Ämne: 0 ute, 30 i framledning

[larsostman]

Jag har kompletterat med fler element hemma nu i sommar.
Finns det något sätt att räkna ut vad jag behöver för framledning sen när det börjar bli kallt på riktigt?
Inget är fel jag är bara nyfiken.
30 grader räknas väl som ett lågtempsystem, eller ska men ha ännu kallare framledning då?
Försöker sänka framledning så mycket som möjligt för att få ett större spann på mina ack-tankar samt klara några grader kallare med min Energicentra pump.

[Carl N]

I de flesta styrprogram jag sett så ställer man in ett linjärt samband mellan framledning/utetemp. Nibe har dock lite parabelformade framledningskurvor. Räknar man med linjärt samband så behöver du ca 40 ºC framledning vid -20 ºC ute.

[larsostman]

Är det så är det ju fantastiskt!

Sitter en gammal utegivar-burk där nu, vet inte vad det är för fabrikat.
Lönar det sig att byta till en innegivare?

[sobris]

Det finns inget fast samband mellan utetemp. och framledningstemp.
Huset aktuella energibehov för uppvärmning påverkas av många andra
faktorer, som t.ex. vind, regn, solinstrålning och andra tillskott av energi.
Det finns bara en lösning och det är att styra enbart mot innetemperaturen
enligt följande enkla algoritm:
- är det för kallt? öka lite på framledningstemp (upp till ett visst maxvärde)
- är det lagom? ändra inget alls (detta kommer att vara det vanligaste läget)
- är det för varmt? minska lite på framledningstemp
När shunten stängt helt kan även pumpen stängas för att bara motionsköras
med någon veckas mellanrum.

Hela tricket är att göra ändringarna tillräckligt sällan och med tillräckligt små steg
eftersom det är väldigt långsamma förlopp vi skall styra.

[Ville Vessla]

Även jag har 30 vid  0ºC och precis som Carl N skriver sÃ¥ är mitt behov ca 40 ºC vid -20

[larsostman]

Skulle det vara att föredra om jag bytte till en innegivare?
Finns det något att tjäna eller är det en komforthöjjande funktion?

[sobris]

Om det inte är varmare än det skall vara någonstans i huset,
så finns ju inga pengar att tjäna på ett annat reglersystem.

Om det inte heller är kallare än det skall vara, finns inte heller
komfortpoäng att tjäna. Grundregel 1A är: rör inget som fungerar  Thumbsup

Mitt svar ang. inne/utegivare är av principiell karaktär och säger inte så mycket
om enskilda produkter och enskilda fall. Att en utegivare kan funka hyfsat även
om det inte finns något fast förhållande mellan inne och utetemp. beror på att
huset själv utjämnar svängningarna mer eller mindre.

[svenske kocken]

Och bäst är att ha en utegivare som man kompletterar med en innegivare, om nu reglersystemet tillåter det.

[sobris]

Det ultimata reglersystemet bryr sig inte ett dugg om hur det är ute,
eftersom det är mer och mer ointressant ju bättre hus vi bygger.

I riktigt tunga konstruktioner är det helt hopplöst att direktstyra på ändringar
i utetemperaturen. Här måste vi hålla stommen på konstant temperatur i alla
lägen. Nattsänkning och annat är inte att tänka på eftersom stommen fortsätter
stråla ut värme på nästan samma temperatur natten igenom. Lyckas vi av någon
anledning kyla ner en sådan konstruktion så får vi den aldrig varm igen.
Den som styr golvvärme ingjutet i betong via utegivare vet vad det innbär...

[ace]

Jag har snarare erfarenheten att en riktigt tung/trög konstruktion kräver utegivare. 
försöker vi reglera pÃ¥ endast rumstemp använder vi hela reglerbandet och "danssvängar-kursen" infinner sig  studs

En riktigt trög utetempkurva som paralellförskjuts med en innegivare brukar fungera bra.

[svenske kocken]

Sedan är väl frÃ¥gan hur stor del av dom hus som har en "vanlig villavärmepump" har en konstruktion som är "tung". I mina trakter bygger man till 98% trähus med "gullfiber/stenull" som isolering och det är knappast nÃ¥n särskild "tung" konstruktion. 

[purjo__]

Skulle det vara att föredra om jag bytte till en innegivare?
Finns det något att tjäna eller är det en komforthöjjande funktion?

De flesta styrsystem kräver en utegivare, men kan kompletteras med en innegivare. Det är dock fortfarande utegivaren som till största delen bestämmer framledningstempen.

[Stefan M]

Som gammal styr o reglerare, är en kurva justerad efter utetemperaturen som är grundinställning mitt motto
fem -sex knäckpunkter behövs i allafall i skåne på en sådan kurva
Rumsgivare kan fungera ibland men är svårt att montera optimalt, risken är stor att det blir kallt i en del rum.
För en del byggnader har jag hängt på vindgivare för ytterliggare kunna kompensera vädertyperna

Stefan

[Teltur]

Skulle det vara att föredra om jag bytte till en innegivare?
Finns det något att tjäna eller är det en komforthöjjande funktion?

Jag skulle vilja påstå att du bör ha bägge.
När man justerar kurvan mot utegivare så har man den gärna lite högre
för att slippa småfrysa när det blåser och när det sedan blir soligt eller
man får tillskotsvärme på något annat sätt så att det blir för varmt då
springer man kanske inte och justerar för det .Det är då man sparar energi och får bättre komfort.

MVH Teltur

[sobris]

@ ace: Observera att jag säger att det är STOMMEN som skall hållas jämnvarm
i en tung konstruktion. Vad menar du förresten med en "trög utetempkurva"?

@ svenske kocken: Temperaturen i ett hus med lätt konstruktion reagerar mycket
snabbare på tillförd energi än i ett tungt hus. Den goda isoleringen gör här att vi
blir allt mer oberoende av förhållandena som råder på utsidan väggen.

@ purjo_: Jag bortser från hur "de flesta styrsystem" fungerar. Jag pratar om hur det borde vara.

@ Stefan M: Vad står de "fem -sex knäckpunkterna" för och varför är Skåne annorlunda än
resten av landet?. Innegivaren skall sitta på en plats som inte störs av lokala värmekällor.

@ Teltur: Du beskriver ju problematiken precis på pricken rätt. Med utegivare så ställer
man in en för hög kurva för att det aldrig skall bli för kallt. När det sedan blir varmt av
yttre eller inre tillskott så bryr man sig inte om att justera ner. Förhopningsvis har man
då termostater som stänger av radiatorerna där det är som värst.