Nibe 2005:
Hej igen. utmärkt forum med snabba, vettiga svar. Tack för det.
Nästa fråga:
Jag bor ute på "vischan" och elavbrott tillhör dessvärre inte ovanligheterna.
Någon som har uppgifter om hur länge pumpen klarar stillestånd vid t.ex 10 minus samt om någon kan dela med sig av lösning på problemet.
Jag har själv funderat på elverk med automatisk start vid elavbrott, men det är en ganska dyr historia.

Vore det jag så skulle jag med det snaraste säkra anläggningen mot sönderfrysning med glyckhol.

Har själv 30 års god erfarenhet av sådant skydd i raddkretsar. Har glyckhol i två av mina tre värmesystem.

Det ena är värmesystemet i gårdsverkstan. Vedeldad panna. Står helt ouppvärmt, förutom när jag har nåt på gång där.

Det andra är  fritidshuset. Har tidigare varit en åretrunt bostad. Vedeldad panna. Nibe 5Kw, markvärme dockad mot systemet. När jag installerade Vp satte jag även avstängare på vedpannan för att förhindra att den värms när Vp-n går.

Skulle aldrig våga att köra glyckholfritt i fritidshuset. Det ligger i glesbygd (14 mil bort) med betydligt osäkrare elförsörjning än hemmavid.

Har aldrig upplevt några specifika problem av glyckholen. Det enda möjligen att det är bökigare att få in vätskan. Inte lika enkelt som att fylla direkt från konsumtionsvattenledningen. Men ändå inte på något sätt avskräckande.

När jag satte in Vp-n tömde jag den redan tidigare glyckholblandade vätskan i väl rengjorda oljefat, för återanvändning. Körde tillbaka blandningen med en ”borrmaskinpump” av impellertyp. Var lite fundersam om den skulle klara tillräckligt tryck (1½ plan med källare, öppet exp kärl högst upp under takåsen). Men det visade sig inte alls vara något problem.

Har bytt cirkpumpen en gång i gårdsverkstan. Den hade då tjänstgjort i ca 25 år. Fick börja hjälpa den igång lite väl ofta efter stillastående. Den får alltid stå stilla när jag inte eldar. Startar mhja en termostat vid 35 grader. Tycker att det var en sällsynt långlivad pump, med tanke på driftsförhållandena.

/Knut.

Då behövs en mellenväxlare om man inte skulle köra glykol i hela radkretsen vilket inte är att rekomendera.

Skulle va bra om du utvecklar synpunkten att det inte är att rekommendera att ha glyckolblamdning i hela radkretsen. Tror att den informationen har ett allmänintresse för en hel del av forumläsarna.

Som du redan i annan tråd kunnat konstatera så har jag blite svårt för att fatta. För små händer helt enkelt.

För att du inte ska behöva lägga tid på långa förklaringar, speciellt bara för mej, så får jag väl börja med att redovisa vad jag redan kan i ämnet.

Det jag känner till, är att rent vatten är absolut överlägset alla andra vätskor, för att  användas  som värmebärare i våra radsystem. Tror jag mej veta att det beror på att vatten har ett så unikt högt specifikt värmetal. Kanske gammalmodigt att använda den beteckningen, men ändå... Tror ingen leds vilse.

Blandas frostskyddsvätska i så späds det rena vattnet med en vätska som har lägre specifik värme. Det är en nackdel som vi alla får finna oss i, i våra bilar. Där blandas ofta 50/50%, för att få högsta möjliga säkerhet på att vätskan cirkulerar även i 40 minusgrader. Den försämringen av värmebärarförmågan kan vi leva med i bilar.

I hus brukar man så vitt jag vet vanligen nöja sig med en blandning som räcker för 6-7 minusgrader. Alltså  en förhållandevis liten inblandning. Det förhindrar inte att issörja bildas om det blir riktigt kallt, men gör att inget går sönder genom frostsprängning. Det innebär att värmebärarförmågan under normal drift, försämras ytterst marginellt. Men innebär samtidigt att systemet inte lätt som en plätt kan återstartas om huset fått  djupfrysas ner till 30 graders kyla. Allt är helt, men sörjan hindrar cirkulationen.

En annan nackdel som jag känner till är att frostskyddsvätskan sänker ytspänningen. Det gör att t.ex  den gamla typen av reglerventiler på elementen kan fukta eller t.om. fälla någon droppe. Inte när systemet är i drift (varmt), men väl om det kylts ned riktigt ordentligt.

Själv tycker jag att fördelarna är så uppenbara och nackdelarna som jag redovisat är så hanterliga att  valet är lätt om man har farhågor för frysning. Eventuell marginell förlust av COP får vägas mot riskerna för sönderfrysning.

Bra om du utvecklar de ytterligare nackdelar som finns overlander. 

/Knut.

Man kan ju sätta in några magnetventiler, varav en som är stängd i spänningsatt läge och som öppnar för tömning om strömavbrott uppstår.

Då har man ett par problem med den lösningen många ställen med bristfälliga el leveranser så har man ca 5 omstarter på nätet innan det blir helsvart dvs man hinner tömma och och fylla pumpen ett par gånger dvs i man tappar ut stora delar av värmesystemet trasiga cirkpumpar som går utan vatten utlöst värmepump på grund av noll cirkulation med all luft i systemet. Syresättning av vattnet i radd kretsen luftning när man kommer hem från jobbet  är man borta längre än så ner kyllt hus sönderfruset värmesystem. Nej ingen automatisk avtapning  på värmesystemet då är det bättre med mellanväxlare och glykol och sämre verkningsgrad eller värmekabel. Men man undrar ju vad tillverkarna av dessa pumpar har för funderingar kring detta problem eller om dom kallt räknar med att det aldrig blir stömavbrott.

Man kan ju sätta in några magnetventiler, varav en som är stängd i spänningsatt läge och som öppnar för tömning om strömavbrott uppstår.

Hallo,

Om CP till utedelen går hela tiden (d.v.s. inte styrs av pannan) så borde densamma kunna matas via en UPS. Det finns ju sådana till datorer för runt 1000-lappen. Effekten i en CP borde innebära att den kan gå en bra stund. MEN, med detta fördröjer man ju bara sönderfrysning och det är beroende av hur mycket vatten du har i systemet etc. Men rimligen bör man klara en hygglig stund (dvs ungefär så länge som det tar innan huset når nollan, men då lär å andra sidan andra problem uppstå).

Skulle inte glykol (den mindre giftiga) kunna vara en lösning. Det blir lite sämre Cop men man slipper frysrisken.

Jag har löst det med 4 kulventiler och 2 t-rör, bara att stänga igen vattnat och dränera ur utedelen.

I ditt fall kan jag bara tillägga:Missa inte att installera 2 ventiler och 1 avtappning (+ extra säkerhetsventil) till VP om du är strömlös under längre tid.

Tyvärr är det så att sådant måste man bevaka själv. Det är inget som installatören tar med i sin kalkyl. Själv har jag avstängningar och avtappningar på båda sidor, dvs såväl in och ut till pumpen, så att jag lätt kan tappa ur vattnet. En granne har i veckan installerat en liknande anläggning, där fanns inte vare sig avstängningar eller avtappningsmöjligheter. Han har också sådana där presskopplingar, så att det går heller inte att tömma ut vattnet genom att öppna en koppling.

Undrar för övrigt var "humlan57" tagit vägen, han har inte skrivit ett inlägg sedan lunch. Har det hänt honom något? Han är såvitt jag kan se den som skrivit mest inlägg per dag (de flesta helt meningslösa) sen han blev medlem, snart blir han "Dignitär" med fem stjärnor här på forumet.

Sture

Det spelar ju ingen roll hur länge huset klarar hålla värmen Kamin hjälper huset inte utedelen till pumpen. I ditt fall skulle jag inte valt en pump med vatten i utedelen från början. Men nu är det gjort.
Nä någon slags vatenmantlad värmekälla typ peletskamin för helautomatik annars gammal vedpanna kökspanna eller vattenmantlad kamin 12inverter till cirkpumparna. Alternativt en inverter och lite värmekabel runt ledningar och växlare i utedelen.
Det här är priset man får betala för att göra saker och ting enkla att instalera   luft värmepump med kompressor och växlare inomhus och batteri med fläkt utomhus det måste vara den bästa lösningen men med det som finns idag skulle jag rekomendera en pump med växlaren inomhus.

Nibe 2005:
Hej igen. utmärkt forum med snabba, vettiga svar. Tack för det.
Nästa fråga:
Jag bor ute på "vischan" och elavbrott tillhör dessvärre inte ovanligheterna.
Någon som har uppgifter om hur länge pumpen klarar stillestånd vid t.ex 10 minus samt om någon kan dela med sig av lösning på problemet.
Jag har själv funderat på elverk med automatisk start vid elavbrott, men det är en ganska dyr historia.