Ämne: Återladdning

[Lexus]

Den kylaren servar 15 borror om jag förstår det rätt.

Vilka temperaturer var det?

[Roland]

Jag mätte mot svarta järnrör med kondens på och jag vet att man mäter för låg temperatur när man mäter mot vatten. Hur ett tunt fuktlager påverkar vet jag inte men i vilket fall som helst mätte jag 5 grader in och 7 grader ut. Differensen var 2,0 i snitt och den bör vara korrekt. Lufttemperaturen var 14 grader.

Den gula anläggningen ska vara hälften så stor som den röda.   

[Lexus]

Då känns det i alla fall som Guls anläggning är okej. Nu vet vi ju inte om 5° är flödet från borrhålen eller om det är från värmepumparna, men oavsett känns det som att det funkar bra. 

Skulle vara intressant om det gick att mäta varje slinga på Röda sidan d.v.s det bör finnas samlingsbrunnar utspridda på marken.

Men då är det nog läge att Patrik kliver in och skapar en arbetsorder på det. :-)

[Patrik_f]

Då känns det i alla fall som Guls anläggning är okej. Nu vet vi ju inte om 5° är flödet från borrhålen eller om det är från värmepumparna, men oavsett känns det som att det funkar bra. 

Det intressanta är väl hur det ser ut i februari
Det är flödet från borrhålen. Som konsulten vill koppla om.

[Patrik_f]

I simuleringen har man räknat med 96% energitäckning och det kan mycket väl bli så. Man har räknat med en COP över året på 3,7 exklusive tillsatsvärmen. Jag tycker det verkar högt med tanke på att det måste vara radiatorer i husen och kalla borrhål men pumparna har hög effekt och det brukar ge högre verkningsgrad. 

Enligt simuleringen blir nettouttaget värme från borrhålen 763 MWh/år. I dagsläget anses värmeuttaget vara 876 MWh/år vilket ger alldeles för kalla borrhål. Stämmer siffrorna ger återladdningsenheten i kombination med de nya värmepumparna ingen större minskning av värmeuttaget från berget, minskningen blir bara 13%. Som jag ser det kommer borrhålen även fortsättningsvis att vara för kalla.

Simuleringen visar på att borrhålstemperaturen blir under -10° december till mars med det tänkta värmeuttaget från de nyinköpta pumparna. Då kan väl inte pumparna köras som tänkt utan mer tillsatsenergi måste köpas, eller?

[purjo__]

Då känns det i alla fall som Guls anläggning är okej. Nu vet vi ju inte om 5° är flödet från borrhålen eller om det är från värmepumparna, men oavsett känns det som att det funkar bra. 

Skulle vara intressant om det gick att mäta varje slinga på Röda sidan d.v.s det bör finnas samlingsbrunnar utspridda på marken.

Men då är det nog läge att Patrik kliver in och skapar en arbetsorder på det. :-)

Du får väl ta med dig Bosse och göra en inspektion på plats.

[Lexus]

Resultatet av besöket blir då "Gör om, gör rätt".

Men det är ju inte det styrelsen vill höra. 

[Roland]

Simuleringen visar på att borrhålstemperaturen blir under -10° december till mars med det tänkta värmeuttaget från de nyinköpta pumparna. Då kan väl inte pumparna köras som tänkt utan mer tillsatsenergi måste köpas, eller?

Jag känner inte till någon bergvärmepump som klarar så låg köldbärartemperatur även om det är möjlig. Luft/vattenvärmepumpar kan ju arbeta med mycket låg förångningstemperatur.

Värmepumpars nominella effekt brukar anges för noll grader på ingående köldbärare. 10 grader kallare köldbärare bör ge mer än 30% minskning av pumparnas effekt. Frågan är i vilken mån det ligger med i kalkylen.

I vilket fall som helst tvivlar jag starkt på att det går att nå så högt års-COP som påstås när köldbäraren är så kall vintertid. Det skulle vara intressant att veta vad det är för fabrikat och typ av värmepumpar som ska installeras. Vet man det går det att får en bättre uppfattning om vad man kan vänta sig för COP och därmed elförbrukning.

[Olle61]

Det har han skrivit i trådstarten.

På värmekonsultens inrådan har 6 st Thermia Mega xl pumpar på 88 kW st installerats.

[Roland]

Det har han skrivit i trådstarten.

Det hade jag glömt.

I databladet står det att SCOP för radiatorsystem med 55 graders framledningstemperatur är 4,32 så det finns marginal till det beräknade värdet för det här projektet, har för mig det var 3,76. Pumparna klarar ner till -10 köldbärartemperatur men det är inte säkert att de klarar max framledningstemperatur då. Pumparna är tappar troligen inte så mycket effekt pga kallare köldbärare då det är inverterpumpar men jag hittar inga uppgifter om det.

[Patrik_f]

Observera att det inte är konsulten som genomför ombyggnaden som har gjort simuleringarna.

[Patrik_f]

Det hade jag glömt.

I databladet står det att SCOP för radiatorsystem med 55 graders framledningstemperatur är 4,32 så det finns marginal till det beräknade värdet för det här projektet, har för mig det var 3,76. Pumparna klarar ner till -10 köldbärartemperatur men det är inte säkert att de klarar max framledningstemperatur då. Pumparna är tappar troligen inte så mycket effekt pga kallare köldbärare då det är inverterpumpar men jag hittar inga uppgifter om det.

Kan man anta att konsulten räknar med köldbärartemp på -10 i sin "driftkalkyl" och att han med kylmedelskylaren bara vill upprätthålla energibalansen/temperaturen långsiktigt i berget?

[Lexus]

Pumparna är tappar troligen inte så mycket effekt pga kallare köldbärare då det är inverterpumpar

Vad menar du med att de inte tappar så mycket i effekt, med kallare köldbärare. Vad är skillnaden mellan en inverterpump och en on/off i det fallet?

Man får intrycket att du tror det fungerar med 6 st 88:or och 6 600 meter, utan att tappa så mycket i verkningsgrad eller funktion förutom max framledning. Är det din uppfattning, att BRF ska lita på konsulten och köra på med det de har och återladda nästa sommar?

[Roland]

On/off-pumpar går med konstant varvtal när de går. Sjunker förångningstrycket på grund av kallare köldbärare sjunker massflödet till kompressorn vilket minskar effekten. På inverterpumpar kan man delvis kompensera för det genom att öka varvtalet så att kompressormotorn matas med samma effekt. Kompressorn i en on/off-pump drar ju mindre ström när köldbärartemperaturen sjunker. I vilket mån det går att göra det i det här fallet är oklart då jag inte har hittat något diagram som visar pumpens effekt som funktion av köldbärar- och värmebärartemperatur. Det enda var en fotnot i databladet där det i princip stod att pumpen inte kan ge nominell effekt vid samtidigt lägsta köldbärartemperatur och högsta värmebärartemperatur.

Det finns en möjlighet att den här installationen kan fungera men det är sådan brist på uppgifter om hur befintligt system fungerar och hur återladdningen på andra sidan gatan fungerar att jag inte vågar ha någon uppfattning alls om anläggningens funktion och i vilken mån BRF ska lita på konsulten. Konsulten kan ju ha information om anläggningarna som vi inte känner till. Jag kan bara säga att jag är mindre negativ nu än vad jag var i början. I vilket fall som helst är det ett mycket intressant projekt och jag hoppas att vi kommer att få återkommande information från Patrik om hur det går.

[Patrik_f]

Har ni läst den intressanta rapporten "Bergvärme kombinerat med uteluftskonvektor"?
Jag tycker att den innehåller en hel del som är relevant i denna diskussion. Jag tänker på det avsnitt där ett borrhålsfält på 15x15 borrhål analyseras. Även om det fallet(med avseende på borrhålskonfigurationen) är lite mer extremt än det som råder i min förening.
Att använda en uteluftkonvektor som kompletteringskälla är intressant för de installationer som finns i stadsdelar där avståndet till grannhål är kort. Genom återladdning kan ett nästan balanserat energiuttag ur berget erhållas och därmed nästan ett ”hållbart” energisystem. Projektet har visat att även om det  ges mer gynnsamma förhållanden för värmepump äts nyttan upp av de ökande driveffekterna för pump och fläkt. Noggrann analys behöver alltså göras innan dylikt system implementeras.

5.3.2 Ny värmepump utan konvektor och utan lägsta tillåtna
brinetemperatur
I detta scenario installeras en ny större och effektivare värmepump efter 30 år. Figur 43 visar
bergväggstemperaturen i hålet. En kraftig sänkning av väggtemperaturen sker. Efter
installation av den större värmepumpen kommer värmepumpen att gå på riktigt kalla
brinetemperuraturer, se Figur 44. Årsvärmefaktorns variationer visas i Figur 45. Sett över de
sista 15 åren (dvs. den nya värmepumpen) är SPF i medel 3.24. Medeleffektuttaget ur berget
är innan bytet (gammal värmepump) -13.0 W/m, medans den nya installerade drar i medel ur
berget -15.9 W/m. Det momentana effektuttaget är ner mot -40 W/m




5.3.4 Ny värmepump med konvektor och återladdning men utan
lägsta tillåtna brinetemperatur
Här simuleras även möjligheten till att återladda borrhålet, vilket görs för alla individuella hål
i hela fältet. Det antas alltså att alla installerar samma tekniklösning samtidigt. Det visar sig
att SPF för detta fall inte förbättras,

För det sista exemplet fanns det tyvärr inga grafer.
Hela rapporten finns här:
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&ved=2ahUKEwjQ2eCCo5nsAhXis4sKHTt7DZYQFjAAegQIAxAC&url=http%3A%2F%2Fvarmtochkallt.se%2Fwp-content%2Fuploads%2FProjekt%2FEffsysPlus%2FSlutrapport-Bergva%25CC%2588rme-kombinerat-med-uteluftkonvektor-EP21-justerad-2014-08-15.pdf&usg=AOvVaw3yY2jWFrB3fpdNxuQmbko2