Ämne: Borrhålsdiameter

[neos]

Hej!

Har fått två offerter på Thermia optimum 10.
Borrhålsdiametern är 115mm på den ena och 140mm på den andra offerten. Borrdjupet är samma. 170m
Har det någon betydelse för effektiviteten på pumpen?

[ORAKLET]

Ta den grövre och stoppa i 4 32 slang i stället för 2 40 som är standard. Du får typ 10 % mer kyleffekt på det sättet

[Lexus]

Ta den grövre och stoppa i 4 32 slang i stället för 2 40 som är standard. Du får typ 10 % mer kyleffekt på det sättet

Är det inte vettigare att lägga pengarna på djupare borra istället?

4x32 kan inte trolla fram någon kyleffekt, med bibehållen verkningsgrad på värmepumpen.

[ORAKLET]

Jaha  dÃ¥ ljuger ditt älskade IVT alltsÃ¥

Vi kan hämta upp lite mer med 4 32 än med 2 40.  18% tror jag det var IVT sa.  10% säger Thermia.   Sedan mÃ¥ste ju hÃ¥let vara dimensonerat för det uttaget

[Roland]

Det måste gå att ta ut högre effekt från borrhålet med 4x32 än 2x40. Ungefär 1/3 av värmeöverföringsmotståndet ligger i borrhålet med 2x40 slang. Kan man exempelvis halvera det innebär det att man kan ta ut 20 % mer värme från borrhålet med samma deltaT köldbärare-berg. Är ökningen med 4x32 10 % betyder det att värmeöverföringen i borrhålet är ca 40 % bättre än med 2x40.

[ORAKLET]

Kanon Roland, visste att du skulle gilla att räkna lite på detta Thumbsup

Vad hade du för betyg i matte?   Jag hade 2

[Lexus]

Jaha  dÃ¥ ljuger ditt älskade IVT alltsÃ¥

Varför inte svara pÃ¥ min frÃ¥ga, istället för att visa avundsjuka pÃ¥ min värmepump. Ska kolla om jag inte kan fixa en till dig ocksÃ¥. 

Jag har aldrig förnekat att 4x32 ger högre effekt. Den effektökningen är säkert användbar vid kortvarig komfortkyladrift, när höga effekter krävs under kortare perioder.

Vid värmepumpdrift så är det bergets värmeledningsförmåga som begränsar effektuttaget d.v.s. för att öka effektuttaget så måste temperaturen på borrhålsväggen sänkas. Det i sin tur medför att förångningstemperaturen sjunker, vilket i sin tur försämrar verkningsgraden/COP.

Ställer frågan igen:
Är det inte vettigare att lägga pengarna på djupare borra istället?

[ORAKLET]

Jag tillhör dem som inte tycker att man mÃ¥ste borr in absurdum.  Men visst  borrning Thumbsup

Jag tar en X-11.

[Lexus]

Jag tar en X-11.

Nja...X11 inverter som styr pÃ¥ framledningen med gradminuter. DÃ¥ fÃ¥r du en värmepump som startar upp trots att det inte finns ett värmebehov. En sÃ¥dan värmepump har du redan i din Thermia med Jeff-reglerningen. 

Med det vill jag påstå att Thermia, Nibe och IVT PremiumLine fungerar bra så länge det finns ett värmebehov över 30% av maxbehovet, men faller det ner under 30% så finns det förbättringar att tillföra. Ett av dessa har jag presenterat i tråden "Alternativ rumgivare Thermia" som avser styrning med rumstermostat på plint 307+308.

Skickar istället en 11 kW on/off som vid övertemp jobbar med stillastående kompressor.

[Roland]

Vid värmepumpdrift så är det bergets värmeledningsförmåga som begränsar effektuttaget d.v.s. för att öka effektuttaget så måste temperaturen på borrhålsväggen sänkas. Det i sin tur medför att förångningstemperaturen sjunker, vilket i sin tur försämrar verkningsgraden/COP.

Visst sänks temperaturen vid borrhålsväggen men i och med att värmeöverföringen i själva borrhålet blir bättre kan man få samma köldbärartemperatur vid högre effektuttag per meter aktivt hål.

Sen är frågan vilket som blir billigast, ett hål med 2x40 eller ett grundare med 4x32.

[Lexus]

Ökar uttagen effekt från kollektorn, så måste effekten från berget också ökas. Det görs endast med en större temperaturskillnad mellan borrvägg och ostört berg.

Nu har borrväggens temperatur inget värde för värmepumpens verkgningsgrad/COP, för det är förångningstemperaturen som är intressant. Hur den kan ökas med 4x32, hoppas jag få svar på.
Antar att det var vad "vp oraklet" ville göra gällande i trådens andra inlägg.

[Labold]

Ta den grövre och stoppa i 4 32 slang i stället för 2 40 som är standard. Du får typ 10 % mer kyleffekt på det sättet

Vad är kyleffekt?

[ORAKLET]

Det som vi hämtar upp ur hÃ¥let och det som vi vill ha, kallas kyleffekt.  Egentligen försöker vi ju kyla ner marken och vi blÃ¥ser i väg värmen som bildas, ut i huset eller i VVB.  Precis som kylskÃ¥pet. Samma sak fast lite större, och det är samma sak i fastighetsvärlden, bara MKT större    och lite mer finesser.

[ORAKLET]

Lexus.  Om jag kan hämta upp 10% mer kyleffekt, sÃ¥ kommer jag ju fÃ¥ en högre förÃ¥ngningstemp.  Jag skulle inte borra kortare och kompensera med 4 kollektorer.  Men jag skull stoppa i 4 32  i en befintlig brunn,  Förutsatt att jag kommer fram till att det ska funka, när jag dimensionerar kollektorn

[Labold]

Det som vi hämtar upp ur hÃ¥let och det som vi vill ha, kallas kyleffekt.  Egentligen försöker vi ju kyla ner marken och vi blÃ¥ser i väg värmen som bildas, ut i huset eller i VVB.  Precis som kylskÃ¥pet. Samma sak fast lite större, och det är samma sak i fastighetsvärlden, bara MKT större    och lite mer finesser.

OK då är jag med. Kyleffekten är alltså den värmeenergi som flyttas från borran till värmebäraren i ett visst ögonblick?

[cocacola]

Tillgänglig kyleffekt är det som är intressant i payoffen
Cocacola

[Labold]

Tillgänglig kyleffekt är det som är intressant i payoffen
Cocacola

Och vad är det?

[ORAKLET]

Kyleffekten är det som allt handlar om.  Kyleffekt plus kompressorns effekt blir din värmeeffekt.  Din besparing är samma som din upphämtade kyleffekt. Samt att styrsystemet bidrar till din besparing, fast en del här inte hÃ¥ller med mig om det.

[Labold]

Kyleffekten är det som allt handlar om.  Kyleffekt plus kompressorns effekt blir din värmeeffekt.  Din besparing är samma som din upphämtade kyleffekt. Samt att styrsystemet bidrar till din besparing, fast en del här inte hÃ¥ller med mig om det.

OK. Jag tror jag förstår vad ni menar. Anledningen till att jag frågar är ju att jag inte på något sätt är kyltekniker, men däremot tror mig ha hyfsade fysikkunskaper. Intressant att stöta och blöta mina kunskaper mot er som verkligen kan. I fysiken har jag ju lärt mig att "skapa kyla" är detsamma som att ta bort termisk energi. Termodynamiken säger ju att termisk energi bara kan strömma från en varmare plats till en kallare. I borran så strömmar alltså termisk energi från berggrunden till brine, men ni kallar det att man kyler berggrunden. Dvs, kyleffekten borde alltså vara den termiska energin som flyttas från berg till brine i ett visst ögonblick, men med ett minustecken inslängt framför? Har jag fått till det här rätt? Hoppas ni förstår vad jag menar även om kanske inte alla uttryck är korrekta.

[cocacola]

ja det är det vi gör, vi "skapar" kyla i berget och flyttar den överskotts energien (kyleffekten ) in i det objekt som man vill värma ,
Labold när jag sitter med en beställare diskuterar jag aldrig värmeeffekten från en värmepump. i kalkyl för pay offtiden är strömmen bara en kostnad och ingen vinst , Därav den nogranna intrimningen vid start av en värmepump.
cocacola

[Lelle]

Vilken är den vanligaste borrhålsdimensionen vid bergvärme för småhus?

[Lexus]

OK. Jag tror jag förstår vad ni menar. Anledningen till att jag frågar är ju att jag inte på något sätt är kyltekniker, men däremot tror mig ha hyfsade fysikkunskaper. Intressant att stöta och blöta mina kunskaper mot er som verkligen kan.

Ser att din avatarbild är solen.

Solen är pappa till solenergi, vindkraft, bioenergi, vattenkraft, vågkraft m.m. Men det finns ytterligare två förnyelsebara värmekällor att tillgå. Vilka då?

[Roland]

Kanon Roland, visste att du skulle gilla att räkna lite på detta Thumbsup

Vad hade du för betyg i matte?   Jag hade 2

På min tid var det bokstäver som gällde som betyg.

[ORAKLET]

OK  stort A alltsÃ¥

[cougar]

Lexus.  Om jag kan hämta upp 10% mer kyleffekt, sÃ¥ kommer jag ju fÃ¥ en högre förÃ¥ngningstemp.  Jag skulle inte borra kortare och kompensera med 4 kollektorer.  Men jag skull stoppa i 4 32  i en befintlig brunn,  Förutsatt att jag kommer fram till att det ska funka, när jag dimensionerar kollektorn

Vad är max borrdjup med 4X32mm slang innan tryckfallet blir för stort? instinktivt borde det landa på ca 150m.

Jag har aldrig installerat någon 4X32mm anläggning, men jag har monterat en40mm Turbulence collector (med invändig spiral), men jag kan inte påstå att skillnaden var påtaglig.
För att märka skillnad så måste man antagligen montera en vanlig kollektor, provköra och sedan byta ut den mot en spiral och göra mätningar..
alla borrhål är ju olika

[svenske kocken]

Parallellkopplar man  slangarna borde 300 - 400 m inte vara nÃ¥tt problem

[Roland]

Är 4x32 slangarna parallellkopplade blir det lägre tryckfall än med 2x40.

[cocacola]

 Thumbsup Roland det är helt rätt.
det finns en liten fördel här ocksÃ¥ om man väljer en kollektor med ett lägre flödes motstÃ¥nd. Det gÃ¥r Ã¥t lite mindre pumpström vilket ska tas i beaktning dÃ¥ den strömmen gäller alla dom drift timmar som hÃ¥let kommer att nyttjas  speciellt om det är riktigt djupa borr hÃ¥l
cocacola

[Labold]

OK. Jag tror jag förstår vad ni menar. Anledningen till att jag frågar är ju att jag inte på något sätt är kyltekniker, men däremot tror mig ha hyfsade fysikkunskaper. Intressant att stöta och blöta mina kunskaper mot er som verkligen kan.

Ser att din avatarbild är solen.

Solen är pappa till solenergi, vindkraft, bioenergi, vattenkraft, vågkraft m.m. Men det finns ytterligare två förnyelsebara värmekällor att tillgå. Vilka då?

Antar att du menar energikällor, vindkraft och vågkraft exvis ger ju inte direkt värmeenergi. Jag drar till med gravitationskraft (tack månen) samt den djupa geotermiska värmeenergin (alltså den som inte kommer från solens uppvärmning av jordskorpan).

[Lexus]

OK. Jag tror jag förstår vad ni menar. Anledningen till att jag frågar är ju att jag inte på något sätt är kyltekniker, men däremot tror mig ha hyfsade fysikkunskaper. Intressant att stöta och blöta mina kunskaper mot er som verkligen kan.

Ser att din avatarbild är solen.

Solen är pappa till solenergi, vindkraft, bioenergi, vattenkraft, vågkraft m.m. Men det finns ytterligare två förnyelsebara värmekällor att tillgå. Vilka då?

Antar att du menar energikällor, vindkraft och vågkraft exvis ger ju inte direkt värmeenergi. Jag drar till med gravitationskraft (tack månen) samt den djupa geotermiska värmeenergin (alltså den som inte kommer från solens uppvärmning av jordskorpan).

Ja, naturligtvis menar jag energikällor, vilket du också hade räknat ut.

Du har helt rätt, att det är månen via tidvatten och geotermisk energi, som tillsammans med solen bidrar med förnyelsebar energi.

[svenske kocken]

Kan man verkligen kalla solenergi och geotermisk värme förnyelsebar  kommer den sig inte den geotermiska värmen av radioaktivt sönderfall samt rester av den värme som uppstod när joden bildades. Den kommer att (pÃ¥ lÃ¥ng sikt) att minska och inte nybildas. Det samma gäller väl även "solkraft" solen kommer även den att "brinna upp" och inte Ã¥terbildas. Det är alltsÃ¥  "förbrukningsvaror" om än pÃ¥ lite längre sikt.

[Lexus]

Kan man verkligen kalla solenergi och geotermisk värme förnyelsebar  kommer den sig inte den geotermiska värmen av radioaktivt sönderfall samt rester av den värme som uppstod när joden bildades. Den kommer att (pÃ¥ lÃ¥ng sikt) att minska och inte nybildas. Det samma gäller väl även "solkraft" solen kommer även den att "brinna upp" och inte Ã¥terbildas. Det är alltsÃ¥  "förbrukningsvaror" om än pÃ¥ lite längre sikt.

Man måste nog skilja på geotermisk energi och geoenergi.

Geoenergi är ett samlingsnamn för jord, berg, sjö, grundvattenvärme. Det betyder att det finns geoenergi som till största delen är solenergi d.v.s. jordvärmen.
Geotermisk energi är som du säger ett aktivt sönderfall från jordens inre. Här hämtar bergvärmen sin energi.

När solen slocknar slutar historien, men fram till dess så är solenergi och geotermisk energi förnyelsebar.

[i]

Ska man vara riktigt petig sÃ¥ är alla energikällor "icke förnyelsebara".   

Men i praktiken sett från vår (dvs från människans tidsrymd som art betraktad) utgångspunkt så kan man se sol-, tidvattens- och geotermisk energi som förnyelsebar.

Geotermisk energi har egentligen två skilda grundkällor: dels det sedan jordens skapande och fortlöpande pågående radioaktiva sönderfall (främst uran och torium) och dels den "restvärme" som härrör från gravitationstryckets omvandling till värme vid jordens bildande.

 

[Labold]

Geotermisk energi har egentligen två skilda grundkällor: dels det sedan jordens skapande och fortlöpande pågående radioaktiva sönderfall (främst uran och torium) och dels den "restvärme" som härrör från gravitationstryckets omvandling till värme vid jordens bildande.

Tre kanske? Man borde väl räkna med den grunda geotermiska energin, dvs den energi från solen som "mellanlagras" i jordskorpan.

[i]

Geotermisk energi har egentligen två skilda grundkällor: dels det sedan jordens skapande och fortlöpande pågående radioaktiva sönderfall (främst uran och torium) och dels den "restvärme" som härrör från gravitationstryckets omvandling till värme vid jordens bildande.

Tre kanske? Man borde väl räkna med den grunda geotermiska energin, dvs den energi från solen som "mellanlagras" i jordskorpan.

Det räknar jag till solenergin.  Dvs det är solen som är energikällan.