuter efter start. Då vet du temperaturen i borran.
Du kan även tvångsstyra köldbärarpumpen genom att i parameter 5.1.8 välja kontinuerligt

Jag har försökt hålla lite koll på köldbärartemperaturerna och vad jag har sett så har köldbärare UT aldrig riktigt varit över på + sidan när kompressorn har gått under sommaren, utan vad jag har sett så har den legat på runt -0,2 som högst och -2,5/-3,0 som lägst, just nu ligger den t.ex på -1,5C. Köldbärare IN har däremot alltid legat på +.

Är det nåt man ska vara orolig för när det verkar som att köldbärare UT legat på minus sidan hela sommaren när kompressorn har gått?

Som jag ser det, även med dina problem, så har du gjort rätt val av värmepump. Det är det viktigaste. Du kan, när ekonomin tillåter, skaffa en borra till. Du kan, för att anpassa sig till befintlig borra, dra ner kapaciteten.
Det som inträffat för dig är typiskt. Som jag sagt tidigare, de nya VP tar ut mindre energi ur elsladden och mer ur borran. Därför, om du  skulle ersatt din 7kW CTC med en ny VP utan frekvens, hade du behövt gå ned till en 6kW för att få motsvarande utnyttjande av borran. Men jag tror inte att du varit intresserad av en mindre VP.
Då är det bättre att ha en större VP som du kan strypa och framtiden erbjuder kompletterande lösning.  Och som även kan möta med snabb ökning av värmebäraren då vinternatten slår till.
Håll koll på köldbärartemperatur, såväl under sommaren som kommande vinter. Om borran återhämtar sig helt bör den hamna på ca +8C, när cirkulationspumpen går, men kompressorn står stilla.

Hur vet man om cirkulationspumpen går?! Är cirkulationspump samma som värmebärarpump?

1,5 plan med källare.

M2?

Storlek på huset har jag sökt i inlägget men mina ögon fastnar inte på det?

Sorry, det var inte illa ment.
+5 C på tillsats borde funka bra, över denna temp borde inte värmepumpen behöva tillskott.
Köldbäraren kommer bli rejält kall på vintern, ha lite koll på att temperaturen återhämtar sig på sommaren så att det inte blir permafrost i borran.

Jag anser nog att installatören borde ha gått genom alternativen, även om en modern inverter kan anpassa sig så kommer belastningen på borran över tid att bli större.
Det känns lite som att mindre nogaräknade installatörer inte vill upplysa sina kunder om riskerna med just denna typ av installation.
Och som Valiant skriver finns alternativet att begränsa kompressorn med spärrband om det visar sig att borran närmar sig permafrost.
Men det ser du i höst på köldbärarens temperatur.

Det är lugnt, jag vet att det inte var illa menat.

Jag har kollat på meny 5.1.7 nu vad min köldbärlarm är inställt på och den står på -7,0 C. Är det nåt som ska ändras eller kan den vara kvar på den inställningen?

Jo, jag tycker det var lite dåligt av installatören att inte informera om det innan, det är väl kanske inte nåt som man tänker på själv heller direkt. Det som är lite lustigt är att han slutade jobba på den firman bara några månader efter dom installerade pumpen hos mig, men det kan ju vara av andra orsaker som han slutade.

Jag ska hålla lite koll på köldbärar temperaturerna framöver, (och som jag skrev till Valiant) kommer larmet tillbaka framöver så återkommer jag så får vi se om vi kommer fram till vilka inställningar det ska vara så den inte löser ut för kall köldbärare igen.

Tack för hjälpen!

Jodå, det finns t o m en på detta forum som grävde upp sin borra mitt i sommaren och konstaterade att det fortfarande var is i borran.
Så nog går det att få permafrost i borran, det innebär att man hämtat så pass mycket energi ut borran och omgivande berg att det inte hinner tina på sommaren.
Isen i borran smälter inte om det är minusgrader på omgivande berg ett antal meter runt borran.

Det är klart att jag vet att inte pumpen kan trolla, det har jag väl inte påstått heller?! Det var som sagt installatören som föreslog pumpen och han sa inget om att borrhålet eventuellt var för litet.

Stopp av tillsats står på +5, som är fabriksinställningen.

Sorry, det var inte illa ment.
+5 C på tillsats borde funka bra, över denna temp borde inte värmepumpen behöva tillskott.
Köldbäraren kommer bli rejält kall på vintern, ha lite koll på att temperaturen återhämtar sig på sommaren så att det inte blir permafrost i borran.

Jag anser nog att installatören borde ha gått genom alternativen, även om en modern inverter kan anpassa sig så kommer belastningen på borran över tid att bli större.
Det känns lite som att mindre nogaräknade installatörer inte vill upplysa sina kunder om riskerna med just denna typ av installation.
Och som Valiant skriver finns alternativet att begränsa kompressorn med spärrband om det visar sig att borran närmar sig permafrost.
Men det ser du i höst på köldbärarens temperatur.

Hej!
Jo det stämmer att värmepumpen ska anpassa sig till borran, men den kan inte trolla.
Det innebär att när borran kyls ner för mycket så måste du tillåta eltillskott för att hålla huset varmt.
Du kanske måste ställa upp temperaturgränsen för att tillåta tillskott i meny 4.9.2?
Vad har du för temp på stopp av tillsats nu?

Det är klart att jag vet att inte pumpen kan trolla, det har jag väl inte påstått heller?! Det var som sagt installatören som föreslog pumpen och han sa inget om att borrhålet eventuellt var för litet.

Stopp av tillsats står på +5, som är fabriksinställningen.

Du sa inledningsvis i din tråd att du fått larm för kall köldbärare. Detta kan klart hänga ihop med luft i systemet, inklusive hoppande nivå i expansionskärlet. Men av dina inlägg tycker jag det låter som om luften kommit ut ur systemet.
Med ditt geografiske läge har du förmodligen kylt ned urberget rejält, och det tar tid att värma upp det igen. Förhoppningsvis hinner det bli varmt till nästa vinter.
Men min fundering är hur du kan ha endast 155 meters borrning. Det är för lite, och allt tyder på detta. Orsaken kan ju vara som i mitt fall, gammal borra med ny effektivare VP. Men jag bor i Skåne med samma pump och 155m borra. Och Nibe's specialister var tveksamma och avrådde mig definitivt från att installera mitt förstahandsval, en F1245-10kW (on/off maskin).
Har du en ny borra undrar jag om de glömt att läsa instruktionsboken. Det går alltid att komplettera med ytterligare en borra som ligger parallellt. Min borra har återhämtat sig här i Skåne och ligger konstant åter på +grader både in och ut. Men i ditt fall ligger du efter i tidtabellen. Så frågan återstår, varför endast 155 meter?
Det går att leva med detta, men elpatron till kommer att öka samt att du kanske, om kall ködbärlarm återkommer nästa vinter, måste begränsa kylan i hålet till en högre temperatur = mer värmepatron.

Ja, precis.. Som jag skrev tidigare så började det skvala och låta en del i rören bakom pumpen i slutet på januari, början på februari larmade pumpen för "Låg temperatur på köldbärare ut" och orsakerna till det kunde bero på...

* Luft i köldbärarsystemet.
* Lågt flöde i köldbärarsystemet
* Igensatt smutsfilter.
* Felaktig inställning på köldbärare ut min.
* Underdimensionerad kollektor.


Jag borrade 2004 och satte då in första värmepumpen, en CTC Ecoheat 7,0. Jag vet inte, dom kanske borrade 155 m bara för att den pumpen inte klarade djupare borrhål?! Hade den i 15år och satte in nuvarande pump sista oktober 2019. Rådfrågade installatören innan bytet om pump och vilken modell han tyckte jag skulle ta, och då föreslog han F1255, 3-12 kw. Som han sa då "Då kan man begränsa uttaget ur befintligt hål, så man inte fryser ned hålet då värmepumpen är varvtalsstyrd". Den anpassar sig alltså efter borrhålet, därför valde jag den pumpen.