Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Allmänt forum => Ämnet startat av: cheetah1 skrivet 06 januari 2011, 12:57:42
-
...för alla att lära sig skillnaden på kilowatt och kilowattimmar.
-Storheten Spänning betecknas "U" och mäts i enheten Volt, vilket förkortas "V" och specifierar hur hårt elen trycker på för att komma dit den vill.
-Storheten Ström betecknas "I" och mäts i enheten Ampere, vilket förkortas "A" och specifierar hur fort elen flödar förbi en viss punkt.
-Storheten resistans betecknas "R" och mäts i enheten ohm, vilken förkortas "Ω" (grekiska bokstaven omega) och specifierar hur trångt det är för elen att ta sig förbi.
-Storheten effekt betecknas "P" och mäts i enheten watt, vilket förkortas "W".
Effekt är en funktion av ovanstående storheter, allra enklast är att mäta spänningen x strömmen, dvs U x I, således: P = U x I eller 1 volt x 1 ampere = 1 watt.
-Storheten tid betecknas "t" och mäts i enheten sekund, vilken förkortas "s". Man kan även använda enheten timme, vilken förkortas "h" och består av 3600 s.
-Storheten energi betecknas "E" och mäts i enheten joule, vilken förkortas "J".
Energi är dock en funktion av effekt x tid, och kan därför även mätas i enheten watt x sekund, dvs wattsekunder, "Ws". 1 Ws = 1 J.
Har man istället 3600 sekunder, dvs en timme, så skrapar man ihop 3600 Ws eller 1 Wh (wattimme).
Har man samtidigt 1000 watt istället för 1 (eller för den delen 1 W i 1000 h, så blir det hela 3600000 Ws = 1000 Wh = 1 kWh (kilowattimme).
Vad jag vill ha sagt med den här fysiklektionen för mellanstadieelever är att man kan inte förbruka en kilowatt, samtidigt som en apparat inte kan dra en kilowattimme. Däremot kan en apparat dra en kilowatt under en timme och således förbruka en kilowattimme.
Säg till om det är nån som ändå inte förstår. :)
-
Inte mellan men däremot högstadiet.
Men tror du att det finns någon som inte vet detta?
-
Hehe, skulle man sedan särstava enheterna så är nog hjärtinfarkten nära ;D
-
Inte mellan men däremot högstadiet.
Men tror du att det finns någon som inte vet detta?
Ja absolut, jag tex ;D
-
Inte mellan men däremot högstadiet.
Men tror du att det finns någon som inte vet detta?
Jag vet att det finns fler som inte vet än vet.
Så nu vet några fler...
-
Det finns i varje fall tillräckligt många som har svårt att avgöra vad de pratar om, för att det ska vara värt att ta upp ämnet.
Många gånger kan det vara svårt att förstå vad folk skiver om eller frågar efter, bara för att de använder felaktiga enheter, som gör att man inte blir riktigt klok på vad de menar.
Dessutom verkar det som om många inte förstår, hur viktigt det är, att använda rätt enheter. Men det är ju aldrig för sent att sätta sig in i hur det ligger till.
Man kan väl i varje fall komma överens om att det är kWh som man gör av med och att kW är ett mått på vilken effekt en apparat utvecklar i en viss situation, samt att k står för 1000 och att K står för Kelvin.
erp
-
Hur många regler bryter jag mot nu när jag bumpar den här tråden? :)
-
Kan också som tillägg till ovanstående nämna att inom algebran (när man räknar matte med bokstäver) skriver man gånger genom att inte sätta ut nåt tecken alls, exempelvis Wh vilket innebär W x h. Däremot sätter man ut divisionstecken när man dividerar, exempelvis Wh/h.
Notera i ovanstående exempel gärna också att h/h tar ut varandra, 3/3 = 1, så vad det står är W x 1, med andra ord är h/h fullständigt meningslöst, det räcker att skriva W.
-
Nästan alla man pratar elförbrukning med anger sin förbrukning i kW, inte kWh.
Men så länge man vet vad som menas så skiter iaf jag i att komma med pekpinnar, känns onödigt.
Beror iofs på vem det är, men ofta kan det vara smartast att hålla käft för att inte framstå som en messerschmitt, vilka jag själv inte har så mycket till övers för.
:)
-
Ungefär som kalorier... Alla säger kalorier, men man mäter ju i kilokalorier. Ingen som åker ett par mil med bilen skulle få för sig att säga att dom har åkt 20 meter, men när det gäller energi är det tydligen ok med ett fel på 1000 ggr...
-
Lite som att fråga vad någon väger... jag väger X kilo.... Hur rätt är det?
-
-Storheten Ström betecknas "I" och mäts i enheten Ampere, vilket förkortas "A" och specifierar hur fort elen flödar förbi en viss punkt.
Njaej
Njaej. Inte hur fort (förväxlas lätt med hastighet). Snarare hur stort flöde (av elektroner).
MVH/Gano
-
Lite som att fråga vad någon väger... jag väger X kilo.... Hur rätt är det?
Du väger tusen.
Dessutom mäter din badrumsvåg inte kg, den mäter kraft. Det gör alla fjädervågar och vågar med induktiva givare. Det är egentligen bara en motviktsvåg som kan mäta kg. Kg är ett mått på hur många elementarpartiklar som finns i det objekt du väger (elektroner, neutroner, protoner..)
En vanlig fjädervåg eller en våg med induktiv givare mäter fel på månen, det gör inte en motviktsvåg.
MVH/Gano
-
Ungefär som kalorier... Alla säger kalorier, men man mäter ju i kilokalorier. Ingen som åker ett par mil med bilen skulle få för sig att säga att dom har åkt 20 meter, men när det gäller energi är det tydligen ok med ett fel på 1000 ggr...
Är vi inte redan lite smålata och har vårt mil begrepp istället för att säga man åkt 200 kilometer.
Ska man vara helt korrekt så mäter man energi i joule, kalorier är ett gammalt begrepp exakt som famnar, skålpund och hästkrafter.
-
Hör inte enheterna ihop?
En meter är 1000 mm
1m3 är 1000L
1L är 1000 ml eller 1000g och så vidare
Allt går väl att härleda till 10 decimalsystemet, vattnets egenskaper under vissa förutsättningar.
Precis som att 0 grader är vattnets fryspunkt och 100 grader är kokpunkten. Att man sen kan påverkar detta genom att förändra tryck m.m är väl en definition på sanning?
Att man sen definierat gram på ett mer vetenskapligt sätt i labb miljö är väl en efterskapning?
-
Gram har ingenting med milliliter att göra. Det ena är en vikt/massa och det andra är en volym. Att vatten råkar väga nästan exakt 1 kg / dm3 är mer eller mindre en slump (eller har möjligtvis att göra med att det var därifrån man härledde kilogramprototypen), ingen annan vätska, gas eller fast materia har samma densitet.
Jag undrar när vi kan börja läsa på baksidan av spritflaskorna: 750 µm3
-Storheten Ström betecknas "I" och mäts i enheten Ampere, vilket förkortas "A" och specifierar hur fort elen flödar förbi en viss punkt.
Njaej
Njaej. Inte hur fort (förväxlas lätt med hastighet). Snarare hur stort flöde (av elektroner).
MVH/Gano
Jajo, det har du förstås rätt i. 1 A ≈ 6 241 000 000 000 000 000 elektroner per sekund förbi en viss punkt. (Egentligen är det inte det som är defenitionen, utan defenitionen är med hur stor kraft två parallella ledare på ett bestämt avstånd dras mot varandra, men det är överkurs...)
Jag tycker personligen kanske inte att det är så hiskeligt noga att man skriver rätt, men däremot tycker jag att det är viktigt att man vet att man gör fel när man skriver att huset drar 15000 kW per år. Man kan helt enkelt inte dela storheten effekt med storheten tid. Precis som att det inte går att ta reda på hur många äpplen det går på en timme. Man bör veta detta tycker jag, särskilt om man ska till och installera en avancerad uppvärmningsutrustning i sitt hus...
-
Precis det jag menar, enheterna hör ihop eftersom dom härstammar från varandra.
enheten en meter är väl ursprungligen en fransman som sa att det var 1000000 meter eller något i den stilen från paris till ekvatorn. Ganska godtyckligt från början således.
-
Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av jordens omkrets. Den skapades efter franska revolutionen på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från nordpolen till ekvatorn längs Paris-meridianen. 1792 skickades två franska astronomer (Méchain och Delambre) ut för att genom gradmätning mäta avståndet mellan Dunkerque och Barcelona vilket sedan skulle användas för att mer exakt räkna ut avståndet nordpolen-ekvatorn. Utifrån mätningarna skapades en arkivmeter som användes för att definiera meterns längd. Arkivmetern var en rak stång av platina där metermåttet var avståndet mellan stångens ändar. Gradmätningarna visade sig senare inte vara tillräckligt exakta (avståndet är 9 999 973 m), men ändå fortsatte arkivmetern att användas som meterdefinition. Den är ungefär 0,2 mm kortare än 1/10 000 000 av pol-ekvatoravståndet.
Hämtat från wikipedia
-
Den gamla angav 1 kg som massan hos en liter vatten vid temperaturen 4 grader celsius.
också hämtat från wikipedia
-
Kan tipsa om att det går att ändra sitt inlägg om man kommer på att man vill lägga till mer information.
Något jag precis gjorde, för övrigt.
-
Den gamla angav 1 kg som massan hos en liter vatten vid temperaturen 4 grader celsius.
också hämtat från wikipedia
Jovisst, det fanns aln, tum o fot åxå ;)
-
Fast dom använder vi inte så ofta eller hur?
-
Inte heller påstår vi att en liter vatten väger ett kg. 1 kg är massan av enkilogramsprototypen som antagligen ligger inlåst i nåt kassavalv i Paris eller motsvarande.
1 kubikmeter vatten vid +4 grader väger numera 999,9720 kg.
-
Det är ju samma sak, det är ju det som är hela grejen.
Var kommer enheten ifrån och hur har man definierat den?
En liter är ju 1 dm3? metern är ju baseras på en hittepå värde i frankrike för skitlänge sedan. Att man på senare år kunna precisera enheterna mer vilket ger följdeffekter på på vikt, längd och volymenheter är en självklarhet.
jag är ganska övertygad om att majoriteten skulle vara överens om att 1m3 vatten väger 1000 kg.
-
jag är ganska övertygad om att majoriteten skulle vara överens om att 1m3 vatten väger 100 kg.
Inte jag! :D
-
Egentligen vet jag inte vad du argumenterar för? Du vet att du sitter och säger emot mitt påstående att det bara är vatten som väger ett gram per milliliter, efter att du påstod att 1 gram = 1 milliliter, va?
-
mmm, du har nog rätt i att man tappat tråden lite.
avslutningsvis, de idag exakt definierade enheterna kg eller meter ursprungligen baserade på ganska godtyckliga storheter
-
mmm, du har nog rätt i att man tappat tråden lite.
avslutningsvis, de idag exakt definierade enheterna kg eller meter ursprungligen baserade på ganska godtyckliga storheter
Vet inte vart du vill komma med ditt resonemang. Massa och längd måste ju ha en bas att utgå ifrån för att vara exakt. Sedan att en fot är ing lika lång som en fot, tum som en halv tumme osv osv är ju naturligt och duger för simpla överslagsberäkningar men håller naturligtvis inte om du har behovs att vara mer precis.
Samma sak gäller ju för tiden som idag har en annan definition än jordens rotation som bas.
-
Fransmännen delade sträckan mellan nordpolen och ekvatern längs parismeredianen med 10000000 och kallade det en meter *vinkar*