Initialt testade jag med VBin lågt respektive högt. Tanken med att ha den lågt var att den åtminstone hamnade under ELP samt skulle kunna leda till att toppen av tanken var ganska stilla och varm. Det funkade dock sådär, så större delen av tiden har VBf varit ansluten till toppen och det är dit den nu kommer att stelopereras.

VVBn som används idag är en gammal hederlig elvariant utan slinga och på 160 liter. Dock förvärms ju vattnet i slingan i tekniktanken. och under de två sommarmånaderna har VVBn helt kopplats bort och jag har kört fast kondensering mot tekniktanken så att den helt och hållet tjänat som VVB.
Igår släpade jag hem en ytterligare tank lik den jag redan har fast utan solslinga.
Det är den, eller egentligen helst den befintliga tanken som framledes kommer att vara VVB. Först med elpatron, men när jag snubblat över växelventil blir den en fullvärdig VVB som under större delen av året klarar sig helt utan el medan tekniktanken alltjämt matas med flytande kondensering.

I diagrammet nedan syns värmesystemets totala energiförbrukning för en sjudagarsperiod med lägsta dramledningstemp 42 grader (i praktiken tanktemp) och 55 gradminuter. Förbrukningen inkluderar loggningsenhet, VP, ev. elspets, cirkulationspumpar. Dock ej ELVVB.

Strulade gjorde den un masse, när jag fick installerat min första värmepump ComfortZonen.
Jag vill vara noggrann med att poängtera att det inte berodde på några större tekniska tillkortakommanden hos maskinen, mer än att ett lågtryckslarm initialt stängde av den när växelventilen gick från VV till värme. Detta löstes så småningom genom att sensorn helt sonika kopplades bort, varvid kompressorfrekvensen kunde höjas till rimliga nivåer. Den där dyra första Decembermånaden kan tillskrivas det larmet.

Trots mitt missnöje kunde jag med gott samvete rekommendera en av mina bästa vänner att köpa en lika dan VP till sitt välisolerade 90-talshus med F-system. Där fungerade det bra. Ett hus med stora transmissionsförluster finns det ingen möjlighet att en frånluftsvärmepump skall mäkta med. Det uns av besvikelse jag känner gentemot CZ är att de inte kände till alternativt låtsades om detta problem trots flertaliga kontakter med "rätt" personer. Nibe sa utan omsvep att deras 750 inte lämpar sig i äldre kåkar. Tyvärr möttes jag av denna insikt långt efter att jag själv konstaterat det.

När FLVPn åkte på retur hade jag kvar min fina? tank, som tidigare tjänat som VVB (med framledningen ansluten strax över returen i botten av tanken.)
Jag vill gärna kunna minska den ekonomiska skadan genom att nyttja tanken i mitt kommande system, som så vitt jag då läst mig till skulle må mycket gott av extra volym, en relativt stor pump och separerade flöden. Åter igen för att lida så liten skada som möjligt byggdes (byggs) systemet delvis av begagnade delar. Pumpen hade gått ett par år innan dess förre ägare fick fjärrvärme. Styrsystemet åkte ut hos någon som bytte till bergvärme etc. Den befintliga el-VVBn behölls på oviss framtid men kopplades in efter förvärmningsslingan.

Hade det nu bara funnits ett värmesystem i huset vore inkopplingen enkel. Så är dock inte fallet. Radiatorsystemet är dimensionerat för ved/olja på 40-talet, med hygglig volym, men halvrisig värmeavgivning. Övrevåningen är tämligen genomblåst varvid det inte är jättelätt att hålla lika temperaturer uppe och nere. Inga radiatorer hade injusteringsventiler, bara termostater.
Under året har huset försetts med golvvärme på entréplan (ovan källare) och under kommande år växer golvvärmesystemet på övre plan.
Således finns två värmesystem med tämligen olika krav på framledningstemperatur.
Efter injustering och utprovning av tempgivare för golvvärmestyrningen fungerar det ganska bra utom när vinterstormen rycker och sliter i huset. Då blir det illa kallt på övre plan då dagens radiatorer inte orkar med. (Ja, jag höjer kurvan dessa dagar med hyggligt resultat och ja, lufttätning och kompletterande isolering finns på agendan.).

Med de ovan beskrivna begränsningarna har jag inga större problem och jag har begränsat pumpens arbetstemperaturer så att den skall hålla länge. Det enda som grämer mig är att mitt årsCOP väl knappt når 2. Det påverkar inte avskrivningstiden positivt... Mitt kommande projekt utöver att koppla rätt... blir förhoppningsvis att peta in en tank ytterligare och en växelventil så att lebehovet för VV-beredning minskar.

Ventilationen i huset är otätheter och självdrag.
Med tanke på att frånluftskanaler finns sedan CZ-tiden kör jag en F-fläkt under icke uppvärmningsssäsong. Så småningom hoppas jag kunna mejsla in ett FTX-aggregat på vinden. Det ekonomiska incitamentet är dock inte så stort då det skall jämföras med en mycket begränsad ventilation under uppvärmningssäsongen.

/David

Initialt var jag helt inne på bergvärme, men det föll på markförhållandena.
Nummer två blev då frånluftspump som lovade gott, men som sagt inte fungerar i en dylik anläggning (läs risigt isolerat hus).
Slutligen byttes anläggningen mot det som stod längst ner på önskelistan, LVVP.
De beräkningar som gjorts har pekat på en 8kW, men jag valde en 10. Att den skulle behöva hjälp när det blev riktigt kallt var jag på det klara med, men i skåne är ju de dagarna lätt räknade.
Vintermånaderna tycker jag att den klarat sig över förväntan, det är just vår/höst som gjort mig besviken.
Utvecklingsmässigt tror jag inte att någon av de svensktillverkade pumparna som säljs idag skulle ha märkbart bättre prestanda än den jag har idag. I alla fall inte på pappret. Men vad är det då som inte fungerar som det skall? Finns det något uppenbart jag missat, eller ser resultaten generellt ut som de jag noterat?

Rinnan, gratulerar till din synbarligen ytterst väl fungerande installation!

Ytterligare några månader har gått och jag kikar till förbrukningen lite då och då.
Utan annat underlag än det jag har idag skulle jag inte rekommendera någon med ett gammalt energislukande hus att välja något annat än jord/bergvärme om möjligheten finns. Att LV inte skulle nå upp till samma årsCOP hade jag listat ut, men jag tycker faktiskt att mina siffror ser ganska anskrämliga ut. Vi flyttade in sommaren 2011. Vår HH-el-förbrukning ligger på ganska exakt 7000kWh/år. Tidigare data är okända utöver total månadsförbrukning från 2008 och framåt. Även om vi antar att de tidigare ägarna bara gjorde av med HH-el för 5000kWh/år blir inte utdelningen av värmepumpen särdeles imponerande. Till saken hör att värmesystemet förbättrats kraftigt så att framledningstemperaturerna är klart rimliga. Spetsvärmen har inga hyss för sig och gångtiderna är ganska snygga.
Riktigt så illa som det ser ut under vårkanten i år är det dock inte. Under denna period var familjen ett par huvuden större.

Några reflektioner kring nedanstående bild?
Notabelt är att den frånluftvärmepump som först installerades, nätt och jämt klarade att återbetala den ökade förbrukningen som ges av ökad ventilation från självdrag till normenlig. Transmissionsförlusterna under värmesässongen fick elpatronen ta hand om.

Nu har diagrammet i ditt tidigare inlägg ändrats?
På söndag vid 04-tiden har den jobbat upp till 50 °C, och sen har det skett ett värmeuttag som fått VP:n att gå kontinuerligt. Men varför den skuttar på innan dess med start/stopp vet jag inte om den inte inställd på flytande kondensering.

Kollade nu. Den står på Växeldrift samt Ingen Värme.                             
[fler]

Passade på att ändra tillbaka till toppladning och temperaturerna är nu ändrade till 40-50 grader. Max panntemp 55 grader.

Ett par tankar slår mig.
För det första står det att SMOn aldrig arbetat i läge A (Sommarläge) Kan det finnas något tekniskt fel här? Det lär inte påverka den aktuella frågeställningen men ändå.

För det andra Verkar körningarna vara ganska konsekvent 3 minuter. Jag börjar misstänka att mina periodinställningar inte riktigt nått fram. Kan det finnas kompatiblitetsproblem mellan gamla SMOer och nyare pumpar?

Nej. Vill minnas att nattkörningen var inkopplad högt i tanken liksom tempmätningen.
Bytte till den nedre anslutningen för att erhålla en större varm vattenvolym.

Jag tolkar det som att den inte hinner höja temperaturen pga de mkt korta laddningarna. Således tror jag att det är en ständigt fallande trend som syns.

Skall jag ändra till 38-45 grader om jag kör mot den nedre delen tro? Eller bör jag fortsätta ladda mot toppen. Hur åstadkommer jag längre och färre körningar?

Vid 8-tiden på morgonen bytte jag plats på tankgiveren från övre dykröret till det nerdre, dvs va 50 cm från botten.

Jag fick aldrig något riktigt klargörande svar från Nibe. De menade att gasbrist endast kan mätas upp. Konstigt, jag tycker att det borde vara spårbart vid jämförelser av systemtemperaturer. Nåväl, Pumpen har jobbat på bra och jag har fått någorlunda koll på inställningarna.

I dagsläget är ungefär halva huset uppvärmt mha golvvärme, resten är fortfarande försett med gamla sektionsradiatorer. Under injusteringstiden som alltjämt löper finns inga termostater (en toalett är undantagen) i drift, varken på golvvärmen eller radiatorerna. Golvvärmens framledning är manuellt inshuntad från radiatorreturen.

När temperaturen kryper ner till ca -5 krävs lite spetsel för att lyfta framledningen emellanåt. Vid -10 vill jag minnas att det tarvades ca 2 kW spets kontinuerligt.

/David

P.S. I diagrammet nedan är förbrukningen vissa månader 2009 och 2010 förvillande lik. Detta beror på att huset stod ouppvärmt några månader 2010 varvid jag lagt in data från föregående år. D.S.

Slarvigt av mig.
Jag bytte bara kurva i diagrammet, utan att byta rubrik.
Således är det enbart värmepumpens elförbrukning som mäts.

Utesluter detta köldmediebrist?

Det säger att värmepumpen drar normalt med ström, utan att jag för den skull vill utesluta nått.

Vid 0/45 så ska kompressorn på en 2025-10 dra ca 2,9 kW, på diagrammet står det el hushåll?
Om det stämmer så drar kompressorn för lite el, troligen gasbrist.

Du har ingen elmätare kopplad till VP:n?

jag vet inte hur man avgör skillnad mellan förångartemp och förångningstemp beräknad från tryck i köldmediet. -11 låter mycket. Men hetgasen ser ju fin ut. Svårt att säga med mina ögon om något är fel.

Men i diagramet ser det ju onekligen ut som den inte fixar mer värme. Återigen något som någon med kunskap om beräkning av lvvp kan utvärdera.

Hur många kw räknar du med att ditt hus drar?

Om du går in i mitten men plockar ut ur toppen och räknar ner gradminuter efter tanken så blir din tank en rejäl gradminut-mojäng

Så det är ju rätt tänkt.

Det kan vara intressant för dig, om du inte redan gör detta, att logga framledningstempen före och efter tanken.

Min tanke (alltså hur jag troligen hade valt att ha det) är att dom vi utgår från att flödet över dina radiatorer är lägre än flödet över värmepumpen (men det behöver ju inte vara så i ditt fall.. men som ett exempel) ja då skulle jag köra in och ta ut i toppen och minska antalet starter med hjälp av gradminuterinterval.

Då får du flexibiliteten och du laddar till viss del tanken, det som inte huset hinner ta under VP drift och du slipper fördröjningar i värmedistributionen.

Vi har ju diskuterat i andra trådar om att man inte vill gå onödigt högt över börvärdet och när man räknar integral på en framledning som är rejält frånkopplad den faktiska framledningen så är ju risken för detta större. Om man inte loggar och kollar och justerar utifrån detta. 

Imorse hände det igen. ...
Du har en poäng... Nu stod Diffen på -60. Vad föreslås som nytt värde? -30?

Man får prova sig fram med hur många gradminutrar som som är lämpligt för kompressorstart.
Eftersom du loggar grejerna så ser du rätt tydligt hur mycket temperaturen pendlar.
Jag skulle tycka att en pendling på 10-12 ºC mellan max och min på framledningen vore rätt OK.

Jag skulle minska på gradminutrarna (sänka minustalet), du har väldigt få starter vilket gör att VP:n pumpar upp temperaturen onödigt högt innan den slår av. Detta i kombination med överdimensionerad pump gör att HP löser ut.

det vore trevligt att se returtempen i grafen

Host host...jo...
Men nu vet jag bättre:-)

Nu tycker jag att kurvan snyggats till (Den du klistrat in. Ändringarna gjordes vid lunch idag). Finns det någon tydlig förbättringspotential?
Jag kör på kurva 9, -1.
VP-start har ändrats till -40 och framledningen är åter ansluten till under mitten i tanken.
Med tilloppet i toppen verkar det bli fler starter.

/David

Då hade jag nog tillfälligt en 12-timmarsgraf. Jag fick det nämligen till ca 26 starter.
Har nu ökat laddpumpshastigheten då jag låg på  på tok för högt Delta. Mina loggningstempgivare sitter nog inte så bra för det skiljde ca 5 grader mot vad SMOn anger.

/David

I dagsläget är shunten till golvvärmen inte kopplad till SMOn. Den lever sitt egna liv med mintemp 27 grader och maxtemp 35. Den stänger således aldrig flödet.

Sent i Fredags kopplades SMOn in efter att 2025an enbart körts på returtemp.
Huset är energislukande, framförallt när det blåser. Jag har valt kurva 9 (testade 11 i början, men fick HP-larm vilket aldrig hänt innan) vilken jag ännu inte hunnit utvärdera. Vad jag däremot reagerar på ä att pumpen kör för många starter:
http://e-logger.se/pub?pegasus&p=3 Tror att VP-start står på ca 55-60. Är det den parametern jag skall öka? Genom att öka den torde returen bli kallare innan uppvärmningen påbörjas på nytt. Jag vill gärna inte att den skall gå så mkt under det golvvärmen kallar på för att undvika kalla golv.

En annan grej värd att notera. Jag har monterat pumpen i carporten med utblås genom den bakre väggen. Den senaste tiden har det som bekant varit lite blåsigt i söder. Jag är rädd att fläkten kan fara lite illa när det plötsligt kommer en vindstöt på 130km/h åt fel håll genom fläkten....
Funderar på att såga upp ytterligare ett hål som kan avlasta pumpens vid orkanvindar..

/David

Nu måste injusteringen ta vid. Jag tar gärna del av era erfarenheter.
Nog måste det väl finnas förslag till bättre inställningar än dem som står i manualerna som default?

Vid hur stor gradminutdiff skall elpatronen startas?
Hur hanterar ni max- och mintemp på värmebäraren?
Avfrostning. Vid vilken temp?, Till vilken temp? Hur länge? Hur långt mellan avfrostningarna?


/David