Sedan kan man diskutera skillnaden på spik, stift och nubb.

Substantivet 'nit' kommer väl ifrån verbet 'nita' som avser själva deformationsprocessen? En nit är alltså en bult ända tills man har nitat den i änden 

Substantivet "bult" kommer väl ifrån verbet "bulta" OSV
En bult är alltså en nit ända tills man bultat den?
Näe en bult är en bult och en nit en nit, tror jag. Sen säger jag inte att det inte går att nita en bult eller viseversa men att i grundutförande har bulten en fasning eller spår.

Ångrar mig, du har två nitar!!!
Fasningen i lagret finns där för att inte ha vassa kanter som det lätt kan slås flisor ur vid pressningen. Annars vill man ha så stor yta i lagret som möjligt. Alltså bättre fasa axeln för att få in den i lagret.
Notera att jag har egentligen ingen som helst aning utan spånar bara!!!!

Säger som peter dalle "tänkte inte på de"
Men varför skulle man välja att ha fasningen i stycket där ett annat stycke ska fästas, det blir ju ett hålrum mellan styckerna då, risken blir ju att bulten kan skjuvas.
Kolvbulten måste mer räknas som maskindel än fästelement. Därför kan kolvbulten heta bult likväl som bult man dricker, en annan kategori alltså.

Nja, någon tiondels mm till fas tror jag inte gör något. Ett lager i vilket man pressar i en axel ser ut så.

Men är det inte svårt å få in bulten i en trångborrad bricka utan avfasning? Jag kan bara tänka mig, har aldrig provat.

Nej fasen kan vara i stycket du skall sätta bulten i.
Läser man i reservdelslistor för kolvmotorer så benämns även en i ämnet rörlig del som är låst med segersäkring att vara bult.
http://www.scooty.se/motor-delar/cylinder-kolv/kolvsats-tnt-50cc-am6.html

Arbetsmetoden verkar absolut ha en avgörande roll för definitionen av ämnet.
Att man tar en "bult" och borrar ett hål i framändan som man med en sprint låser den gör den i mina ögon till en sprint, tex en dragsprint att koppla på ett släp med.
Jag tror att en bult ska med våld införas i ett något för litet hål och därmed sitta kvar av friktionen, eller med en kil låsa den från baksidan.
Bulten ska alltså sitta fast i materialet som den sitter i, som en spik.
Således borde alla bultar ha en avfasning i ändan, annars blir de svårt.
hplp har alltså två kopparnitar brevid dosan.

Om det är nit eller bult är ju inte bestämt ännu. Väljer jag presspassning och inte gör något annat än att driva in dem så måste det bli bult.
Är det en trångborrad bricka jag använder att driva bulten i så kan materialet mellan skalle och bricka vara löst och ledat men det är ju ändå bultat ihop. Skulle jag däremot stuka änden så har jag nitat bulten.

Vagnsbult?

En Fyllbult får väl heller sällan gänga, nä då skruvar de på sig och muttrar istället, och skall slåss och så. Vilken nit...

ja,ja, det är råmaterial det,

som purjo skriver i fotnoten,
" ju mer man vet ju mindre förstår man ", passar väldigt bra vad gäller bult & skruv mm.
Känns inte som det är färdigtänkt i ämnet. Tar man ett rundstycke med skalle och och borrar ett hål för en sprint så är det en bult men stukar man änden så blir det en nit. Verkar det inte som att det är arbetsmetoden man beskriver, inte råmaterialet?

Är detta en nit, bult eller skruv 

Osså bara för att det är roligt visar jag två bultar, eller nitar, helt beroende på hur man tänker använda dem. Det längst till höger är en snusdosa, den kom med för att så många som möjligt skulle öppna bilden.

Gängar man ett stycke rundstång så har man väll fått en gängstång(utan skalle då).
Kolvbulten är kanske felbenämd då den faktiskt utför en uppgift som i andra maskiner kanske skulle kallas sprint eller tapp, axel kanske.
En sprint är ju inte lagrad dock.
Slagstift kontra slagbult visar ju att storleken spelar in vilket inte lirar med min tro .
Sen fins ju hybrider som expandern........man bultar fast den men man har fått sig en pinnskruv 

Så, traditionellt sett så är en bult ett godtyckligt runt metallstycke - Vanligtvis, men inte nödvändigtvis, avsett att sammanfoga saker. Gängar man den så blir det en skruv...

Så enl Bultens handbok mfl så har bulten inga gängor, och den kan bultas med tex en bultpicka i ett förborrat något mindre hål än bultens diameter.
Ok detta kan jag absolut köpa med vetskapen att det finns en massa fel benämningar på olika skruvar som tex som hplp skrev hjulbult, men även vagnsbult och pinnbult som Bossebildoktor förövrigt klargjorde i ett program att det heter pinnskruv.

Min uppfattning när diskussionen i min närhet började var att bulten aldrig hade några gängor men ändrade uppfattning till att om man använder mutter så bultar man.

Så de korrekta benämningarna är då att:
-En skruv har alltid gäng, oavsett storlek eller om en mutter är inblandad eller ej.
-En bult har aldrig gäng och den bultar man och aldrig knackar på baksidan, för då nitar man. Dock kan man slå i en kil från baksidan i ett sågat spår i bulten.
En nit nitar man.

Puh...jobbigt att behöva ändra uppfattning igen men detta verkar klart mer konsekvent och logiskt.

Hm... Mekarna på jobbet kallar maskinskruven för bult ända ner till typ M6, och vipps, där blev det en skruv.
Spelar ingen roll om dom muttrar eller skruvar i gods.
Har även från annat håll hört förklaringen att har den 6-kantsskalle är det en bult.(fransking då frågar jag)?
Jag har hört allehanda förklaringar på detta, men här verkar dom flesta vara rörande överrens med min uppfattning
Då kan jag dra vidare mitt korståg

Erfarenhetsmässigt kan jag hålla med dig i att en bult upphöra vara bult så som vi känner till den, under 6mm. Däremot var skruv fortfarande skruv om den hade kullrig eller försänkt skalle även vid större diameter. Dessutom kallades fransk skruv så om den hade en klen diameter, grövre var franska bultar. Samtidigt var ju en stor nit ingen nit utan en bult och de mindre nitar, man nitade inte ihop broar och båtar förr i tiden. Detta var i 60-70 talets verkstad och jag tror att det som gav namnet egentligen var för att man lättare skulle förstå vad man menade utan att behöva blanda in dimensionera. Sa man bulta fast, utgick man från att det behövdes ett grövre förband. Att det inte stämmer med det egentliga bult (nit) tror jag beror på att den tekniken var utbytt av svetsen och plötsligt blev då begreppet bulta ledigt. Det var så på de flesta ställen jag jobbade, ser man tillbaka så var det förstås rena kaoset, styrt dithän av konstruktörer och ritare, men det huvudsakliga uppnåddes, vi förstod varandra. Det var ju så att optimering förr innebar att man tog till i övermått, det skulle hålla optimalt. Om benämningarna är felaktiga eller om sanningen ändrats på senare tid vet jag inte. Personligen tycker jag det vedertagna borde vara det rätta. Det finns ju många verktyg som på senare tid, som med hjälp av reklamfoket som skriver kataloger fått helt andra namn.

Hm... Mekarna på jobbet kallar maskinskruven för bult ända ner till typ M6, och vipps, där blev det en skruv.
Spelar ingen roll om dom muttrar eller skruvar i gods.
Har även från annat håll hört förklaringen att har den 6-kantsskalle är det en bult.(fransking då frågar jag)?
Jag har hört allehanda förklaringar på detta, men här verkar dom flesta vara rörande överrens med min uppfattning
Då kan jag dra vidare mitt korståg

Jag tror/tycker som Fattiglappen...

Jag vet inte, men jag kan delge dig min tro:

En bult är en bult därför att den bultas med mothåll, oftast en mutter. En bult dras med fördel åt från muttersidan.

En skruv är avsedd att skruvas i något material antingen genom att själv skapa en gänggång, eller i en redan förberedd dylik.

Därför så skulle jag nog kalla exempelvis en sexkants m4-skruv för bult om den muttras på något, och skruv om den skruvas in i något.

Så tror jag

 

"En bult är utan gängor och "smids" fast." Är inte det att nita?
Jag håller nog mer med dig fattiglapp i ditt första svar.
Att en bult saknar gängor gör den väll mer en nit eller sprint?

En bult saknar gängor. En gängad bult är en skruv.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bult

Hej!
Efter flera år av heta diskussioner och nästintill handgemäng vänner emellan tänkte jag ställa frågan på detta mycket kompetenta forum!

Vad är skillnaden på skruv å bult?