Nej, balansera SVKs nät får de göra själva, jag funderade på om man enkelt kan snygga till sin egen el.

Ja, man kan utnyttja en trefas asynkronmotor på det sättet för att ta effekttoppar. Men se då till några saker:
1) Faskompensera den med kondensatorer som levererar ungefär samma reaktiva effekt som motorn tar i tomgång.
2) Trefasmotorn bör ha ett rejält svänghjul med större tröghetsmoment än vad elverket har (svängmassa i dess svänghjul, rotor mm). Lämpligen låter man motorn vara inkopplad redan då man drar igång elverket, hellre än att slå till motorn när elverket redan är uppe i fullt varv.
3) Elverket bör ha en "vek" varvtalsregulator som får motorn att sacka en del vid belastning, det kan nog vara lagom om frekvensen är 5-10 % lägre vid kontinuerlig fullast än då elverket går på tomgång.
4) Försök inte använda ett trefaselverk, ens med hjälp från yttre svängmassa, för stora enfaslaster eller saker som drar hög startström bara på en fas.  Måste du köra en tung enfaslast, anslut det då till en huvudspänning (mellan två faser på elverket), ev via en transformator om spänningarna inte stämmer. Eller använd ett enfaselverk.

Hur stor motor man kan starta på ett visst elverk beror också på vilken typ av motor det är, hur hög startström den drar i förhållande till märkströmmen, hur tung last den måste dra igång från stillastående, vad elverkets spänningsregulator har för egenskaper mm.
De svåraste motorerna att dra igång är enfas asynkronmotorer som måste starta mot full last (t ex kylkompressorer som inte är inverterstyrda, små tryckluftkompressorer, vissa vattenpumpar mm).  En precis likadan motor som kan starta i tomgång eller bara måste dra igång en svängmassa (typ fläkt eller bänkslipmaskin) är lättare att få fart på.

När det gäller kylkompressorer, så är det mycket lättare att köra moderna påkostade kyl och frys med inverterstyrd kompressor på ett tvivelaktigt elverk. De drar ingen stötström alls vid start och är mycket mindre känsliga för spänningsfall, konstig kurvform på växelspänningen mm.

Det är ingen mening med en sån där spänningsvaktstyrd anordning om elverket överhuvudtaget har en spänningsregulator. De regulatorer jag har sett i småelverk, är mycket bra på att hålla spänningen konstant och ändrar sig knappast ens 1 % mellan tomgång och full last.  Observera dock att på små trefaselverk, mäter regulatorn ofta spänningen bara mellan en av faserna och nollan, och strävar efter att hålla den konstant. Om man belastar den reglerade fasen hårt, så stiger spänningen på de andra två. Och om man belastar en annan fas så sjunker spänningen på den. Ännu ett argument för att undvika snedbelastning på trefaselverk.
Däremot skulle en sån spänningsvakt som du föreslår kunna vara användbar i samband med de allra minsta och sämsta elverken med självreglerande generator (typ 650 W med tvåtakts bensinmotor, såna som Rusta sålde för 495 kr för 15 år sedan). På dem kan spänningen momentant stiga rätt kraftigt när man plötsligt kopplar bort en tung last.  Men det är ingen mening att försöka reglera på enstaka V när, utan det är nog enklare att inte göra något alls innan man kommer upp över t ex 15 % överspänning momentant eller 6 % långvarigt.
Det är nog bättre att ha ett enda belastningsmotstånd som fasvinkelstyrs med triacar, än att ha flera motstånd som kopplas in med reläer.

Det finns en del elverkstrådar men mina tankar här är nya så jag öppnar en ny.
Ligger den fel så flytta gärna.

Trefas T/D-kopplad elmotor som svängmassebalanstjänst?
Kan man koppla in en trefasmotor som snurrar utan last. Kommer den bidra till att motverka påverkan från tex ett kylskåp som startar?
Hur minimerar man startströmmen med rimliga kostnadseffektiva åtgärder?
Vilken är den största elmotor man kan starta utan att få ett elverk på tex 10 kW att storkna.
När den första är igång hur stor kan man då lämpligen ansluta som nr 2 osv.
När finns det så mycket svängmassa att man rimligen inte har nytta av fler?
Funkar detta ens i teorin?
Funkar detta i praktiken?

Spänningsvaktsstyrd doppvärmare A, B C D E och F a 10% vardera av elverkets effekt

Kan man ha en doppvärmare A som går när övrig last är 0 och när spänningen är mer än 1 V över önskad spänning
Kan man ha en doppvärmare B som går när övrig last är 0 och när spänningen är mer än 2 V över önskad spänning
Kan man ha en doppvärmare C som går när övrig last är 0 och när spänningen är mer än 3 V över önskad spänning
Kan man ha en doppvärmare D som går när övrig last är 0 och när spänningen är mer än 4 V över önskad spänning
Kan man ha en doppvärmare E som går när övrig last är 0 och när spänningen är mer än 5 V över önskad spänning
Angiven överspänning kanske är fel. Återkom i så fall med lämpligare värden?
Funkar detta ens i teorin?
Funkar detta i praktiken?