|
Skrivet av: Guest« skrivet: 07 februari 2008, 23:34:06 »Ja jag förstod nog att det var en On/Off du pratade om och då är
det helt som du säger, att fläkten stannar för att begränsa luftflödet som i sin tur ger lägre energiupptagning i förångaren. BjörnK Skrivet av: Art Deco« skrivet: 07 februari 2008, 22:04:40 »Skulle ha skrivit att detta gällde on-off och inte inverter.
Sen är det så att fläkten ÄVEN stannar för att få ned temp när kondenseringgivaren går över +58, så funkar det på t.ex Chunlan (vi talar alltså inte om defrostingmode här). Skrivet av: Guest« skrivet: 07 februari 2008, 20:21:12 »Det som händer är inte att utefläkten går on/off i intervaller under drift, utan
den går så länge tills dykrörsgivaren på slutet av förångaren initierar igång avfrostningen, då stannar fläkten. Så fort avfrostningsgivaren känner av ett visst antal +grader går fläkten igång igen och maskinen återgår till värmedrift. Så fungerar det på dom mera primitiva fabrikaten/modellerna. Andra fabrikat/modeller som har en mer sofistikerad mjukvara har fler givare och funktionerna styrs då beroende på dessa givares värden. Kondenseringen styrs inte enbart av utedelens fläkt utan även av kompressorns varvtal. När det är mildare ute får man högre kondenseringstemperatur men kompressorn jobbar på betydligt lägre varvtal samtidigt med fläkten i utedelen. BjörnK Skrivet av: Art Deco« skrivet: 07 februari 2008, 18:36:56 »Det är just här det skiljer mellan fabrikaten. Vissa har ingen reglering av Det är väl här som vi behöver kolla följande: 1: Alla typer som har on/off fläkt, vilket bör medföra att maskinen helt enkelt styr kondenseringen genom att stänga av fläkten = att förångaren då inte får luft/energi och då sänks temp/kondenseringstryck gemensamt då förångaren används som en kylare istället när fläkten har slagits av. 2: Vid just denna funktion misstänker jag att det är också dessa modeller som får mest isproblem, då start/stopp av förångarfläkt medför att pumpen bygger upp ett islager avsevärt snabbare än en pump där fläktens lufthastighet varieras. Jag menar då att av/på-principen medvetet tillåter uppbygnad av is på lamellerna i kylningssyfte, medans en pump med variabel hastighet bör få mycket mindre med beläggningar då temp-svängningarna på lamellerna blir mycket mindre. Har jag rätt eller har jag missat någon detalj i tänkta scenarion ? Skrivet av: Guest« skrivet: 07 februari 2008, 17:22:05 »Kallaste jag haft så långt här i Boden är -22,6ºC. Just nu har vi +-0 men det
kommer nog några kalla nätter framöver tror jag. Pricken bor i en kallhåla lika som Tolins, dom kanske kan hjälpa till lite  BjörnK Skrivet av: Art Deco« skrivet: 07 februari 2008, 16:55:20 »Det vore trevligt om du i egenskap av moderator ev kunde skapa en slags loggningstråd för just detta. Eftersom jag bor i 08:a lär jag få se i månen efter temperaturer på -20 ºC i år. Förhoppningsvis kanske någon/några som bor högst upp i norrlands inland kan/har tid att mäta temp på inkommande gastemp-kondenseringstemp och utgående vätsketemp på sin pump vid -20 ºC ute ( om nu någon i Sverige har dessa temp ? ).
 Skrivet av: Guest« skrivet: 07 februari 2008, 16:36:23 »Det är just här det skiljer mellan fabrikaten. Vissa har ingen reglering av
förångarfläkten utan den går på full fart hela tiden vilket ger högre kondensering. Om jag inte minns fel så saknar tex E9DKE reglering av förångarfläkten medans HE och EKEB har reglering. På ME tror jag samtliga invertrar har det men är inte säker om GA-serien har det. Siffrerna du ger är ungefär vars mina egna erfarenheter ligger men som sagt tidigare är det helt inofficiellt. Hade varit kul om du loggar och kollar om det stämmer. Jag kommer under morgondagen byta ut FA'n mot en FD35:a och tänker logga samtliga elementära temperaturer. Även då elförbrukning. BjörnK Skrivet av: Art Deco« skrivet: 07 februari 2008, 16:09:11 »HE9, FA35 och FD35 visar högre värden vid -10ºC, 55-58ºC och även 60ºC grader för FD35:an. Vidare mätningar vid kallare väderleg har inte varit så intressant men jag håller vid att Nu blev jag förvirrad, Björn, om jag provar med följande tänkta tabell då : (Förutsättning 5,5kw , fylld med 1,48kg R410a och kräver c:a 1800w i elförbrukning) +10 ºC är hetgasen c:a +70 ºC, utefläkt går c:a 25% av tiden, regleras ned till +55-58 ºC. +5 ºC är hetgasen c:a +65 ºC, utefläkt går c:a 50% av tiden, regleras ned till +55-58 ºC. 0 ºC är hetgasen c:a +60 ºC, utefläkt går c:a 75% av tiden, regleras ned till +55-58 ºC. -5 ºC är hetgasen c:a +55 ºC utefläkt går c:a 95% av tiden, regleringen har nästan upphört. -10 ºC är hetgasen c:a +50 ºC utefläkt går c:a 100% av tiden, regleringen har upphört. -15 ºC är hetgasen c:a +45 ºC utefläkt går c:a 100% av tiden, regleringen har upphört. -20 ºC är hetgasen c:a +40 ºC utefläkt går c:a 100% av tiden, regleringen har upphört. Stämmer då denna tänkta tes ? Skrivet av: Fibermann« skrivet: 07 februari 2008, 15:24:43 »Jeg gjorde dette mest for å sjekke. Nytten i selve temperaturverdien er sikkert ikke så stor. Jeg har en helt ny pumpe og har enda ikke åpnet utedelen enda.
Det som er intressant for å logge en luft/luft er følgende: Er det enkelt å sette noen sensorer før og etter fordamper slik som ble anbefalt i tidligere innlegg, eller er det trangt og krångligt eller kapslet inn i en "black box"? Skrivet av: Guest« skrivet: 07 februari 2008, 14:34:25 »Om jeg forstår deg rett så måler du temperaturdifferansen før og etter innedelen,
altså deltaT over kondensatoren. Det stemmer nok at du har 10-15º diff. Vet ikke riktigt om du helt har forstått hvordan kretsen ser ut men jeg kan forklare uansett. Vet du hva jeg prater om ignorerer du bare dette. Gassrøret er det tykkeste som går ut fra utedelen, og det tynnere blir da veskerøret. Det eneste du har å måle mellom disse to rørene er temperaturdifferansen over innedelen, men skal du gjøre det er det nok bedre å montere giverne inne i selve innedelen. Underkjølingen oppstår ikke før man legger sugeledningen intill veskeledningen før exp.ventil eller kapillærrøret, og det skjer jo da eventuellt inne i utedelen. Jeg sier eventuellt fordi det ikke er alle fabrikat som har dette. BjørnK Skrivet av: Fibermann« skrivet: 07 februari 2008, 11:36:41 »Jeg monterte idag en sensor på væskerøret og en sensor på gassrøret med varmepasta, strips og isolasjon. De er montert der ca 8-10 cm fra koblingene som går inn i utedelen. Foreløpig viser det at det er en differanse mellom gass og væsketemperatur på ca 10-15 °C. Kommer tilbake med graf etterhvert.
Betyr dette en gunstig underkjøling slik at varmepumpa blir mer effektiv? Sammenlign (entalpidiagram med underkjøling) http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?action=dlattach;topic=3681.0;attach=717;image mot (entalpidiagram uten underkjøling) http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?action=dlattach;topic=3681.0;attach=716;image Eller betyr det bare at jeg måler noe annet (dårlig isolerig? kjøling av væskerøret pga nærhet til ekspansjonsventil?)? Skrivet av: Guest« skrivet: 07 februari 2008, 00:48:26 »Rent teknisk sett tänker du rätt men jag tror förångaren fryser på snabbare
så intervallerna mellan avfrostningarna blir kortare. Man förväntar väl att alla tillverkare har noggrant plockat ihop delarna för att få en så effektiv värmepump som möjligt men det är som jag sagt i andra trådar tidigare, en värmepump går att 'trimma' på samma sätt som en bil, pc eller vad annat. Högre luftflöde genom förångare är en sak, isolering av rör en annan, sen kan man även förskjuta givarnas värde för att ändra avfrostning, fläkthastigheter osv. Dom mätningar jag gjort själv på E9DKE, HE9DKE, FA25, FA35, FD25 och FD35 visar ungefär samma resultat på likvärdiga maskiner. HE9, FA35 och FD35 visar högre värden vid -10ºC, 55-58ºC och även 60ºC grader för FD35:an. Vidare mätningar vid kallare väderleg har inte varit så intressant men jag håller vid att sänkningen på kondenseringen är i paritet med antal grader utomhustempen sjunker. Mätningarna är förstås högst inofficiella - rent av mina egna noteringar vid service och egen mätning hemma. Att 'fulpumpen' på något sätt ger lägre mätningar har jag ingen tro på. Effekten avgör, har du en stor maskin ger den bättre vid kall väderlek. Jag längtar efter att plocka en Nocria i molekyler  BjörnK Skrivet av: Art Deco« skrivet: 06 februari 2008, 22:57:26 »Fråga i detta till Björn K:
Har en s.k "fulpump" som läkte igenom utomhusluften friskt mellan förångaren och chassieplåten. När jag tätat alla läckor fick jag avsevärt bättre luftgenomströmmning genom förångaren och då också lite varmare. Detta märkte jag dels genom att temp på hetgaserna ut steg något snabbare och att fläkten stannade snabbare ( vid c:a +58 ºC stannar fläkten till förångaren, -den startar sen när temp sjunkigt till c:a +55 ºC vilket är det sätt som fulpumpen reglerar hetgasvärmen). Då undrar jag om man ev kan tjäna på att sätta in en fläkt med högre kapacitet för att få ut lite extra värme när det blir svinkallt, naturligtvis blir det då problem vid varm väderlek då fläkten kommer att stoppa nästan omedelbart, men detta borde man kunna råda bot med att sätta en varvatlsregulator och termistor, så ju kallare-ju högre fläkthastighet på förångarbatteriet. Är min tes riktig eller faller det vid en viss utetemp. Har du någon uppskattning om vilka temperaturer som R410a ger ut vid -20 /-10 /+-0 /+10 på en ordinär och simpel L/L. Skrivet av: Fibermann« skrivet: 06 februari 2008, 22:45:06 »Så man kan ikke få underkjøling i innedelen på en luft-luft-varmepumpe? Evt hvor mye underkjøling er vanlig?
Skrivet av: Guest« skrivet: 06 februari 2008, 22:19:53 »Det som er intressant for å logge en luft/luft er følgende:
Utedel: Før og etter fordamper, hetgass, utetemperatur. Innedel: Innsug, utblås og innetemperatur. For å beregne momentan COP kan du enten bruke verdier oppgitt fra produsenten eller selv måle luftmengden ved ulike hastigheter på viften. Du må selvsagt også da vite momentan energiforbrukning. Forøvrig - les PM jeg har sendt. BjørnK Skrivet av: Fibermann« skrivet: 06 februari 2008, 22:08:54 »Entalpidiagrammet til Matin X, viser jo at mitt spørsmål er helt bak mål.
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=3681.0 Hvis man skal sette en eller flere sensorer med PC logg på utedelen for å overvåke temperaturen inn på en varmepumpe, er det da best å sette måleren på væskerøret eller gassrøret? Spiller det ingen rolle? Trolig er det vel mest riktig å sette det på væskerøret? Jeg har en multisplit-maskin og har lyst til å sjekke driften av de to inndelene for optimalisering og bedre forståelse av prosessen. Jeg har ikke tenkt å åpne utedelen å montere sensor etter at trykket er redusert (selv om det hadde vært meget interessant). Kan ikke ha sensor på utblåsingen av luft på innedelen siden PC ikke kan stå der. Skrivet av: Guest« skrivet: 06 februari 2008, 20:57:08 »Svaret er nei. Du kan ikke senke kondenseringstemperaturen så mye
så du kommer ned tilsvarende innetemperaturen. Om du leser i tavlen 'Grundläggande kylteknik' så vil du forstå, håper jeg. Entalpidiagrammet forklarer hvordan prosessen i systemet og verdiene endrer seg ikke så mye mellom de ulike mediene, forutom temperaturen da. BjörnK Skrivet av: Fibermann« skrivet: 06 februari 2008, 18:48:24 »Det er sikkert jeg som ikke kan nok om termodynamikk og varmepumper. Er det kun varmeenergien fra faseovergangen gass-væske (410A) som overføres i innedelens varmeveksler? Eller vil også temperaturen på væska (410A) falle og nærme seg romstemperatur? Og hvis det siste er tilfelle, hvor nærme romstemperatur kommer da denne væska (410A) på en god innedel (ved forholdsvis høy luftstrøm)?
Skrivet av: Guest« skrivet: 06 februari 2008, 17:41:02 »Er ikke riktigt sikker på at jeg forstår hva du er ute etter...??!!
Kondenseringstemperaturen eller temperaturen på luften som kommer ut fra innedelen, varierer i paritet med viftehastigheten. 'Min' grunnregel er 60 grader ved 0ºC ute og laveste viftehastighet. Synker da utetemperaturen til -10ºC kan du trekke fra 10 grader på utblåsets temperatur. Det skiller selvsagt lite mellom fabrikatene og fremfor alt størrelsen på maskinen men som sagt bruker jeg denne måten for lettere feilsøkning og okulær kontroll. BjørnK Skrivet av: Fibermann« skrivet: 06 februari 2008, 17:23:46 »Hva er tempdiff mellom vätskerör och rumstemp for en llvp med 410A som kjölmedium? Dvs hur effektiv er inndelens värmevexlare?
  |
|
|
gäster: 684
dolda: 0
användare: 2
