I reglerteknisk mening är regleringen väldigt enkel. Huvudregleringen är knappt en reglering utan bara en kurva. Man skulle kunna kalla det för en ren framkoppling eller open-loop, dvs att man vet att vid en viss utetemperatur krävs en viss framledning. Ingen återkoppling, inga reglerparametrar, inga tidskonstanter. Det blir väldigt robust.

Sen kan man komplettera med innegivare och vad jag förstår så ställer man på vanliga system in förstärkningen (motsvarar P i PID), på t.ex. 1, 2 eller upp till 5. Då har man en closed-loop, av typ 'P'. Den mesta regleringen styrs av framkopplingen (utegivaren) men felet justeras bort något med innegivaren. I det här fallet har man en reglerparameter alltså (P). Viss risk för självsvängning om man ställer in för högt P.

Till sist finns det en inre reglerloop som styr hur kompressorn körs för att få fram den önskade framledningen. Den regleringen är också väldigt enkel, i vissa fall bara en enkel hysteres som styr start och stopp, i andra fall med en shunt (också hysteres), och sen varianten med "gradminuter" (tidskonstant; integrering, i reglertekniska termer) som också bara är ett sätt att generera pulserna on/off till kompressorn. Vissa system kombinerar metoderna alltså t.ex. både hysteres (start/stopp-temperatur) och gradminuter. Fördelen med gradminuter är att systemet kommer ihåg om det ligger lite efter börvärdet med framledningen och kan kompensera för det senare. Det kan inte en ren hysteres, om pumpen inte orkar med t.ex. när det som är kallast på natten så har den glömt det senare och stannar kanske på dagen när det blivit varmare.

Gradminuterna man ställer in är en tidskonstant för värmesystemet snarare än för huset. Om man t.ex. har en liten radiatorvolym måste gradminuterna ställas in lågt annars kommer temperaturen i radiatorerna svänga kraftigt.

En inverter har såklart bättre möjlighet att ge en exakt och jämn framledning, men även den regleringen är säkert väldigt enkel. Och även en inverter kommer ju ha avbrott för t.ex. varmvattenproduktion. Huvudregleringen med utegivare och kurva är samma som för övriga.

De enda system som jag läst om som har nån form av tidskonstant för byggnaden är Comfortzone. De har en parameter för husets tröghet eller storlek. Det finns också några som hävdar att systemen "lär sig" husets värmegenskaper, oftast menar de då att systemet kan lära sig kurvan med hjälp av innegivaren.

Nån PID-reglering är det alltså inte tal om.

Apropå gradminuter, använder vp enbart är- och börvärde för utgående temperatur för att beräkna det värdet? Egentligen är det väl snarare är- och börvärde för tillförd energi som borde användas och då spelar ju även flöde och returtemp in. Det går ju även att ställa in att cirkulationspumpen ska stoppas helt när inte kompressorn körs, hur får den ett vettigt värde på gradminutsändringen utan flöde?

Och när vi är inne på flöde...strävar pumpen alltid efter ett konstant delta t eller varierar det med temperatur? (I menyn kan man väl ställa önskad delta vid DUT.)
Antag att vi har flödet=X och delta=Y vid DUT. Blir det varmare ute så att effektbehovet halveras så kommer ju delta att sjunka till 0.5Y om flödet bibehålls, alt måste flödet halveras för att behålla delta.

Jag får inte riktigt ihop hur den räknar gradminuter när den är frånslagen heller. Ganska omgående efter att kompressorn slagit från så borde ju utgående temp sjunka med flera grader. Defaultvärde på tillslag är väl -60 och det bör ju i så fall nås redan efter 10-15 minuter. Med tanke på att den enbart slås ifrån vid lågt behov så känns det som en extremt kort tid, även i en lätt byggnad så hinner väl temperaturen knappt sjunka alls på den tiden.

Utan att riktigt veta gissar jag att Nibe 1255 styr effekten efter hur den ligger till med gradminuterna. Default startar den på Gm-60 och skulle dom fortsätta sjunka till tex Gm-200 så behöver vp öka effekten om dom stiger så bör effekten minskas så inte Gm når 0 för då stoppas kompressorn. Att ha en volymtank i systemet lär inte skada om vp ökar effekten så lagras ju värmen i systemet för att användas senare men troligtvis lär inte volymtank behövas på en inverter om man inte har problem med knäppningar i radiatorerna.