En till fundering jag hoppas någon kan svara på:

Skulle man kunna använda en LK minishunt M60 med 16mm PEX för hela övervåningen?

Sovrum, ca 15m2.
Badrum, ca 6m2.
Allrum, ca 30m2.

Shunten har en maxkapacitet på 60m2 vilket är ok då övervåningen blir runt 50m2. Det finns minifördelare att köpa till för max fyra slingor.

Läser att max längd per slinga är 90m vilket motsvarar ca 15-20m2.

Man skulle då få en slinga var i sovrum och badrum, och två slingor i allrummet.

Är det här en rimlig lösning eller kommer det att bli problem med slingorna då de t ex inte har samma längd?

Ok, tack igen. Jag spånar vidare...

Visst skulle man kunna koppla en Shunt direkt till den "tredje" ettrörsslingan och sedan en fördelare efter detta om man skulle vilja ha golvvärme i alla rum på övervåningen? Eftersom man tar framledning och retur direkt vid värmepannan (alltså ej mitt i någon av de andra ettrörsslingorna) borde det inte spela någon roll om Shunten är för ettrörssystem eller tvårörssystem? Ser nämligen att t ex Floore har en Shunt där det finns ett tillvall för att koppla in på ettrörssystem, men det bör inte behövas det den kopplas till en "egen" fram/returmatning även om dessa delas med övriga slingor?

Det är precis som man brukar göra med helt separat framledning(rördragning med Push) och slippa allt krångel.

Du menar att du har både golvvärmen och en radiator i badrummet? Hur gjorde du med framledningen till golvvärmen?

Enrörssystem........så det var bara att dra några meter rör i golvet och i slutet av slingan, dra uppstick till radiatorn.  Golvvärmeslingarn går mao ej att stänga av.

Jag gjorde en sådan lösning......och tog bort en stor radiator i ett badrum.....och gjöt in en slinga i golvet......men i slutet på slingan monterade jag en pytteliten radiator, eftersom jag ville ha en luftningspunkt.

Du menar att du har både golvvärmen och en radiator i badrummet? Hur gjorde du med framledningen till golvvärmen?

TS-tråd skapare, termostat kan begränsa och styra framledning om slingan är rätt beräknat med hänsyn till framledningstemp och uppvärmningsbehov.(Ersättare till radiator)
Jiri

Kompletterar!
Bara om du har tillräckligt med framledningstemp kvar. Antar att det är ingenting att oroa sig för? Om du nu ersätter radiator med golvvärme?

Vilken shunt är det som gäller då om man vill ha "prisvärdast"? Badrummet blir ca 4-5m2.

Kan det för dåligt, men troligen är det som kocken säger, du kan sätta ett vanligt ettrörskoppel. 

Om man kopplar den som en radiator så blir det kanske för stort delta-T så att det blir en tydlig tempskillnad på golvet där slangen börjar och där den slutar? Det går väl iof att undvika genom att lägga slangen på ett smart sätt istället för bara sicksack från ena änden av rummet till den andra, men exakt hur vet jag inte.

Vår toalett är på 5 m2, och jag kan i alla fall lätt justera in flödet så jag får samma deltaT som på radiatorerna (ca 5 grader).
Iofs i ett tvårörsystem, men ändå - värmen fungerar perfekt.

Det där är ju en ren chansning.
Beroende på effektbehovet i golvvärmen så kan det bli för kallt, lagom varmt eller för varmt i rummet.
En shunt säkerställer att du kan dra ned effekten, men skulle golvvärmen inte räcka till om du tar värmen som "tredje radiator" så har du ju lite problem...

Vilken shunt är det som gäller då om man vill ha "prisvärdast"? Badrummet blir ca 4-5m2.

En shunt eller ett ettrörskoppel, dom fungerar i princip exakt lika, behövs om du ska kunna reglera golvvärmen och det vill du.

Jag kör med Korado.

Ändå, poängen med TS fråga var att krångla till det med att blanda till riktigt soppa?
Varför inte för enkelhetens skull(önskemål) ,köra ny tillskott med tvårörsslinga, med lite krångel som man uppskattar, dyrare installation svårt att få till det?
Nu är Vi alla andra Idioter som försöker hjälpa till ute och cyklar!
Jiri

typ nåt sånt här: http://www.rinkabyror.se/artikel/uponor-push-12t/

Vist, vad kostar en radiator till ettrörsslinga för enskilt rumsbehov med kolossal format i jämförelse med golvvärme med allt vad det innebär? Det krävs inte så mycket kunskaper för att inse fakta? Med rörslingan är du ute efter precis samma uppvärmningsbehov med dryga kostnader(stora risker, läckage). Inte undra på att du har samma behov av vattenvolym. Varifrån får du annars värme, ungefär med samma förutsättningar?
Jiri

Som jag skrev tidigare huset  har samna behöv av energi men man brukar vilja minska andelen köpt energi. Risken för läckage lär inte vara större med golvärme slang som drad helt utan skarv än med radiator där man har 2 anslutningar vid varje rad helt öppet och där ev läckage hamnar i golvet nu anser ju jag även den så liten men den finns.

Vist, vad kostar en radiator till ettrörsslinga för enskilt rumsbehov med kolossal format i jämförelse med golvvärme med allt vad det innebär? Det krävs inte så mycket kunskaper för att inse fakta? Med rörslingan är du ute efter precis samma uppvärmningsbehov med dryga kostnader(stora risker, läckage). Inte undra på att du har samma behov av vattenvolym. Varifrån får du annars värme, ungefär med samma förutsättningar?
Jiri

Hej Rickard!
Själv är jag mycket väl medveten hur olika system fungerar. Det mesta jag har träfat på i befintligt villa installation är ettrörssystem. Som du säger, du har helt rätt i princip. Men nu är ettrörssystem i första hand avsett till småhus där det knappast handlar om behov till stor värme uttag per slinga. Så man kan lätt hålla sig till vettigt(GDS-vänligt) installation till rimliga kostnader, få till bättre vatten volym utan påhäng. Det kan knappast vara sämre med enkelt rördragning, all anslutning under uppsikt, slippa krångla med BBR. Enda hinder: rätt dimensionering?
Rent praktisk, utan att ge mig in på Expert uträkningar, dom flesta med småhus(ca 220m2 1pl+käll.) klarar sig alldeles utmärkt med 4-ettrörsslingor uppdelad på 2+2(över-källarvåning),med 15dia rör från fördelare kan jag nyttja ca 3kW(3.5kW) per slinga utan nåt som helst olägenhet. Med enkelt matematik så borde distributionssystem  klara av ca 12kW i effekt behov vid minst DUT.
Har ingen aning hur mycket folk vill lägga ner med kluring? För min del har det alltid handlat om i första hand väl fungerande system med van komfort.
Jiri

Du kan väl inte jobbat med golvvärme system i alla fall om du anser att dom är uppbyggda som 1 rörs system. Har du nån förklaring hur du får till mera vatten volym i 1 rörs system enligt min enkla uträkning är skillnaden marginell och slår nog åt båda håller beroende på rördragning och är det kort enkel rördragning antar jag att man väljer 2 rörs system. 3 kw i 15mm rör då har du nog inte följt rör dimensionen dimensionerings programmet räknat ut om det är till ett låg tempat system.

Hej Rickard!
Själv är jag mycket väl medveten hur olika system fungerar. Det mesta jag har träfat på i befintligt villa installation är ettrörssystem. Som du säger, du har helt rätt i princip. Men nu är ettrörssystem i första hand avsett till småhus där det knappast handlar om behov till stor värme uttag per slinga. Så man kan lätt hålla sig till vettigt(GDS-vänligt) installation till rimliga kostnader, få till bättre vatten volym utan påhäng. Det kan knappast vara sämre med enkelt rördragning, all anslutning under uppsikt, slippa krångla med BBR. Enda hinder: rätt dimensionering?
Rent praktisk, utan att ge mig in på Expert uträkningar, dom flesta med småhus(ca 220m2 1pl+käll.) klarar sig alldeles utmärkt med 4-ettrörsslingor uppdelad på 2+2(över-källarvåning),med 15dia rör från fördelare kan jag nyttja ca 3kW(3.5kW) per slinga utan nåt som helst olägenhet. Med enkelt matematik så borde distributionssystem  klara av ca 12kW i effekt behov vid minst DUT.
Har ingen aning hur mycket folk vill lägga ner med kluring? För min del har det alltid handlat om i första hand väl fungerande system med van komfort.
Jiri

Jag vet inte om du skrivit fel, eller inte förstår hur ett golvvärmesystem fungerar, men det fungerar ju precis som ett tvårörsystem. 
Man drar en grov stam fram till en fördelare, och sedan har man en slinga för varje rum, typ, istället för en radiator/rum - alla får sin egen matning vilket gör att man kan hålla en så låg systemtemperatur som möjligt.

I ettrörsystem avleds ju en del av flödet i slingarn till varje radiator, returen "återförs" framledningen till nästa radiator med resultat att framledningen till radiator 2 i slingan blir kallare, detta innebär att radiator nr 2 skall dimensioneras 7% större än radiator 1 i slingan (Med 7% större menar jag alltså effekt/m2 rum som skall värmas), samma sak när vattnet passerar radiator 2, en del av flödet leds genom radiatorn, och återförs sedan "framledningen" till radiator 3, vattnet är nu ytterligare avkylt och radiator 3 skall dimensioneras ca 7% större än radiator 2 för att få samma uteffekt/m2 som radiator 1 och 2 har.

Detta betyder i förlängningen att man antingen måste köra med högre flöde för att få samma deltaT över radiatorkretsen som i ett tvårörssystem, ELLER att man måste ha en högre kurvinställning i styrdatorn, vilket ger sämre COP på värmepumpen.
Ett högre flöde innebär att man måste/bör dra GRÖVRE stammar i ettrörsystem än i tvårörssystem om man inte vill överskrida av branschen rekommenderade flödeshastigheter och mottryck.
Vanligt är att man tvärt om, i ettrörsystem dessutom drar klenare rör, kör högre flöde med högre mottryck med resultatet att man får ökat slitage i ledningarna, risk för oljud från ledningar, och större driftskostander på cirkpumpen då den måste gå med högre effekt hela anläggningens livslängd.

Den enda fördel jag kan se med ettrörsystem är att termostaternas påverkan på systemflödet blir mindre.
Nu är jag ju av den uppfattningen att termostater inte behövs i de flesta fall, och i de fall de kan anses behövas gör de så liten skillnad på den reella komforten att det är försumbart.
Med det menar jag att när termostaterna stänger p.g.a. solinstrålning så kanske de stryper bort 100W effekt, samtidigt som solen ger kanske 3000W effekt genom de fönster som finns i ett vardagsrum, om vi tar det som exempel.
En strypande termostat gör i dessa fall ingen reell skillnad på temperaturen i rummet, men den sparar några tiotals watt i värmekostnader.
Dessa kan man både ha och vara utan.

I ett golvvärmesystem är väl slingorna parallellkopplade i fördelaren? Dvs, som i ett 2-rörs radiatorsystem.

Ingen tror att det handlar om större rum efter hand, alla vet att vattnet blir lite kallare efter varje element som "passeras". Därför behövs större element efterhand ELLER att man har elemnt som är så pass stora att man kan strypa det första lite mer än det andra och det andra lite mer än det tredje osv.

Ja vist Smurfen  du har så rätt!
Sätt dig ner med beräkningsprogram och börja räkna innan du yttrar dig!
Säkert det räcker med några framdragna rör runt kåken, varför ska man  ha radiatorer över huvud taget och krångla till det med konstiga påfund som ett eller tvårörsystem?
Jiri

Räknade lite men utan beräkningsprogram och om vi säger att man vill ha en radiator som lämnar ca 680 watt vid drygt 50 grader fram räcker det med en C22 L=800 och sen blir L=900 på de 2 följande radiatorerna eftersom man går upp i storlek efter hand på slingan. Då skiljer radiator volymen 1,2 liter mellan 2 rörs system som skulle haft 3 st  radiatorer L=800 och 1 rörs systemet behöver 1 L=800 samt 2 st L=900. Nu är ju oftast anledningen att dra 1 rörs system att spara in på jobbet att dra rör samt även kostnaden för rören men om vi räknar på att man drar 15 mm koppar rör till de här radiatorerna så om man använder 8,75 meter extra rör till 2 rör systemet så hamnar man samma vatten volym drar man mera rör vilket är rimligt så blir vatten volymen lite mera på 2 rörs systemet men skillnaden lär vara så liten så det spelar ingen roll. Vet inte vilket program du använder men det ska vara stora radiatorer i slutet av slingan om vatten volymen ska bli märkbart större har man behov av mera volym får man komplettera med volymtank eller arbetstank.

Ja vist Smurfen  du har så rätt!
Sätt dig ner med beräkningsprogram och börja räkna innan du yttrar dig!
Säkert det räcker med några framdragna rör runt kåken, varför ska man  ha radiatorer över huvud taget och krångla till det med konstiga påfund som ett eller tvårörsystem?
Jiri

Visst är flödena på slingorna injusterat men flödet över växlaren i kompressorn är konstant oavsett om termostater eller nått annat stryper elementen. Och naturligtvis måste man ha en volymtank om systemets volym är låg för att få acceptabla gångtider på kompressorn dock är inte behovet av arbetstank lika stort som i ett tvårörssystem  med tex termostater som kan ge mycket olika flöden beroende på hur många termostater som har stängt

Vad ha menar är troligen, att med ettrörssystem har man samma flöde oavsett om termostater är stängda eller öppna. Nått som kan vara problem med tvårörssystem.

Varför skulle 1 rörs system göra att man undviker volymtank på nått sätt 

Enklaste möjliga fördelare som kan justeras flöde på (även om det inte behövs egentligen) skulle jag sätta upp, exakt vad som krävs för att uppfylla BBR vet jag inte, men det måste nog vara säkert mot vattenskada, typ i skåp eller så. Är för dåligt insatt för att kunna säga säkert vad som krävs.
22 mm koppar eller pex i stammen (upp till 5 kW effekt på raddarna), 15 mm koppar eller 16 mm PEX till varje radiator (upp till ca 1500 W på radiatorn).
Det är viktigt att du har diffusionstät pex när du har radiatorer, kanske alupex?