Ämne: Inkoppling av SMO-10

[Carl N]

På lördag natten har den gjort en lång fin laddning då den gick över till fast kondensering.
Så jag tror inte det är fel på värmepumpen, kolla en gång till att den inte hoppat tillbaka till flytande kondensering?

[dadid]

Kollade nu. Den stÃ¥r pÃ¥ Växeldrift samt Ingen Värme.                             
[fler]

Passade på att ändra tillbaka till toppladning och temperaturerna är nu ändrade till 40-50 grader. Max panntemp 55 grader.

Ett par tankar slår mig.
För det första står det att SMOn aldrig arbetat i läge A (Sommarläge) Kan det finnas något tekniskt fel här? Det lär inte påverka den aktuella frågeställningen men ändå.

För det andra Verkar körningarna vara ganska konsekvent 3 minuter. Jag börjar misstänka att mina periodinställningar inte riktigt nått fram. Kan det finnas kompatiblitetsproblem mellan gamla SMOer och nyare pumpar?

[dadid]

Har nu suttit å stirrat på SMOn en stund.
Inställningar som inatt
Har kortat periodtiderna så att de ser ut som inatt.

Har kört några forcerade starter. De slutar med följande värden efter tre minuter:
Förångartemp: 4,5
Suggastemp: 10,1
Vätskeledningstemp: 42,7
Hetgastemp: 77
Returtemp: 39,4
Diff fram-retur: 11,5

/David

[Carl N]

Nu har diagrammet i ditt tidigare inlägg ändrats?
På söndag vid 04-tiden har den jobbat upp till 50 °C, och sen har det skett ett värmeuttag som fått VP:n att gå kontinuerligt. Men varför den skuttar på innan dess med start/stopp vet jag inte om den inte inställd på flytande kondensering.

[dadid]

Ja lite underligt är det allt.
När jag skrev sista inlägget igår ändrade jag inställningarna enligt det jag skrev. Under natten sov jag djupt.
Rätt som det är väljer styret att börja arbeta rimligt igen.

Min gissning är att SMOn och VPn inte pratar riktigt samma språk gällande periodiseringen. Jag noterar när jag studerar instruktionsböcker för olika generationer av SMOn att just Periodiseringen ändrats och så vitt jag förstår tagits bort.

FÃ¥r nog kolla detta med NIBE.

Tyvärr har det visat sig att den SMO jag har ej heller tillåter kompressorgång under -12 grader, så något måste jag göra. Förhoppningsvis räcker det att byta något inte allt för dyrt styrkort. Annars är jag rädd att jag måste köpa en ny SMO 05.

Tack för att du intresserade dig.

mvh

David

[dadid]

Ytterligare några månader har gått och jag kikar till förbrukningen lite då och då.
Utan annat underlag än det jag har idag skulle jag inte rekommendera någon med ett gammalt energislukande hus att välja något annat än jord/bergvärme om möjligheten finns. Att LV inte skulle nå upp till samma årsCOP hade jag listat ut, men jag tycker faktiskt att mina siffror ser ganska anskrämliga ut. Vi flyttade in sommaren 2011. Vår HH-el-förbrukning ligger på ganska exakt 7000kWh/år. Tidigare data är okända utöver total månadsförbrukning från 2008 och framåt. Även om vi antar att de tidigare ägarna bara gjorde av med HH-el för 5000kWh/år blir inte utdelningen av värmepumpen särdeles imponerande. Till saken hör att värmesystemet förbättrats kraftigt så att framledningstemperaturerna är klart rimliga. Spetsvärmen har inga hyss för sig och gångtiderna är ganska snygga.
Riktigt så illa som det ser ut under vårkanten i år är det dock inte. Under denna period var familjen ett par huvuden större.

Några reflektioner kring nedanstående bild?
Notabelt är att den frånluftvärmepump som först installerades, nätt och jämt klarade att återbetala den ökade förbrukningen som ges av ökad ventilation från självdrag till normenlig. Transmissionsförlusterna under värmesässongen fick elpatronen ta hand om.

[David Rinnan]

nu är det ju lite olika år och månader man måste jämföra med i vissa fall. Men vi pratar ändå om mellan 4-5mwh med direktel eller CZ och 2-3mwh med lvvp under månader när förbrukningen är hög.

Nu var ni förvisso fler personer men det känns ändå lite underligt att typ april är så dålig för LVVP. det borde ju vara då den är som bäst.

November ser ju fin ut. Att jämföra LVVP med tidigare lösningar.

Tittar man på en modern komplett LVVP så brukar dessa kunna presentera ännu lite bättre siffror. Gå lägre i temp. Och så kan det ju vara bra att ha lite extra pulver. Behöver man 10 måste man väl ha minst 16 på vintern med en LVVP.

Det jag tyckte mig komma fram till innan jag skaffade värmepump var att huvudanledningen till att skaffa LVVP är i fall man har begränsade möjligheter att gräva ner slinga eller borra. Typ liten tomt och dålig berggrund. Det lilla man tjänar vid inköp brukar man plocka hem med den lägre förbrukningen på markvärme.

Men det är klart. Har man möjlighet att mecka själv och köpa lösa och billiga delar så går det säkert att få en bra kalkyl ändå!

[dadid]

Initialt var jag helt inne på bergvärme, men det föll på markförhållandena.
Nummer två blev då frånluftspump som lovade gott, men som sagt inte fungerar i en dylik anläggning (läs risigt isolerat hus).
Slutligen byttes anläggningen mot det som stod längst ner på önskelistan, LVVP.
De beräkningar som gjorts har pekat på en 8kW, men jag valde en 10. Att den skulle behöva hjälp när det blev riktigt kallt var jag på det klara med, men i skåne är ju de dagarna lätt räknade.
Vintermånaderna tycker jag att den klarat sig över förväntan, det är just vår/höst som gjort mig besviken.
Utvecklingsmässigt tror jag inte att någon av de svensktillverkade pumparna som säljs idag skulle ha märkbart bättre prestanda än den jag har idag. I alla fall inte på pappret. Men vad är det då som inte fungerar som det skall? Finns det något uppenbart jag missat, eller ser resultaten generellt ut som de jag noterat?

Rinnan, gratulerar till din synbarligen ytterst väl fungerande installation!

[David Rinnan]

Kan du inte uppdatera/sammanfatta vad det är som har strulat. Efter en massa månader har man ju glömt det mesta.

Och vad har du för vent i dag? S eller F?

Tackar vad gäller anläggningen. Det mesta verkar fungera som det ska! Nu när sommarn ändå är över blir man lite sugen på att kylan ska komma

[dadid]

Strulade gjorde den un masse, när jag fick installerat min första värmepump ComfortZonen.
Jag vill vara noggrann med att poängtera att det inte berodde på några större tekniska tillkortakommanden hos maskinen, mer än att ett lågtryckslarm initialt stängde av den när växelventilen gick från VV till värme. Detta löstes så småningom genom att sensorn helt sonika kopplades bort, varvid kompressorfrekvensen kunde höjas till rimliga nivåer. Den där dyra första Decembermånaden kan tillskrivas det larmet.

Trots mitt missnöje kunde jag med gott samvete rekommendera en av mina bästa vänner att köpa en lika dan VP till sitt välisolerade 90-talshus med F-system. Där fungerade det bra. Ett hus med stora transmissionsförluster finns det ingen möjlighet att en frånluftsvärmepump skall mäkta med. Det uns av besvikelse jag känner gentemot CZ är att de inte kände till alternativt låtsades om detta problem trots flertaliga kontakter med "rätt" personer. Nibe sa utan omsvep att deras 750 inte lämpar sig i äldre kåkar. Tyvärr möttes jag av denna insikt långt efter att jag själv konstaterat det.

När FLVPn åkte på retur hade jag kvar min fina? tank, som tidigare tjänat som VVB (med framledningen ansluten strax över returen i botten av tanken.)
Jag vill gärna kunna minska den ekonomiska skadan genom att nyttja tanken i mitt kommande system, som så vitt jag då läst mig till skulle må mycket gott av extra volym, en relativt stor pump och separerade flöden. Åter igen för att lida så liten skada som möjligt byggdes (byggs) systemet delvis av begagnade delar. Pumpen hade gått ett par år innan dess förre ägare fick fjärrvärme. Styrsystemet åkte ut hos någon som bytte till bergvärme etc. Den befintliga el-VVBn behölls på oviss framtid men kopplades in efter förvärmningsslingan.

Hade det nu bara funnits ett värmesystem i huset vore inkopplingen enkel. Så är dock inte fallet. Radiatorsystemet är dimensionerat för ved/olja på 40-talet, med hygglig volym, men halvrisig värmeavgivning. Övrevåningen är tämligen genomblåst varvid det inte är jättelätt att hålla lika temperaturer uppe och nere. Inga radiatorer hade injusteringsventiler, bara termostater.
Under året har huset försetts med golvvärme på entréplan (ovan källare) och under kommande år växer golvvärmesystemet på övre plan.
Således finns två värmesystem med tämligen olika krav på framledningstemperatur.
Efter injustering och utprovning av tempgivare för golvvärmestyrningen fungerar det ganska bra utom när vinterstormen rycker och sliter i huset. Då blir det illa kallt på övre plan då dagens radiatorer inte orkar med. (Ja, jag höjer kurvan dessa dagar med hyggligt resultat och ja, lufttätning och kompletterande isolering finns på agendan.).

Med de ovan beskrivna begränsningarna har jag inga större problem och jag har begränsat pumpens arbetstemperaturer så att den skall hålla länge. Det enda som grämer mig är att mitt årsCOP väl knappt når 2. Det påverkar inte avskrivningstiden positivt... Mitt kommande projekt utöver att koppla rätt... blir förhoppningsvis att peta in en tank ytterligare och en växelventil så att lebehovet för VV-beredning minskar.

Ventilationen i huset är otätheter och självdrag.
Med tanke på att frånluftskanaler finns sedan CZ-tiden kör jag en F-fläkt under icke uppvärmningsssäsong. Så småningom hoppas jag kunna mejsla in ett FTX-aggregat på vinden. Det ekonomiska incitamentet är dock inte så stort då det skall jämföras med en mycket begränsad ventilation under uppvärmningssäsongen.

/David

[David Rinnan]

Ok nu mins jag!!

Men, så helatiden fram tills nu har du alltså haft VBf in i tanken precis ovan VBr? Eller har du ändrat detta tidigare?

Om jag förstår dig rätt har du redan i dag en VV beredare med någon typ av slinga i? Räcker det inte då att skaffa en växelventil.

Har du nÃ¥gon mätning pÃ¥ vad värmepumpen drar. 

[dadid]

Initialt testade jag med VBin lågt respektive högt. Tanken med att ha den lågt var att den åtminstone hamnade under ELP samt skulle kunna leda till att toppen av tanken var ganska stilla och varm. Det funkade dock sådär, så större delen av tiden har VBf varit ansluten till toppen och det är dit den nu kommer att stelopereras.

VVBn som används idag är en gammal hederlig elvariant utan slinga och på 160 liter. Dock förvärms ju vattnet i slingan i tekniktanken. och under de två sommarmånaderna har VVBn helt kopplats bort och jag har kört fast kondensering mot tekniktanken så att den helt och hållet tjänat som VVB.
Igår släpade jag hem en ytterligare tank lik den jag redan har fast utan solslinga.
Det är den, eller egentligen helst den befintliga tanken som framledes kommer att vara VVB. Först med elpatron, men när jag snubblat över växelventil blir den en fullvärdig VVB som under större delen av året klarar sig helt utan el medan tekniktanken alltjämt matas med flytande kondensering.

I diagrammet nedan syns värmesystemets totala energiförbrukning för en sjudagarsperiod med lägsta dramledningstemp 42 grader (i praktiken tanktemp) och 55 gradminuter. Förbrukningen inkluderar loggningsenhet, VP, ev. elspets, cirkulationspumpar. Dock ej ELVVB.