Det är i princip rent tennlod. Tillsatsen på 3 % Cu är till för att inte tennet ska fräta för mycket på lödkolvsspetsar av koppar (det är ett bekymmer med blyfritt lod där man måste hålla ca 50  °C högre temp på lödkolven än med tenn/bly-lod), så det är nog till för kolvlödning i första hand. Ska man värma med gas så räcker det bra med en lämplig gasolbrännare, acetylen fungerar säkert också men känns litegrann som överkurs och onödigt dyrt.
Min erfarenhet är att det fungerar bättre med lod som har inbyggt flussmedel (som är brukligt vid elektroniklödning), än med massivt lod och en separat flussmedelsburk som Verktygsboden visst har tänkt sig.

Funkar det med lod som innehåller flussmedel till vvs har aldrig provat det  Glömde flussmedel på en skarv en gång och det gick i alla fall inte alls.

Återvänder till mjuklödning.

Är det okej att använda följande till VP installation:
http://verktygsboden.se/lod-flussmedel/loedtrad-foer-vvs-100-g-30-mm
Hur länge har det använts?
Går det bra med liten acetylengas?


Kan ju öva lite och löda de flesta skarvar utomhus, bara sista på plats..
Vad säger ni som jobbar med detta dagligdags? EPA eller OK?

Det är i princip rent tennlod. Tillsatsen på 3 % Cu är till för att inte tennet ska fräta för mycket på lödkolvsspetsar av koppar (det är ett bekymmer med blyfritt lod där man måste hålla ca 50  °C högre temp på lödkolven än med tenn/bly-lod), så det är nog till för kolvlödning i första hand. Ska man värma med gas så räcker det bra med en lämplig gasolbrännare, acetylen fungerar säkert också men känns litegrann som överkurs och onödigt dyrt.
Min erfarenhet är att det fungerar bättre med lod som har inbyggt flussmedel (som är brukligt vid elektroniklödning), än med massivt lod och en separat flussmedelsburk som Verktygsboden visst har tänkt sig.

Återvänder vi till skottkärror har jag en som är köpt andra halvan av 70-talet. Gummit har fått en mängd sprickor men däcket fungerar. Man bör tänka på att jag bor norr om Stockholm där det ofta är sydvästliga vindar. Förr eldades det friskt med olja och det var si och så med avgasrening på bilar de första 10 åren så aggressiva luftföroreningar har det funnits betydligt mer av än i Dalarna.   

Biltema och Juladäcken är egentligen engångsdäck eller ensäsongsdäck. Cykeldäcken förr hade en gummiblandning som gjorde att de höll, nu krackelerar däcken efter några månader. Förra sommaren tog jag ut en cykel som hade blivit inställd någon gång på 80-talet, och däcken var inte direkt nya då heller. I vilket fall borstade jag av 40 års damm och pumpade upp däcken och de är fortfarande fräscha efter 300 mil och en vinter utomhus.

Kapellstropparna vi köpte till vårt segel förra sommarn var helt slut efter en säsong, "gummi" inklätt i nylon eller liknande.
Nu har jag köpt elastisk lina på meter på outdoorexperten för att byta ut, knopparna hoppas jag håller i en mansålder.
Förhoppningsvis är denna lina bättre.
Det jag vill komma till är att det troligen är enorm skillnad beroende på val av material, det skulle kunna bli en riktig rysare om Kineserna (eller någon annan) kommer med konkurrerande presskopplingar där gummit inte håller måttet.
Kvalitetsvaror, där tillverkaren inte byter ut o-ringarna efter att kontrollmyndigheterna godkänt kvaliten borde nog fungera länge, men det känns ju ändå som att det finns en bortre parentes där det kan bli problem.
Förhoppningsvis lika långt i framtiden som kopparrören själva börjar ha tjänat ut.

Vi har i alla fall inte haft en enda läcka på 11 år, alltid något.

Hackan tjänade jag.
Vad är det för gummi i presskopplingar?

Rörisen som istallerade mitt system mjuklödde alla kopplingar.
Jag frågade varför han inte använde presskopplingar,
han sa " dom innehåller gummitätningar och det vet man hur gummi blir när det blir gammalt så jag kan inte garrantera att dom håller lika länge"
Han är en "gammal räv" som hållit på länge med VVS.

Hej Lmf
Beklagar om jag har sårat dig med skämtsam svar, inget att brusa upp för. Själv tål jag att få mig på pälsen eller en känga av forumet om mina uppgifter är felaktiga. Det är väl meningen och det fina med forumet att man delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter (olika synsätt)?
 
Tack för komplimangen! Under mitt arbetsliv(sen1972) som plåt&svetsmekaniker, tekniker och konstruktör, specialitet-rostfritt, aluminum, stål och andra metaller mest inom industrin har jag hunnit att skaffa mig en hel del erfarenheter som jag delar med mig. Sen att det är gammalt skola, med väl beprövade metoder (jag håller mig till) får forumet ha överseende med. I det här yrket kommer man inte undan VVS arbeten.

 Till ditt dilemma: det finns ingen mätmetod för det du efterfrågar (vad jag vet?), helt ointressant i dem här mjuklödnings samanhang. Handlar det om bristning så är det brottgräns man syftar på. Annan femma med hydraulik, VP och annat, men då är det hårdlödning som gäller, med vissa krav på temperatur och hållfasthet på lodet!

Lite att tillföra till problematiken med mjuklödning: vibrationer – tryckstötar (smällar) i VV+KV systemet. Skadar inte att vara observant!
Kanske till lite nytta att jämföra olika metoder?
 
http://www.meltolit.se/pdfer/meltolit_katalog.pdf
Mvh Jiri

Frågan är väl egentligen inte exakt hur många bar eller °C en lödd skarv håller. Nånstans måste man ju dra gränsen för när man bör använda hårdlödning istället för mjuklödning. Men visst hemma i sitt eget hus får man ju göra som man vill, men ett kommersiellt företag som skall lämna garantier på utförda jobb och många fall uppfylla vissa kvalitetskrav/normer måste vara lite noggrannare vid val av arbetsmetoder.

Hej T Forsman
När det gäller lödning av rör och man andvänder lectran tillsammans med ovan beskriven typ av lödfluss går det knappt att misslyckas.

Dottern va 6 år när hon prova skarpt läge första gången 
Med lite övervakning .
(Till sommaren blir det Tig kurs,  vem vet, hon kan ha talang )

CC

Tänk på att alla lättsmälta metaller och legeringar har en tendens att kallflyta, som blir värre ju närmare smältpunkten man kommer. Det är det som är anledningen till att man vill ha en rejäl marginal mellan arbetstemperatur och lodets smältpunkt. Dessutom försämras utmattningshållfastheten kraftigt vid högre temperaturer, det är väl bekant för var och en som har ägnat sig åt att bättra på spruckna lödningar i gamla tv-apparater.

nej det gäller för tenn/silver lod ..
sen står det ca 230°     
andvänder man meltolit p30 lödpasta  ser man direkt när smältpunkten kommer.
det silverlegerade tennlodet som ligger i pastan smälter och när den kryper upp med kappilärkraften
då är det klart att tillföra det lilla extra som behövs..

 trixet med en snygg lödning ,,, inte förvarmt och inte för kallt.. 
cc

Ett litet klipp från koppar .com gällande temperaturer som kopparn ska hålla för att mjuklödningen ska fungera
Mjuklödning
För att uppnå bra resultat vid mjuklödning bör man använda fabrikstillverkade
rördelar.
Fogen rengörs före lödning med putsduk eller borste. Mjuklödning
sker vid en arbetstemperatur av cirka 230°C varför det är
lämpligt att använda gasol eller lödapparat för att inte riskera
överhettning. Hållfastheten hos en mjuklodskarv är lägre än hos
en hårdlödning. För skarvar utsatta för utmattningspåkänningar
t.ex. vibrationer eller temperaturer över 110°C rekommenderas
alltid hårdlödning.

Jag skulle även vilja tilläga att en VVC ledning ej skall lödas med tenn.
rörelsen /expansion är för stor

Med vänlig hälsning
cocacola

svenske kocken!
Var inte så mycket förundrad ! Man håller sig till det man kan! Med tiden blir det gammalt skola! Vist har jag snubblat över induktionslödnig, en hel del att investera i, om man inte har så stor behov av det!
Det jag hackar på är var går skiljegränsen mellan mjuk-hårdlödnings temperatur och hur kallar man olika metoder!
Ändå bra tråd som är till nytta för andra!
Smurfen!
Det handlar enbart om bättre hållfastheten vid hårdlödning med rätt lod!( olika egenskaper)
Mvh Jiri

Jag har för mig att skilje gränsen mellan hårdlödning och mjuklödning går vid 450 grader men kan ha fel var nått år sen man gick i skolan nu.

Jag tror det mesta tappvattnet i stugan är/var mjuklött, gjort 1969, och har aldrig varit ett problem.

I huset i Uppsala är det hårdlött, gjort 1978.

Modifieringar och värmesystem gjort 2004 resp 2010, är pressat.

Vad har du för erfarenheter angående hållbarhet mjuklödning vs hårdlödning är det ett problem med hållbarheten vid mjuklödning ?

Smurfen!
Vi kan ändå inte komma ifrån att alt utöver lödkolv handlar om hårdlödning!
Mvh Jiri

Jag mjuklöder med gasol typ valla flaska och hårdlöder med gas svetsen så länge det är koppar rör lödkolven använder jag inte till rör endast till elektronik och ev nån kabel. Har du inte sett mjuklödda skarvar på koppar rör tidigare är ju inte direkt ovanligt var ju vanligt att värma med eltång ett tag innan presskopplingarna tog över helt

Smurfen!
Vi kan ändå inte komma ifrån att alt utöver lödkolv handlar om hårdlödning!
Mvh Jiri

Smurfen!
Ber om ursäkt för mina ordval och mina tvivel! Jag vet mycket väl vad det handlar om!
Det verkar råda rent kaos vad man kallar olika metoder för!

Det finns ingen anledning att behöva kladda ner kopparrör vid sammanfogning med flussmedel, när det finns fosforkopparlod! Då är det hårdlödning!
Vid sammanfogning av olika metaller så använder man silverlod och flus, sen vilken metod och lod? Helt beroende på sammanhanget  -för det mesta hårdlödning! Då är det gassvets som gäller!
Mjuklödning-för det mesta använd i elektronik branschen! Då klarar man sig med lödkolv,salmiakpasta  och tenn!
Det här är inte avsett som pik för dig, du kan bättre än så!
Mvh Jiri

Jag vet vad som skiljer och jag har mjuklödda skarvar till 99% endast om det inte går att få 100% torrt brukar jag hårdlöda det är inte falsk information.

Smurfen!
Ber om ursäkt för mina ordval och mina tvivel! Jag vet mycket väl vad det handlar om!
Det verkar råda rent kaos vad man kallar olika metoder för!

Det finns ingen anledning att behöva kladda ner kopparrör vid sammanfogning med flussmedel, när det finns fosforkopparlod! Då är det hårdlödning!
Vid sammanfogning av olika metaller så använder man silverlod och flus, sen vilken metod och lod? Helt beroende på sammanhanget  -för det mesta hårdlödning! Då är det gassvets som gäller!
Mjuklödning-för det mesta använd i elektronik branschen! Då klarar man sig med lödkolv,salmiakpasta  och tenn!
Det här är inte avsett som pik för dig, du kan bättre än så!
Mvh Jiri

Häromdagen plockade jag bort den externa värmebärarpumpen, som efter min ombyggnad av pumpen inte fyllde någon funktion, och ersatte den med en bit 22 mm kopparrör. Pumpen var monterad mellan två kapillärlödningsvinklar så jag värmde loss rörstumparna till unionskopplingarna och tänkte ersätta mellanrummet med kopparröret. Oväntat fick jag problem när jag skulle löda fast röret. Tennlodet med 3 % silver ville inte rinna ut och väta kopparn trots att jag provade både med salmiaklösning och lödpasta som flussmedel. När jag gav upp och provade med ett tenn/blylod som jag använder för elektroniklödning fungerade det hur bra som helst.

Är det något speciellt med att löda med tenn/silverlod? Jag trodde det skulle fungera lika bra som med tenn/bly. Vad är det man  ska använda som flussmedel för att då det att fungera bra?

Hej! Men är det inte vanlig koppar du ska löda?Testa silver-fosforkoppar2% och då ska du inte ha flussmedel utan bara se till att det är rent.Flyter ut kanon och det är lätt att få det bra.

Läs inläggen en gång till.

Jag sover lugnt både med dom skarvarna jag gjorde vid vp installation och dom få skarvarna som är kvar från vvs firman som installerade vedanläggning -98

Tyvärr vet inte vad man ska ha brukar köpa lod och pasta på samma ställe endera på lokala vvs butiken eller Rinkaby rör och det har alltid funkat bra så länge det är torrt. Är det vatten kvar i ledningen brukar jag hårdlöda med Fosforkoppar lod men då krävs det mera värme så då blir det gas svetsen vilket jag tycker är onödigt krångligt att använda annars. Jag tror du hade fel flussmedel det är så pass lätt att få till en lödning med rätt grejer så det bör inte vara ovanan som gjorde det fast jag är ju rätt van vid att svetsa och även om det inte är samma grej så ligger det ju nära varann